{"id":222,"date":"2011-11-13T23:58:28","date_gmt":"2011-11-13T20:58:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=222"},"modified":"2011-11-14T09:53:04","modified_gmt":"2011-11-14T06:53:04","slug":"sjalvklarhet","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/11\/13\/sjalvklarhet\/","title":{"rendered":"Sj\u00e4lvklarhet?"},"content":{"rendered":"<div>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-136\" title=\"Nynas_blogg_2\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nynas_blogg_2.jpg\" alt=\"Peter Nyn\u00e4s\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Jag deltog senaste vecka i en konferens inom \u00e4mnet interkulturell kommunikation. \u00a0Jag h\u00f6ll en key-note f\u00f6rel\u00e4sning tillsammans med Ruth Illman, en av mina forskarkolleger sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka. Vi har b\u00e5da den ena foten i religionsvetenskaplig forskning och den andra i forskning om kulturm\u00f6ten. Vi har ocks\u00e5 b\u00e5da varit engagerade i utvecklingen av bi\u00e4mnet interkulturell kommunikation vid \u00c5A. Ruth hade inte m\u00f6jlighet att vara p\u00e5 plats s\u00e5 jag h\u00f6ll f\u00f6redrag \u00e5 b\u00e5das v\u00e4gnar.<\/p>\n<p>Konferensens syfte var att diskutera undervisning i interkulturell kommunikation i Finland. Det betydde att det fanns representanter f\u00f6r universitet, fortbildningsinstanser och yrkesh\u00f6gskolor fr\u00e5n hela landet p\u00e5 plats. Konferensen var givande p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt, men speciellt med tanke att det nu var mycket tydligt att \u00e4mnet interkulturell kommunikation tenderar att \u00e4ndra karakt\u00e4r p\u00e5 ett s\u00e4tt som \u00e4r mycket sp\u00e4nnande. \u00c4mnet har ofta p\u00e5 ett alltf\u00f6r f\u00f6renklat s\u00e4tt begr\u00e4nsats till fr\u00e5gor om hur man skall g\u00e5 tillv\u00e4ga f\u00f6r att lyckas i andra kulturer \u2013 ett perspektiv som urvattnat och begr\u00e4nsat \u00e4mnet i m\u00e5nga sammanhang. \u00c4ven om det h\u00e4r perspektivet visserligen fanns kvar \u2013 och ocks\u00e5 naturligtvis beh\u00f6vs \u2013 fanns det nu ocks\u00e5 \u00f6ppningar till andra syns\u00e4tt p\u00e5 alla fronter.<\/p>\n<p>Speciellt givande var det att lyssna till professor i \u201dglobal education\u201d, Vanessa de Oliveria Andreotti (<a href=\"http:\/\/oulu.academia.edu\/VanessaAndreotti\">http:\/\/oulu.academia.edu\/VanessaAndreotti<\/a>), fr\u00e5n Ule\u00e5borgs universitet. Hon imponerade med det s\u00e4tt p\u00e5 vilket hon tillf\u00f6rde diskussionen kritiska och post-kolonialistiska perspektiv. Mot bakgrunden av \u00e4mnets interkulturell kommunikation mycket instrumentalistiska och business-orienterade ursprung var det h\u00e4r n\u00e5got relativt nytt. Och det f\u00f6ll inte ur ramen; kritiska och post-kolonialistiska perspektiv genom vilka man granskar makt och representationer kan de facto visa p\u00e5 intressanta v\u00e4gar till l\u00f6sningar i en v\u00e4rld som blivit allt mera komplex \u2013 ocks\u00e5 n\u00e4r det g\u00e4ller business.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r temat vore v\u00e4rt att jag spinna vidare p\u00e5, men det f\u00e5r bli en annan g\u00e5ng. Nu vill jag ist\u00e4llet lyfta fram det som i efterhand framstod som en sj\u00e4lvklar personlig beh\u00e5llning av konferensen \u2013 en enkel insikt: Konferensen handlade om\u00a0<em>undervisning<\/em> och samlade olika slags l\u00e4roinr\u00e4ttningar. Trots det, s\u00e5 var det ovanligt tydligt p\u00e5 just den h\u00e4r konferensen att alla bidrag i lika h\u00f6g grad aktualiserade\u00a0<em>forskning<\/em> och inte enbart undervisning. Undervisningens inneh\u00e5ll (och \u00e4ven dess form) f\u00f6r\u00e4ndras och utvecklas av forskning. Det visade exempelvis Vanessa de Oliveria Andreottis bidrag. En gransknings av undervisningspraktiker och erfarenheter visar p\u00e5 intressanta resultat \u2013 som ocks\u00e5 \u00e4r relevanta f\u00f6r \u00e4mnet interkulturell kommunikation. Det f\u00f6r med sig att \u00e4mnet b\u00f6r f\u00f6r\u00e4ndras. \u00c5 andra sidan visade flera inl\u00e4gg att samspelet mellan forskning och undervisning ocks\u00e5 sker i andra riktningen. En v\u00e4l upplagd undervisning med inbyggda inl\u00e4rningsprojekt som knyter tydligt an till samh\u00e4lle och kultur kan ocks\u00e5 ge nya uppslag och realiseras i relevant forskning.<\/p>\n<p>Orsaken till att jag tar upp den h\u00e4r sidan av konferensen, dvs. det sj\u00e4lvklara sambandet mellan undervisning och forskning, \u00e4r att det ber\u00f6r samma tema som min f\u00f6reg\u00e5ende blogg, dvs. hur forskningens villkor f\u00f6r\u00e4ndras och hur det h\u00e4r kan f\u00f6ra med sig nya utmaningar.<\/p>\n<p>Humanistiska fakulteten har ekonomiska problem. Det \u00e4r ett faktum som diskuterats p\u00e5 flera h\u00e5ll. Det betyder att HF p\u00e5 sikt str\u00e4var efter att s\u00f6ka l\u00f6sningar och m\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r v\u00e4l \u2013 f\u00e5r man hoppas \u2013 att f\u00f6rs\u00f6ka garantera en god balans mellan forskning och undervisning. Det h\u00e4r \u00e4r allts\u00e5 n\u00e5got som inte beh\u00f6ver ske enbart f\u00f6r att b\u00e5da omr\u00e5dena \u00e4r viktiga och har sin plats i ett universitet, utan f\u00f6r att de facto \u00e4r mera beroende av varandra \u00e4n m\u00e5nga fina fraser lyckas artikulera.<\/p>\n<p>En annan sak \u00e4r att det strategiska interregnum som nu r\u00e5der inom HF \u2013 dvs. oklarheten hur \u201dden ljusnande framtid\u201d skall ordnas \u2013 betyder att vi \u00e4r tvungna att vara f\u00f6rsiktiga med att binda budgeten. Med andra ord finns det en uttalad f\u00f6rsiktighet i f\u00f6rh\u00e5llande till att tills\u00e4tta vikarier, anst\u00e4lla timl\u00e4rare etc. \u00c4mnena inom HF riskerar att p\u00e5 ett nyckfullt s\u00e4tt f\u00f6rlora resurser f\u00f6r undervisning.<\/p>\n<p>Det h\u00e4r \u00e4r utan tvekan en ond cirkel. Utan att f\u00f6rringa de ekonomiska krav som HF m\u00e5ste leva upp till \u00e4r det sj\u00e4lvklart att m\u00f6jligheten till framtida produktivitet och resultat kan urvattnas. I kontrast till inbesparingsstr\u00e4vanden beh\u00f6vs det resursm\u00e4ssiga satsningar \u2013 konkreta utvecklingsprojekt \u2013 genom vilka det intima samspelet mellan undervisning och forskning f\u00e5r \u00e4nnu st\u00f6rre utrymme. S\u00e5 som det ser ut nu \u2013 blir m\u00f6jligheterna mindre.<\/p>\n<p>Och h\u00e4r undrar jag om det \u00e4nd\u00e5 finns sk\u00e4l att redan h\u00e4r kort \u00e5terkomma till de perspektiv som prof. Vanessa de Oliveria Andreottis visade p\u00e5. Kan det finnas n\u00e5got meningsfullt att h\u00e4mta med tanke p\u00e5 HF:s forskningsframtid om man v\u00e4ljer att inte endast f\u00f6lja den kurs som nu \u00e4r utstakad av universitetens styrmekanismer f\u00f6r produktivitet \u2013 utan att granska dessa kritiskt och ist\u00e4llet s\u00f6ker nya former och modeller f\u00f6r produktivitet. Nej, jag har ingen klar bild av vad det skulle inneb\u00e4ra, men i\u00a0alla fall visar min erfarenhet fr\u00e5n konferensen senaste vecka att \u00e4mnesm\u00e4ssiga f\u00f6r\u00e4ndringar och utvecklingsm\u00f6jligheter kommer inifr\u00e5n \u2013 fr\u00e5n erfarenheter i gr\u00e4nsomr\u00e5det mellan undervisning och forskning.<\/p>\n<\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Jag deltog senaste vecka i en konferens inom \u00e4mnet interkulturell kommunikation. \u00a0Jag h\u00f6ll en key-note f\u00f6rel\u00e4sning tillsammans med Ruth Illman, en av mina forskarkolleger sedan m\u00e5nga \u00e5r tillbaka. Vi har b\u00e5da den ena foten i religionsvetenskaplig forskning och den andra i forskning om kulturm\u00f6ten. Vi har ocks\u00e5 b\u00e5da varit engagerade i utvecklingen av bi\u00e4mnet interkulturell [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[42,40,11,41],"class_list":["post-222","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nynas","tag-forskning","tag-interkulturell-kommunikation","tag-konferens","tag-undervisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/222","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=222"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/222\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":227,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/222\/revisions\/227"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=222"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=222"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=222"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}