{"id":2243,"date":"2016-10-09T20:02:28","date_gmt":"2016-10-09T17:02:28","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2243"},"modified":"2016-10-10T09:18:07","modified_gmt":"2016-10-10T06:18:07","slug":"viva-eu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/10\/09\/viva-eu\/","title":{"rendered":"VIVA EU!"},"content":{"rendered":"

\"TapioUnga och ivriga studenter kommer till min grupp. De kommer fr\u00e5n alla v\u00e4rldsdelar, men en stor del av dem kommer fr\u00e5n Europa, oftast fr\u00e5n EU, fr\u00e5n Dresden, Padova, Prag, Erlangen-N\u00fcrnberg, Caen, Rouen, Santander, Valladolid… Dessa studenter \u00e4r vanligen av toppkvalitet och bidrar till att vi kan g\u00f6ra forskning p\u00e5 internationell niv\u00e5. De kommer till \u00c5bo f\u00f6r att praktisera, forska, f\u00f6r att utbildas, f\u00f6r att f\u00e5 nya v\u00e4nner, f\u00f6r att uppleva hur Norden ser ut. V\u00e5rt str\u00e4nga klimat, v\u00e5ra underbara sommarn\u00e4tter, bastu och vintersimning. De f\u00e5r smaka p\u00e5 den unika arom som arktiska b\u00e4r har; b\u00e4r som har mognat under n\u00e5gra intensiva sommarveckor. M\u00e5nga av g\u00e4ststudenter k\u00e4nner till den s.k. nordiska modellen, som inneb\u00e4r h\u00f6g utbildning, avancerad vetenskap och h\u00f6g teknologi kombinerat med ett v\u00e4lf\u00e4rdssystem som tar hand om ocks\u00e5 de svagare. N\u00e5gon student njuter av det rika kulturutbudet vi har i \u00c5bo, en annan \u00e5ker till Ishavet och skickar till mig en bild om simturen d\u00e4r. En del blir permanent h\u00e4r, en del \u00e5ker tillbaka till sitt hemland, en del till andra delar av jordklotet. Detta \u00e4r globalisering i ordets b\u00e4sta betydelse. D\u00e5 jag pratar med kolleger om v\u00e5ra alumni, brukar jag anv\u00e4nda begreppet: Ausbildung f\u00fcr die Welt<\/em> \u2013 utbildning f\u00f6r [hela] v\u00e4rlden.<\/p>\n

Den som \u00e4r i en ledande position i \u00e4mnet eller vid fakulteten m\u00e5ste naturligtvis st\u00e4ndigt titta p\u00e5 resultaten i siffror \u2013 f\u00e5r vi ut vetenskapliga publikationer och examina via denna kraftiga internationalisering som \u00c5bo Akademi \u2013 speciellt teknik och naturvetenskaper – har genomg\u00e5tt under de senaste 10-15 \u00e5ren. Den introspektiva unders\u00f6kningen \u00e4r snabbt gjort: av de ca 40 journalartiklar fr\u00e5n senaste tre \u00e5ren, d\u00e4r jag har varit medf\u00f6rfattare, har endast ett par enbart inhemska f\u00f6rfattare. Allt baserar sig p\u00e5 internationellt samarbete, d\u00e4r EU spelar den mest centrala rollen. Utan Erasmus, utan bilaterala avtal med europeiska universitet, utan en aktiv v\u00e4xelverkan med \u2019gamla Europa\u2019 skulle v\u00e5r forskning vid \u00c5bo Akademi krympa till n\u00e5gonting ov\u00e4sentligt \u2013 den skulle helt enkelt f\u00f6rsvinna fr\u00e5n v\u00e4rldsarenan. Tack vare strukturer som skapats inom EU har vi kunnat etablera en Erasmus Mundus \u2013forskarskola, tack vare EU har vi kunnat ha m\u00e5nga projekt tillsammans med de b\u00e4sta grupperna i Europa, t.ex. f\u00f6r att utveckla nya bilavgaskatalysatorer med Volvo och Renault.<\/p>\n

Europeisk union var en stor tanke, en stor id\u00e9, som f\u00f6ddes efter andra v\u00e4rldskriget, delvis redan under tiden d\u00e5 kriget p\u00e5gick. Tv\u00e5 stora statsm\u00e4n, Britanniens premi\u00e4rminister Winston Churchill och ledaren f\u00f6r den franska resistansen, general Charles de Gaulle, som levde i exil i London diskuterade och debatterade kontinuerligt inte bara krigets g\u00e5ng utan Europas framtid. Ibland blev det h\u00e4ftiga sammandrabbningar mellan dessa m\u00e4n med starka viljor, men betr\u00e4ffande de stora linjerna var de stora ledarna enh\u00e4lliga: en union ska uppst\u00e5, en union som garanterar fred, v\u00e4lf\u00e4rd och utveckling f\u00f6r det h\u00e5rt drabbade Europa. V\u00e5r kontinent f\u00e5r inte bli en efterbliven bakg\u00e5rd av Amerika. Europeisk kol- och st\u00e5lunion var ett f\u00f6rsta steg, vilket var naturligt eftersom en ekonomisk \u00e5teruppbyggnad av kontinenten var det mest akuta \u00e4rendet p\u00e5 agendan. Senare utvecklades det europeiska samv\u00e4ldet p\u00e5 ekonomins omr\u00e5de, EEC som med tiden blev EU. Olyckligtvis fick centrala \u00d6steuropa och de baltiska l\u00e4nderna inte njuta av frukterna av denna utveckling \u2013 de blev bakom kalla krigets j\u00e4rnrid\u00e5. 1989 f\u00f6ll Berlinmuren vilket blev ett stort steg f\u00f6r Europa; \u00e4ntligen skulle demokrati och fri r\u00f6relse av m\u00e4nniskor och id\u00e9er h\u00e4rska \u00f6ver kontinenten.<\/p>\n

Ur en forskares synvinkel har utvecklingen i Syd- och centrala \u00d6steuropa varit fantastisk – l\u00e5ngt tack vare EU. Miljoner och miljoner euro har dessa l\u00e4nder f\u00e5tt fr\u00e5n EU f\u00f6r att bygga upp forskningens infrastruktur. N\u00e4r jag idag bes\u00f6ker ett laboratorium i Porto eller Tallinn eller Prag \u00e4r det m\u00e5nga g\u00e5nger b\u00e4ttre upprustat \u00e4n ett laboratorium i s\u00f6dra Finland (\u00c5bo, Helsingfors och Tammerfors kan inte f\u00e5 ett dylikt EU-st\u00f6d f\u00f6r infrastruktur, men Ule\u00e5borg nog!). Men \u00e4nnu viktigare \u00e4n detta materiella st\u00f6d \u00e4r forskarnas mobilitet; inte bara den fysiska mobiliteten utan en radikal f\u00f6r\u00e4ndring av attityden. Jag ska utomlands, jag ska till ett annat EU-land. P\u00e5 s\u00e4tt och vis har vi \u00e5terv\u00e4nt till de riktigt gamla tiderna: Mikael Agricola studerade i Wittenberg, Johan Gadolin i Uppsala, J\u00f6ns Jacob Berzelius hade en rundtur i Britannien p\u00e5 1800-talet, och kritiserade i sina skrifter h\u00e4ftigt den tekniska niv\u00e5n p\u00e5 brittiska laboratorier. F\u00f6r teoretiker \u00e4r det allra l\u00e4ttast att vara mobila; man beh\u00f6ver ju inte anpassa sig till en ny laboratorieutrustning. Albert Einstein var verksam i Z\u00fcrich, Prag, Berlin och Princeton.<\/p>\n

Revolutionerade id\u00e9er uppst\u00e5r i den enskilda forskares hj\u00e4rna, men f\u00f6r att kunna f\u00f6rverkliga dem beh\u00f6vs en infrastruktur samt v\u00e4xelverkan med kolleger och samh\u00e4llet. Grundtanken med EU \u00e4r utm\u00e4rkt; mycket har f\u00f6rverkligats men mycket \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra. Just nu b\u00f6r vi k\u00e4mpa mot den populistiska anti-EU-propaganda som sprids av brittiska separatister, franska Front National, ungerska FIDESZ, tyska AfD, sannfinl\u00e4ndare. Vi m\u00e5ste tro p\u00e5 v\u00e5r sak; vi ska sakligt ber\u00e4tta om de stora f\u00f6rdelarna med EU. Alternativet f\u00f6r Europa skulle vara ett splittrat, xenofobt, efterblivet Europa.<\/p>\n

F\u00f6r en ung forskare \u00e4r EU-Europa en guldgruva. Det finns verkligen h\u00f6gklassiga universitet, d\u00e4r man kan tillbringa en termin eller ett l\u00e4s\u00e5r. B\u00e5de korta och l\u00e4ngre bes\u00f6k b\u00e4r frukt. Det finns unik forskningsinstrumentering, speciellt i stora l\u00e4nder som Tyskland och Frankrike som vi b\u00f6r utnyttja. V\u00e5rt lilla land kan inte ha all infrastruktur, all m\u00f6jlig superavancerad apparatur, utan nyckelordet \u00e4r samarbete och n\u00e4tverk. Finlands Akademi har under de senaste \u00e5ren haft samarbetsinitiativ med l\u00e4nder som Kina, Indien, Brasilien, Chile. Det \u00e4r fint, men finl\u00e4ndska forskare skulle ha den st\u00f6rsta nyttan av samarbetsprojekt med avancerade EU-l\u00e4nder. Det var gl\u00e4djande att l\u00e4sa om \u00e5rets Nobelpris i kemi: de gick till forskare i Strasbourg och Groningen samt till en brittisk gentleman som nu jobbar i USA. I praktiken kan man s\u00e4ga: allt kom till europeisk vetenskap.<\/p>\n

Vem vill ha gamla tider tillbaka? Hur var det f\u00f6rr i tiden? President Mauno Koivisto \u2013 en stark EU-f\u00f6respr\u00e5kare \u2013 ber\u00e4ttar i en av sina memoarb\u00f6cker \u2019I skolan och i kriget\u2019 (\u2019Koulussa ja sodassa\u2019) hur glad han var d\u00e5 han fick tillst\u00e5nd att \u00e5ka till ett brittiskt studentl\u00e4ger, d\u00e5 han studerade vid \u00c5bo universitet och \u00c5bo Akademi. D\u00e5 m\u00e5ste man ha visum, man m\u00e5ste ha tillst\u00e5nd att k\u00f6pa utl\u00e4ndsk valuta. Dagens studenter kan f\u00f6rverkliga allt detta mer eller mindre ex tempore. D\u00e5 jag som student p\u00e5 70-talet skulle prenumerera p\u00e5 en tysk tidskrift, m\u00e5ste jag till Pargas Sparbank f\u00f6r att fylla i en blankett, en anh\u00e5llan om att f\u00e5 betala en r\u00e4kning p\u00e5 n\u00e5gra tiotals DM \u2013 den ber\u00f6mda starka, \u00f6verstarka D-mark! Studentens anh\u00e5llan gick \u00e4nda till Finlands Bank… Med EU har dessa problem f\u00f6rsvunnit, och stora statsm\u00e4n som president Francois Mitterrrand och f\u00f6rbundskansler Helmut Kohl var modiga nog att befr\u00e4mja skapandet av valutan euro. Jag minns tider som ung forskare d\u00e5 jag reste i Europa: fickorna var fyllda av diverse mynt och sedlar fr\u00e5n olika l\u00e4nder \u2013 intressant, men synnerligen besv\u00e4rligt. N\u00e5gra av de gamla valutorna hatade jag speciellt, som italiensk lira och belgisk franc, f\u00f6r de hade ett alldeles f\u00f6r litet v\u00e4rde, summorna blev till synes stora och d\u00e4rmed helt obegripliga. Min favoritvaluta var fransk franc, inte p.g.a. min starka frankofili, utan p.g.a. v\u00e4xelkursen: den var n\u00e4stan 1:1 gentemot finsk mark.<\/p>\n

Jag kom just fr\u00e5n Prag (studentutbyte) och Dresden (EU-projektm\u00f6te), om n\u00e5gra veckor \u00e5ker jag igen till Dresden f\u00f6r att medverka i en doktorsdisputation, i november blir det ett dubbeldoktorat med universitetet i Valladolid. Om n\u00e5gra veckor kommer min gamla student fr\u00e5n Rouen och bidra till en kurs i industriella reaktorer, f\u00f6re julen anl\u00e4nder en g\u00e4stforskare fr\u00e5n Prag, en post-doc kom just fr\u00e5n Neapel. M\u00e5nga kolleger vid FNT kan ber\u00e4tta liknande historier. Det mest gl\u00e4djande \u00e4r dock \u00e4r studenter fr\u00e5n \u00f6vriga EU-l\u00e4nder kommer till \u00c5bo Akademi och trivs h\u00e4r.<\/p>\n

\"\u00c5A-forskareBilden \u00e4r tagen under konferensen ECCE \u2013European Congress in Chemical Engineering i Nice (Nizza). \u00c5A-forskare (fr.v\u00e4nster) p\u00e5 strandboulevarden Promenade des Anglais<\/em>: Shuyana Heredia (Madrid), Andrea Perez Nebreda (Santander), Sabrina Schmidt (Aachen).<\/p>\n

Jag \u00f6nskar alla l\u00e4sare en f\u00e4rggrann h\u00f6st!<\/p>\n

 <\/p>\n

Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik<\/p>\n

P.S. Jag \u00e4r en f\u00f6respr\u00e5kare f\u00f6r demokrati, men ibland beg\u00e5r folket ett misstag. Min kollega fick nyligen en e-post fr\u00e5n sin brittiska kollega. Britten skrev: Let us pretend that Brexit does not exist<\/em>!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Unga och ivriga studenter kommer till min grupp. De kommer fr\u00e5n alla v\u00e4rldsdelar, men en stor del av dem kommer fr\u00e5n Europa, oftast fr\u00e5n EU, fr\u00e5n Dresden, Padova, Prag, Erlangen-N\u00fcrnberg, Caen, Rouen, Santander, Valladolid… Dessa studenter \u00e4r vanligen av toppkvalitet och bidrar till att vi kan g\u00f6ra forskning p\u00e5 internationell niv\u00e5. De kommer till \u00c5bo […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[303,229,304,305],"class_list":["post-2243","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-eu","tag-europa","tag-globalisering","tag-studentutbyte"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2243","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2243"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2243\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2254,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2243\/revisions\/2254"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2243"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2243"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2243"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}