{"id":2248,"date":"2016-10-09T22:00:01","date_gmt":"2016-10-09T19:00:01","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2248"},"modified":"2016-10-10T09:21:25","modified_gmt":"2016-10-10T06:21:25","slug":"gamla-hundar-lar-sig-inte-nya-konster","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/10\/09\/gamla-hundar-lar-sig-inte-nya-konster\/","title":{"rendered":"Gamla hundar l\u00e4r sig inte nya konster?"},"content":{"rendered":"

\"Johanna<\/a>Ibland k\u00e4nns det som om ens b\u00e4st f\u00f6re \u2013datum har passerat f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Det h\u00e4r kunde kanske passa in p\u00e5 m\u00e5nga saker men nu t\u00e4nker jag fr\u00e4mst p\u00e5 anv\u00e4ndning av alla digitala och n\u00e4tbaserade verktyg som v\u00e5rt vardagliga arbetsliv numera \u00e4r helt byggt p\u00e5. De flesta kan v\u00e4l inte g\u00f6ra just n\u00e5nting p\u00e5 jobbet, om man inte f\u00f6rst har startat datorn. Och i den burken ryms otaliga l\u00f6senord, digitala verktyg eller \u00e5tminstone n\u00e4tkontakter till s\u00e5dana p\u00e5 n\u00e5gon server i det dolda av v\u00e5r virtuella verklighet. Inte noga med det, ofta \u00e4ndras programmen och d\u00e4rmed \u00e4ven det s\u00e5 kallade anv\u00e4ndargr\u00e4nssnittet som s\u00e4tter oss i kontakt med verktygen. Dessutom f\u00f6rv\u00e4ntas vi ocks\u00e5 att l\u00e4ra oss nya program f\u00f6r att till exempel rapportera v\u00e5r tidsanv\u00e4ndning p\u00e5 jobbet eller \u2013 n\u00e5nting som k\u00e4nns mera intressant och motiverande \u2013 f\u00f6r att analysera stora datam\u00e4ngder och \u00e4ven kombinera saker p\u00e5 helt nya s\u00e4tt. I den digitala v\u00e4rlden \u00e4r utvecklingen r\u00e4tt hisnande.<\/p>\n

N\u00e4r man jobbar ihop med studerande eller yngre kolleger, dessa diginativa, kan k\u00e4nslan av \u201db\u00e4st f\u00f6re \u2013 passerat\u201d ibland bli r\u00e4tt p\u00e5taglig. Yngre m\u00e4nniskor \u00e4r mycket kvickare att koppla ihop olika tekniska system och deras kunnande \u00e4r p\u00e5 en helt annan niv\u00e5 \u00e4n den som min generation, som har l\u00e4rt sig t.ex. grunderna i statistik med papper, penna och enkla kalkylatorer, har. H\u00e4romdagen skulle vi s\u00e4tta ihop en datamatrix av omfattande rumsliga data som h\u00e4rstammade fr\u00e5n flera olika k\u00e4llor. Jag visste att sammanfogningen var m\u00f6jlig och visste ocks\u00e5 hur man kunde g\u00f6ra det. En yngre kollega skulle g\u00f6ra det praktiska jobbet som jag antog att skulle ta honom n\u00e4rmare en vecka. Vi hann egentligen aldrig prata om det praktiska utf\u00f6randet innan vi skiljdes \u00e5t f\u00f6r att diskutera de praktiska sakerna lite senare. Ett par dagar senare kom kollegan till mig och presenterade materialet f\u00e4rdiganalyserat p\u00e5 en karta! N\u00e4r jag fr\u00e5gade honom hur han hade f\u00e5tt allting f\u00e4rdigt s\u00e5 fort n\u00e4mnde han bara att han hade utnyttjat ett gratisprogram p\u00e5 n\u00e4tet som sorterar data enligt vissa algoritmer. Man blir n\u00e4stan stum framf\u00f6r dessa underverk som g\u00e5r att g\u00f6ra bara man vet hur det skall g\u00e5 till. Hur hittar de unga diginativa alla dessa verktyg? Har de f\u00e5tt n\u00e5nting i modersmj\u00f6lken som g\u00f6r att de kan lukta sig till r\u00e4tta hemsidor? Jag blir sj\u00e4lv n\u00e4stan matt av bortgallring alla nonsens tr\u00e4ffar som de flesta google-s\u00f6k resulterar i, om jag ens kommer p\u00e5 att t\u00e4nka p\u00e5 att s\u00f6ka alternativa och f\u00f6rhoppningsvis effektivare arbetss\u00e4tt p\u00e5 n\u00e4tet. Det var v\u00e4l tur att jag inte hann presentera mina gamla \u201dklippa och klistra\u201d-verktyg \u00e5t kollegan!<\/p>\n

V\u00e5ra forskningsfr\u00e5gor verkar ocks\u00e5 ha blivit mera komplexa och till och med st\u00f6rre \u00e4n tidigare \u2013 eller \u00e5tminstone har v\u00e5rt s\u00e4tt att angripa problem blivit mera fokuserat p\u00e5 behandling av stora dataset eller anv\u00e4ndande av komplicerade matematiska modeller. B\u00e5da sakerna kr\u00e4ver mycket datorkapacitet och avancerade databehandlingsprogram. Ibland funderar jag hur mycket dessa tekniska hj\u00e4lpmedel styr v\u00e5rt s\u00e4tt att betrakta v\u00e4rlden och vetenskapliga problem vi vill l\u00f6sa. Har v\u00e4rlden blivit s\u00e5 mycket mera komplext i s\u00e5 gott som alla forskningsfr\u00e5gor \u00e4n \u00e4nnu p\u00e5 1970-talet och tidigare eller har m\u00f6jligheten att korsanalysera s\u00e5 gott som allt lett oss att se v\u00e4ldigt omfattande problemkomplex eller har vi blivit fartblinda i den tekniska utvecklingen? Kanske vissa saker \u00e4nnu skulle g\u00e5 att studera enbart med den m\u00e4nskliga tankekapaciteten med bara papper och penna som redskap.<\/p>\n

N\u00e4r jag k\u00e4nner mig som mattast i djungeln av alla l\u00f6senord man f\u00f6rv\u00e4ntas att skapa och komma ih\u00e5g f\u00f6r att komma \u00e5t de n\u00e4tbaserade verktygen (och jo, de diginativa l\u00f6ser s\u00e4kert \u00e4ven detta problem med beh\u00e4ndiga appar och molntj\u00e4nster som skapar och lagrar alla l\u00f6senord) och nya analysprogram som jag borde l\u00e4ra mig, brukar jag t\u00e4nka p\u00e5 Dagny Carlsson. Hon har varit min idol under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren. Och vem \u00e4r Dagny Carlsson? Jo, hon \u00e4r en bloggande 104-\u00e5ring fr\u00e5n Sverige. Hon \u00e4r inte forskare, men i mina \u00f6gon \u00e4ger hon de viktigaste egenskaperna en forskare beh\u00f6ver; hon \u00e4r nyfiken, \u00f6ppen f\u00f6r nya saker och arbetss\u00e4tt, observant och analyserande, och hon \u00e4r ih\u00e4rdig.<\/p>\n

Dagny Carlsson l\u00e4rde sig p\u00e5 egen hand att anv\u00e4nda dator n\u00e4r hon var \u00f6ver 90 \u00e5r och tyckte att livet hade blivit l\u00e5ngtr\u00e5kigt och trist n\u00e4r make och de n\u00e4rmaste v\u00e4nnerna hade d\u00f6tt och sl\u00e4ktingarna bodde p\u00e5 andra orter. Hon beh\u00f6vde helt enkelt datorn f\u00f6r att skicka e-post till sl\u00e4ktingarna och h\u00e5lla kontakt med omv\u00e4rlden. S\u00e5 satte hon ig\u00e5ng och l\u00e4rde sig att skapa och lagra dokument, e-posta, s\u00f6ka p\u00e5 internet och sen som sist att ha en bloggsida. Hon tog sina kunskaper p\u00e5 den niv\u00e5 att hon under flera \u00e5rs tid h\u00f6ll datorkurser f\u00f6r seniorer, varav de flesta kunde s\u00e4kert \u00e5ldersm\u00e4ssigt ha varit hennes egna barn. Blogga b\u00f6rjade hon efter fyllda 100 \u00e5r! Dessutom skriver hon fortfarande varje dag ett inl\u00e4gg p\u00e5 sin bloggsida (http:\/\/www.123minsida.se\/Bojan\/<\/u><\/a>). Ytterst imponerande och f\u00f6rtjusande.<\/p>\n

N\u00e4r jag t\u00e4nker p\u00e5 den resa Dagny Carlsson har gjort till den virtuella v\u00e4rlden, ter sig mina bekymmer kring den (f\u00f6r) snabba utvecklingen av den virtuella arbetsmilj\u00f6n r\u00e4tt blygsamma och n\u00e4stan genanta. Kan en n\u00e4stan 100-\u00e5ring l\u00e4ra sig s\u00e5 d\u00e4r mycket nya saker i en avancerad datormilj\u00f6 som hon s\u00e4kert inte kunde ens dr\u00f6mma om som barn, \u00e4r det v\u00e4l inte o\u00f6verkomligt eller ens allt f\u00f6r sv\u00e5rt f\u00f6r oss som \u00e4nd\u00e5 har varit med och f\u00f6ljt utvecklingen av de digitala verktygen att l\u00e4ra sig lite nya s\u00e4tt att arbeta. N\u00e4, nu \u00e4r det dags att \u00e5terg\u00e5 till n\u00e4tet och f\u00f6rs\u00f6ka klura ut hur man g\u00f6r en SEM-modell (strukturell ekvationsmodell, https:\/\/en.wikipedia.org\/wiki\/Structural_equation_modeling<\/u><\/a>). Tur att det finns hj\u00e4lpmedel p\u00e5 n\u00e4tet eller kanske jag hellre borde konsultera mina yngre kolleger? Det \u00e4r ju inte f\u00f6r sent att l\u00e4ra nya konster \u00e4ven \u00e5t en gammal hund, vet jag.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ibland k\u00e4nns det som om ens b\u00e4st f\u00f6re \u2013datum har passerat f\u00f6r l\u00e4nge sedan. Det h\u00e4r kunde kanske passa in p\u00e5 m\u00e5nga saker men nu t\u00e4nker jag fr\u00e4mst p\u00e5 anv\u00e4ndning av alla digitala och n\u00e4tbaserade verktyg som v\u00e5rt vardagliga arbetsliv numera \u00e4r helt byggt p\u00e5. De flesta kan v\u00e4l inte g\u00f6ra just n\u00e5nting p\u00e5 jobbet, […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[301,302,42],"class_list":["post-2248","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-alder","tag-digitala-verktyg","tag-forskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2248","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2248"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2248\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2255,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2248\/revisions\/2255"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2248"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2248"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2248"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}