Sininen biotalous<\/u><\/a>\u201d) har ett mycket belysande exempel om hur str\u00f6mmingsf\u00e5ngster och vidaref\u00f6r\u00e4dling av dem kan skapa avsev\u00e4rd bl\u00e5 tillv\u00e4xt.<\/p>\nDe nuvarande f\u00e5ngsterna p\u00e5 ca 120 miljoner kg str\u00f6mming generar idag ca 280 euro per ett ton fisk, d.v.s. sammanlagt 33,6 miljoner euro. F\u00f6r\u00e4dlar man den f\u00e5ngade str\u00f6mmingen till olika matprodukter \u00f6kar v\u00e4rdet till 450 euro per ton fisk som ger en v\u00e4rde\u00f6kning p\u00e5 60 %. Om man dessutom tar tillvara p\u00e5 fiskresterna inklusive fiskoljorna efter rensningen och mal dem till fiskmj\u00f6l \u00f6kar v\u00e4rdet med ytterligare 450 euro per ton som resulterar i ett totalv\u00e4rde p\u00e5 108 miljoner euro. Den st\u00f6rsta v\u00e4rde\u00f6kningen kunde man dock f\u00e5 ifall fiskresterna skulle f\u00f6r\u00e4dlas till olika bioaktiva f\u00f6reninger som hydrolyserade proteiner, peptider, l\u00f6sliga mineraler och fettsyror. Dessa \u00e4mnen har stor \u00e5tg\u00e5ng som best\u00e5ndsdelar i olika h\u00e4lsofr\u00e4mjande kosttillskott samt i l\u00e4kemedel och kosmetika. Ifall hela str\u00f6mmingsf\u00e5ngsten skulle utnyttjas \u00e4ven f\u00f6r dessa \u00e4ndam\u00e5l, kunde v\u00e4rde\u00f6kningen bli 5000 euro per ton fisk, d.v.s. sammanlagt 600 miljoner euro. Sammantaget kunde str\u00f6mmingsf\u00e5ngstens totalv\u00e4rde \u00f6ka fr\u00e5n ca 34 miljoner euro till n\u00e4rmare en miljard euro. Inte illa! S\u00e4tter man ytterligare in volymen av alla fiskerin\u00e4ringens bif\u00e5ngster och f\u00e5ngsterna av riktat fiske f\u00f6r \u201dskr\u00e4pfisk\u201d, m\u00f6rt, braxen och andra dylika arter, kan f\u00e5ngsternas totalv\u00e4rde \u00e4nnu m\u00e5ngdubblas. Det kanske finns \u00e4nnu hopp om att \u00e4ven unga m\u00e4nniskor blir intresserade att jobba som yrkesfiskare om dessa siffror av \u201dbl\u00e5tt guld\u201d blir besannade.<\/p>\n
Det finns motsvarande mycket hoppingivand prognoser och visioner g\u00e4llande till exempel tillverkning av energi och olika bioaktiva komponenter fr\u00e5n algbiomassa. Algerna v\u00e4xer snabbt och de \u00e4r relativt enkla ocks\u00e5 att bio- och genmanipulera f\u00f6r olika egenskaper, vilket kunde g\u00f6ra dem till attraktiva odlingsobjekt. Flera makroalger anv\u00e4nds redan nu inom livsmedelsproduktion, foderindustrin, samt i tillverkning av tv\u00e5l, tandkr\u00e4m och glas. Det finns potential att utvinna kolhydrater, glykoproteiner, karotenoider och omega-fettsyror fr\u00e5n alger. Redan idag finns det p\u00e5 marknaden produkter med algkomponenter som anv\u00e4nds f\u00f6r farmaceutisk behandling av bl.a. cancer, fetma, diabetes, f\u00f6rh\u00f6jt blodtryck och hudsjukdomar. \u00c4n s\u00e5 l\u00e4nge \u00e4r odlingen av alger och utvinningen av nyttoprodukter relativt anspr\u00e5ksl\u00f6st i hela v\u00e4rlden, men man r\u00e4knar med att i mitten p\u00e5 2020-talet kan det finnas industriell produktion ig\u00e5ng \u00e4ven i Finland.<\/p>\n
F\u00f6r att vi skall kunna \u00e5stadkomma \u00f6kad bl\u00e5 ekonomi och n\u00e5 de visioner som bl.a. Naturresursinstitutet m\u00e5lar upp, beh\u00f6vs det \u00e4nnu mycket forskning och produktutveckling p\u00e5 olika sektorer. Det beh\u00f6vs \u00e5tminstone naturvetenskaplig forskning g\u00e4llande (optimal) utvinning och odling av de akvatiska r\u00e5varorna, teknisk forskning p\u00e5 utvinningsmetoderna samt f\u00f6r\u00e4dling av produkterna, farmaceutisk\/medicinsk\/livsmedelsforskning p\u00e5 anv\u00e4ndning och h\u00e4lsoeffekter av produkterna, ekonomisk och samh\u00e4llsrelaterad forskning g\u00e4llande produktions-konsumtionscykler inom bl\u00e5 ekonomi. Kanske det \u00e4ven beh\u00f6vs beteendevetenskaplig forskning g\u00e4llande m\u00e4nniskornas attityder till de nya produktionsmetoderna f\u00f6r livsmedel, energi och medicinska produkter. Och f\u00f6rst\u00e5s beh\u00f6vs det en hel del tv\u00e4r- och m\u00e5ngvetenskaplig forskning om olika korsande effekter och fr\u00e5gest\u00e4llningar. \u00c5bo Akademi har forskare och existerande forskningsprojekt inom m\u00e5nga av de forskningsf\u00e4lt som skulle vara centrala f\u00f6r utveckling av bl\u00e5 ekonomi. Genom att v\u00e4lja n\u00e5gra kompletterande nyckelpartners, universitet eller forskningscentra fr\u00e5n Finland eller n\u00e5got annat land, kunde man kunna bygga ett fungerande tv\u00e4rvetenskapligt konsortium f\u00f6r att ge svar p\u00e5 de fr\u00e5gor som \u00e4nnu kr\u00e4ver svar innan man p\u00e5 riktigt kan komma till de h\u00f6ga siffrorna f\u00f6r v\u00e4rde\u00f6kning inom bl\u00e5 ekonomi. Kunde det h\u00e4r vara ett realistiskt och vetenskapligt utmanande m\u00e5l f\u00f6r \u00c5bo Akademi att profilera sig? \u00c5tminstone skulle bl\u00e5 tillv\u00e4xt matcha bra Akademins str\u00e4van efter tv\u00e4r\/m\u00e5ngvetenskap, h\u00e5llbarhet, innovativitet, starkt kunnande inom vattensektorn och andra relevanta vetenskapsgrenar samt dess geografiska l\u00e4ge.<\/p>\n
Trevlig sommar!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
De flesta har v\u00e4l redan h\u00f6rt om s\u00e5 kallad gr\u00f6n ekonomi som bygger p\u00e5 h\u00e5llbar utveckling och ekologisk ekonomi. Begreppet lanserades \u00e5r 2008 av FN-organet UNEP f\u00f6r att vara ett politiskt st\u00f6d f\u00f6r att man ska satsa framf\u00f6r allt inom de gr\u00f6na sektorerna f\u00f6r ekonomisk tillv\u00e4xt och h\u00e5llbar utveckling. Grundtanken \u00e4r att all ekonomisk verksamhet […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":1920,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[295,292,14,294,293],"class_list":["post-2201","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-mattila","tag-alger","tag-bla-tillvaxt","tag-ekonomi","tag-fisk","tag-naturresurser"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2201","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2201"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2201\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2202,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2201\/revisions\/2202"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1920"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2201"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2201"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2201"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}