{"id":2186,"date":"2016-05-29T23:06:56","date_gmt":"2016-05-29T20:06:56","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2186"},"modified":"2016-05-30T12:30:16","modified_gmt":"2016-05-30T09:30:16","slug":"vart-land","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/05\/29\/vart-land\/","title":{"rendered":"V\u00e5rt land"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Jag trodde inte p\u00e5 mina \u00f6gon d\u00e5 jag l\u00e4ste dagstidningar f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan. Samlingspartiet (fi. Kansallinen Kokoomus), dvs partistyrelsen st\u00f6der initiativet att Finlands nationals\u00e5ng byts. Vi skulle avst\u00e5 fr\u00e5n \u2019V\u00e5rt land\u2019 och i st\u00e4llet b\u00f6rja sjunga \u2019Finlandia\u2019. Initiativet har kommit fr\u00e5n partiets ungdomsf\u00f6rening (!). Motiveringen mot \u2019V\u00e5rt land\u2019 \u00e4r att den \u00e4r komponerad av en utl\u00e4nning (Fredrik Pacius) och den ursprungliga dikten \u00e4r skriven p\u00e5 svenska (J.L. Runeberg). Som ytterligare minus f\u00f6r \u2019V\u00e5rt land\u2019 n\u00e4mns att Estlands nationals\u00e5ng \u2019Mu isamaa, mu \u00f5nn ja r\u00f5\u00f5m\u2019 (Mitt fosterland, min lycka och gl\u00e4dje\u2019) har samma melodi som \u2019V\u00e5rt land\u2019.<\/p>\n<p>S\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt har vi allts\u00e5 kommit. Jag har hittills trott att Samlingspartiet \u00e4r ett moderat center-h\u00f6gerparti och inte ett hus f\u00f6r extremister. Finlandia-hymnen komponerades av Jean Sibelius under v\u00e4ldigt speciella betingelser, d\u00e5 tsar Nikolaj II idkade f\u00f6rryskningspolitik i v\u00e5rt land. Melodin spelades f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 Svenska teater i Helsingfors den 4 november 1899. Det tog \u00f6ver 40 \u00e5r innan sj\u00e4lva dikten \u2019Finlandia\u2019 uppstod. Den skrevs av skalden och professorn V.A. Koskenniemi. Senare \u00f6versattes texten till svenska av den \u00f6sterbottniske f\u00f6rfattaren Joel Rundt. K\u00f6ren Laulu-Miehet best\u00e4llde dikten av Koskenniemi och s\u00e5ngen uppf\u00f6rdesf\u00f6rsta g\u00e5ngen den 7 december 1940. Sovjetunionen hade startat vinterkriget mot Finland den 30 november 1939.<\/p>\n<p>S\u00e5h\u00e4r lyder texten p\u00e5 finska och svenska, f\u00f6rst Koskenniemi, sedan Rundt:<\/p>\n<p>Oi, Suomi, katso, sinun p\u00e4iv\u00e4s&#8217; koittaa,<br \/>\nY\u00f6n uhka karkoitettu on jo pois,<br \/>\nJa aamun kiuru kirkkaudessa soittaa,<br \/>\nKuin itse taivahan kansi sois&#8217;.<br \/>\nY\u00f6n vallat aamun valkeus jo voittaa,<br \/>\nSun p\u00e4iv\u00e4s&#8217; koittaa, oi synnyinmaa.<\/p>\n<p>O Finland, se, din morgonljusning randas,<br \/>\noch natten skingras, hotfullt m\u00f6rk och l\u00e5ng.<br \/>\nH\u00f6r l\u00e4rkans r\u00f6st med rymdens susning blandas,<br \/>\nsnart rymden fylles av jubels\u00e5ng.<br \/>\nSe natten flyr och fritt du \u00e5ter andas.<br \/>\nDin morgon ljusnar, o fosterland.<\/p>\n<p>Oi, nouse, Suomi, nosta korkealle,<br \/>\nP\u00e4\u00e4s&#8217; seppel\u00f6im\u00e4 suurten muistojen.<br \/>\nOi, nouse, Suomi, n\u00e4ytit maailmalle,<br \/>\nSa ett\u00e4 karkoitit orjuuden,<br \/>\nJa ettet taipunut sa sorron alle,<br \/>\nOn aamus&#8217; alkanut, synnyinmaa.<\/p>\n<p>Stig h\u00f6gt, v\u00e5rt land, som du ur natt dig h\u00f6jde.<br \/>\nDen dag dig v\u00e4ntar, fritt och \u00f6ppet m\u00f6t<br \/>\nmed samma kraft, med samma mod, du r\u00f6jde,<br \/>\nn\u00e4r tr\u00e4ldomsoket du s\u00f6nderbr\u00f6t.<br \/>\nF\u00f6rtrycket aldrig dig till jorden b\u00f6jde.<br \/>\nDitt verk dig v\u00e4ntar, o fosterland.<\/p>\n<p>Budskapet \u00e4r minst sagt klart. Vad l\u00e4r Sibelius sj\u00e4lv ha sagt? Enligt k\u00e4llorna konstaterade han: \u2019Sit\u00e4 ei ole tehty laulettavaksi\u2019 (\u2019Det \u00e4r inte avsett att sjungas\u2019). Som vi alla k\u00e4nner till, s\u00e5 sjungs Finlandia relativt s\u00e4llan.<\/p>\n<p>Ett land byter sin nationals\u00e5ng d\u00e5 n\u00e5gonting dramatiskt sker, t.ex.d\u00e5 samh\u00e4llssystemet radikalt \u00e4ndras, fredligt eller via en revolution. Marselj\u00e4sen togs till fransk nationals\u00e5ng efter den stora franska revolutionen; Sovjet-Rysslands nationalhymn var arbetars\u00e5ngen \u2019Internationalen\u2019, men under Stalins tid togs den patriotiska \u2019V\u00e5r stolta, v\u00e5r m\u00e4ktiga R\u00e5dsunion\u2019 i bruk. Enligt Samlingspartiets ledande skikt st\u00e5r Finland tydligen framf\u00f6r en stor omv\u00e4lvning &#8211; vilken omv\u00e4lvning? Militarism och nationalism har ett \u00f6kat st\u00f6d i v\u00e5rt land; kv\u00e4llstidningen Ilta-Sanomat skriver s\u00e5 mycket om Finlands krigshistoria att den ibland kallas \u2019Sota-Sanomat\u2019. En av mina utl\u00e4ndska bekanta som bor h\u00e4r undrade, varf\u00f6r man huvudsakligen skriver om andra v\u00e4rldskriget d\u00e5 Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet firas den 6 december. Finland blev ju sj\u00e4lvst\u00e4ndigt 1917, inte 1939, fr\u00e5gade han.<\/p>\n<p>Jag \u00e4lskar \u2019V\u00e5rt land\u2019 och gr\u00e5ter ofta d\u00e5 det spelas och sjungs \u2013 d\u00e5 har Finland vunnit en guldmedalj och f\u00f6rhoppningsvis i ishockey! S\u00e5 l\u00e5t oss repetera:<\/p>\n<p>V\u00e5rt land, v\u00e5rt land, v\u00e5rt fosterland,<br \/>\nLjud h\u00f6gt, o dyra ord!<br \/>\nEj lyfts en h\u00f6jd mot himlens rand,<br \/>\nEj s\u00e4nks en dal, ej sk\u00f6ljs en strand,<br \/>\nMer \u00e4lskad \u00e4n v\u00e5r bygd i nord,<br \/>\n\u00c4n v\u00e5ra f\u00e4ders jord.<\/p>\n<p>V\u00e5rt land \u00e4r fattigt, skall s\u00e5 bli<br \/>\nF\u00f6r den, som guld beg\u00e4r,<br \/>\nEn fr\u00e4mling far oss stolt f\u00f6rbi;<br \/>\nMen detta landet \u00e4lska vi,<br \/>\nF\u00f6r oss med moar, fj\u00e4ll och sk\u00e4r<br \/>\nEtt guldland dock det \u00e4r.<\/p>\n<p>Vi \u00e4lska v\u00e5ra str\u00f6mmars brus<br \/>\nOch v\u00e5ra b\u00e4ckars spr\u00e5ng,<br \/>\nDen m\u00f6rka skogens dystra sus,<br \/>\nV\u00e5r stj\u00e4rnenatt, v\u00e5rt sommarljus,<br \/>\nAllt, allt, vad h\u00e4r som syn, som s\u00e5ng<br \/>\nV\u00e5rt hj\u00e4rta r\u00f6rt en g\u00e5ng.<\/p>\n<p>H\u00e4r striddes v\u00e5ra f\u00e4ders strid<br \/>\nMed tanke, sv\u00e4rd och plog,<br \/>\nH\u00e4r, h\u00e4r, i klar som mulen tid,<br \/>\nMed lycka h\u00e5rd, med lycka blid,<br \/>\nDet finska folkets hj\u00e4rta slog,<br \/>\nH\u00e4r bars, vad det f\u00f6rdrog.<\/p>\n<p>Vem t\u00e4ljde v\u00e4l de striders tal,<br \/>\nSom detta folk bestod,<br \/>\nD\u00e5 kriget r\u00f6t fr\u00e5n dal till dal,<br \/>\nD\u00e5 frosten kom med hungerns kval,<br \/>\nVem m\u00e4tte allt dess spillda blod<br \/>\nOch allt dess t\u00e5lamod?<\/p>\n<p>Och det var h\u00e4r, det blodet fl\u00f6t,<br \/>\nJa, h\u00e4r f\u00f6r oss det var,<br \/>\nOch det var h\u00e4r, sin fr\u00f6jd det nj\u00f6t,<br \/>\nOch det var h\u00e4r, sin suck det g\u00f6t,<br \/>\nDet folk, som v\u00e5ra b\u00f6rdor bar<br \/>\nL\u00e5ngt f\u00f6re v\u00e5ra dar.<\/p>\n<p>H\u00e4r \u00e4r oss ljuvt, h\u00e4r \u00e4r oss gott,<br \/>\nH\u00e4r \u00e4r oss allt besk\u00e4rt;<br \/>\nHur \u00f6det kastar \u00e4n v\u00e5r lott,<br \/>\nEtt land, ett fosterland vi f\u00e5tt,<br \/>\nVad finns p\u00e5 jorden mera v\u00e4rt<br \/>\nAtt h\u00e5llas dyrt och k\u00e4rt?<\/p>\n<p>Och h\u00e4r och h\u00e4r \u00e4r detta land,<br \/>\nV\u00e5rt \u00f6ga ser det h\u00e4r;<br \/>\nVi kunna str\u00e4cka ut v\u00e5r hand<br \/>\nOch visa glatt p\u00e5 sj\u00f6 och strand<br \/>\nOch s\u00e4ga: se det landet d\u00e4r,<br \/>\nV\u00e5rt fosterland det \u00e4r!<\/p>\n<p>Och f\u00f6rdes vi att bo i glans<br \/>\nBland guldmoln i det bl\u00e5,<br \/>\nOch blev v\u00e5rt liv en stj\u00e4rnedans,<br \/>\nD\u00e4r t\u00e5r ej g\u00f6ts, d\u00e4r suck ej fanns,<br \/>\nTill detta arma land \u00e4nd\u00e5<br \/>\nV\u00e5r l\u00e4ngtan skulle st\u00e5.<\/p>\n<p>O land, du tusen sj\u00f6ars land,<br \/>\nD\u00e4r s\u00e5ng och trohet byggt,<br \/>\nD\u00e4r livets hav oss gett en strand,<br \/>\nV\u00e5r forntids land, v\u00e5r framtids land,<br \/>\nVar f\u00f6r din fattigdom ej skyggt,<br \/>\nVar fritt, var glatt, var tryggt!<\/p>\n<p>Din blomning, sluten \u00e4n i knopp,<br \/>\nSkall mogna ur sitt tv\u00e5ng;<br \/>\nSe, ur v\u00e5r k\u00e4rlek skall g\u00e5 opp<br \/>\nDitt ljus, din glans, din fr\u00f6jd, ditt hopp,<br \/>\nOch h\u00f6gre klinga skall en g\u00e5ng<br \/>\nV\u00e5r fosterl\u00e4ndska s\u00e5ng<\/p>\n<p>Texten \u00e4r s\u00e5 fin att det tog en l\u00e4ngre tid att f\u00e5 till st\u00e5nd en lika bra \u00f6vers\u00e4ttning till finska. Den nuvarande finska texten baserar sig p\u00e5 Kaarle Krohns och Paavo Kajanders \u00f6vers\u00e4ttning.<\/p>\n<p>Vackert, men p\u00e5 en punkt \u00e4r jag dock av annan \u00e5sikt:<\/p>\n<p>\u2019V\u00e5rt land \u00e4r fattigt, skall s\u00e5 bli\u2019<\/p>\n<p>Den \u00e4r nog bekv\u00e4mare att ha en av de h\u00f6gsta levnadsstandarderna i v\u00e4rlden; f\u00e5 av oss beundrar fattigdom i dagens v\u00e4rld. Den finska \u00f6vers\u00e4ttningen leder ibland till fel tolkning: \u2019On Suomi k\u00f6yh\u00e4, siksi j\u00e4\u00e4.\u2019 N\u00e5gon \u00f6versatte tillbaka till svenska: \u2019Finland \u00e4r fattigt, d\u00e4rf\u00f6r is.\u2019<\/p>\n<p>Landet Biafra, som f\u00f6rs\u00f6kte bryta sig ur Nigeria p\u00e5 1960-talet anv\u00e4nde Finlandia som nationals\u00e5ng. Det blev ett blodigt inb\u00f6rdeskrig som Biafra f\u00f6rlorade. Jag minns fortfarande hungersn\u00f6den och bilderna av sv\u00e4ltande barn.<\/p>\n<p>Lyckligtvis finns det personer med bildning \u2013 och inte bara utbildning \u2013 i v\u00e5rt land: de unga samlingspartisternas id\u00e9 torpederades omedelbart av professor Matti Klinge och \u00f6verborgm\u00e4stare Raimo Ilaskivi.<\/p>\n<p>Jag gjorde en intressant uppt\u00e4ckt i n\u00e4tet: n\u00e5gon hade googlat Finlandia och Rundt. Resultatet blev f\u00f6ljande:<\/p>\n<p>Drinker med vodka<br \/>\n2 1\/2 del <strong>Finlandia<\/strong> Vodka, 1 del Cr\u00e9me de Cassis de Dijon, 1 del Martini Vermouth Extra Dry, en dash Cointreau. R\u00f8r <strong>rundt<\/strong> med is og server i et cocktailglass.<\/p>\n<p>Tydligen \u00e4r det fr\u00e5ga om ett danskt recept. Dejligt, men jeg vil icke drikke denne drink; det er kun en dag efter den store akademiske promotion ved \u00c5bo Akademi. Jeg vil drikke Hartwalls mineralvand och sjunge V\u00e5rt land!<\/p>\n<p>Trevlig sommar till alla l\u00e4sare; jag avslutar med Marselj\u00e4sen:<\/p>\n<p>Allons enfants de la Patrie,<br \/>\nLe jour de gloire est arriv\u00e9\u00a0!<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<div id=\"attachment_2195\" style=\"width: 510px\" class=\"wp-caption aligncenter\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" aria-describedby=\"caption-attachment-2195\" class=\"size-full wp-image-2195\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg_maj_2016.jpg\" alt=\"Promotionen 2016\" width=\"500\" height=\"329\" srcset=\"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg_maj_2016.jpg 500w, https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg_maj_2016-300x197.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 500px) 100vw, 500px\" \/><p id=\"caption-attachment-2195\" class=\"wp-caption-text\">Promotionen 2016. Fr\u00e5n v\u00e4nster prof. Salmi, prof. Kim Wikstr\u00f6m och hedersdoktor Ray Levitt (Stanford).<br \/>Foto: John Eriksson<\/p><\/div>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p><em>Tapio Salmi<br \/>\n<\/em><em>Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag trodde inte p\u00e5 mina \u00f6gon d\u00e5 jag l\u00e4ste dagstidningar f\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan. Samlingspartiet (fi. Kansallinen Kokoomus), dvs partistyrelsen st\u00f6der initiativet att Finlands nationals\u00e5ng byts. Vi skulle avst\u00e5 fr\u00e5n \u2019V\u00e5rt land\u2019 och i st\u00e4llet b\u00f6rja sjunga \u2019Finlandia\u2019. Initiativet har kommit fr\u00e5n partiets ungdomsf\u00f6rening (!). Motiveringen mot \u2019V\u00e5rt land\u2019 \u00e4r att den \u00e4r komponerad av [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-2186","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2186"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2198,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2186\/revisions\/2198"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2186"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2186"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2186"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}