{"id":2258,"date":"2016-10-17T11:11:41","date_gmt":"2016-10-17T08:11:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2258"},"modified":"2017-06-09T13:05:10","modified_gmt":"2017-06-09T10:05:10","slug":"digitaliseringen-forandrar-allt-men-hur-paverkar-det-oss","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/10\/17\/digitaliseringen-forandrar-allt-men-hur-paverkar-det-oss\/","title":{"rendered":"Digitaliseringen f\u00f6r\u00e4ndrar allt, men (hur) p\u00e5verkar det oss?"},"content":{"rendered":"

\"linda\"<\/a>Jag h\u00f6ll i slutet av september en presentation med samma rubrik f\u00f6r \u00c5A:s LUMA-grupp och besl\u00f6t skriva ner mina tankar i ett blogginl\u00e4gg. Inf\u00f6r presentationen blev jag ombedd att ge ett svar p\u00e5 den ”evinnerliga digitaliseringsfr\u00e5gan”. Lika litet som jag kunde tackla den enorma fr\u00e5gan under en 35-minuter l\u00e5ng presentation, kommer jag kunna g\u00f6ra det i ett blogginl\u00e4gg. Men f\u00f6rhoppningsvis kan jag v\u00e4cka n\u00e5gra tankar.<\/p>\n

Digitaliseringen har blivit n\u00e5got av ett buzzword som anv\u00e4nds mer eller mindre slentrianm\u00e4ssigt i en m\u00e4ngd olika sammanhang \u2013 man digitaliserar \u00e4n det ena, \u00e4n det andra. Ofta l\u00e4ser man utdrag ur strategidokument i stil med \u201ddigitaliseringen ska genomsyra all verksamhet\u201d. Visst l\u00e5ter det bra, men vad betyder det rent konkret f\u00f6r olika delar av verksamheten?<\/p>\n

I m\u00e5nga fall s\u00e4tter man likhetstecken mellan digitalisering och inf\u00f6randet av datorer, programvara, n\u00e4tverk och olika typer av digitala verktyg. Digitaliseringen handlar dock mer om verksamhetsutveckling \u00e4n om datorer och IT-utveckling. Precis som industrialiseringen gjorde p\u00e5 1800-talet f\u00f6r\u00e4ndrar digitaliseringen v\u00e5rt samh\u00e4lle i grunden. Allt ber\u00f6rs. Processer, strukturer, arbetss\u00e4tt och samarbetsformer f\u00f6r\u00e4ndras. V\u00e5r syn p\u00e5 demokrati och lagstiftning utmanas. Yrken f\u00f6rsvinner och andra kommer till.<\/p>\n

Hur ska man hantera denna utveckling? Tempot \u00e4r snabbt och vi kan inte kontrollera utvecklingen, d\u00e4remot kan vi skaffa oss f\u00f6ruts\u00e4ttningar att dra nytta av de m\u00f6jligheter digitaliseringen ger upphov till samt f\u00f6rst\u00e5 de risker och begr\u00e4nsningar som finns. Den finl\u00e4ndska grundskolan har i h\u00f6st tagit i bruk en ny l\u00e4roplan, d\u00e4r m\u00e5ngsidig kompetens, som baserar sig p\u00e5 EU:s s\u00e5 kallade 21st century skills, ska ing\u00e5 i alla \u00e4mnen. Den m\u00e5ngsidiga kompetensen inkluderar sju delomr\u00e5den, d\u00e4ribland digital kompetens<\/strong>. \u00a0Det finns olika definitioner p\u00e5 detta begrepp och jag gillar personligen Skolverkets (Sveriges motsvarighet till Utbildningsstyrelsen) definition som bygger p\u00e5 tre f\u00f6rm\u00e5gor: att<\/p>\n

    \n
  1. anv\u00e4nda och f\u00f6rst\u00e5 digitala system och tj\u00e4nster,<\/li>\n
  2. f\u00f6rh\u00e5lla sig till medier och information p\u00e5 ett kritiskt och ansvarsfullt s\u00e4tt, och<\/li>\n
  3. l\u00f6sa problem och oms\u00e4tta id\u00e9er i handling p\u00e5 ett kreativt s\u00e4tt med anv\u00e4ndning av digital teknik.<\/li>\n<\/ol>\n

    Den f\u00f6rsta f\u00f6rm\u00e5gan grundar sig l\u00e5ngt p\u00e5 att l\u00e4ra sig hantera, anv\u00e4nda och v\u00e4lja bland det allt st\u00f6rre utbudet av verktyg och system som vi st\u00f6ter p\u00e5 b\u00e5de i v\u00e5r vardag och v\u00e5rt yrkesliv. Denna bit dominerar till stor del den allm\u00e4nna diskussionen, men jag vill h\u00e4r fokusera p\u00e5 de tv\u00e5 senare punkterna.<\/p>\n

    Den andra delen \u2013 ett kritiskt och ansvarsfullt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt<\/strong><\/em> \u2013 h\u00e4nger ihop dels med det allt st\u00f6rre informationsfl\u00f6de som vi omsluts av, dels med de teknologiska framsteg som g\u00f6rs inom till exempel artificiell intelligens och robotik. Resultatet blir att vi st\u00e4lls inf\u00f6r en m\u00e4ngd fr\u00e5gest\u00e4llningar kring inte bara teknik, utan \u00e4ven om etik, s\u00e4kerhet och integritet. \u00c4r vi medvetna om hur v\u00e5r v\u00e4rldsbild formas av v\u00e5ra Google-s\u00f6kningar, vem vi f\u00f6ljer p\u00e5 Twitter och vilka inl\u00e4gg vi gillar (eller t.o.m. bara skrollar f\u00f6rbi saktare) p\u00e5 Facebook? Vem ska best\u00e4mma hur algoritmen som styr en sj\u00e4lvk\u00f6rande bil ska bete sig i en situation d\u00e4r valet st\u00e5r mellan att k\u00f6ra in i en fem\u00e5rig flicka p\u00e5 cykel eller en buss? \u00c4ndras svaret om bussen skulle visa sig transportera en stor grupp dagisbarn? I vilka situationer tycker vi det \u00e4r okej att f\u00f6rb\u00e4ttra eller modifiera kroppen med teknik, till exempel med implantat eller genom att koppla upp hj\u00e4rnan till n\u00e4tet?<\/p>\n

    En annan aspekt handlar om de enorma datam\u00e4ngder som samlas in p\u00e5 daglig basis. Hur m\u00e5nga uppkopplade enheter har du med dig d\u00e4r du sitter eller st\u00e5r just nu? T\u00e4nk sedan tillbaka n\u00e5gra \u00e5r \u2013 hur m\u00e5nga uppkopplade enheter gick du omkring med f\u00f6r 10 \u00e5r sedan? Relatera sedan detta till prognoserna f\u00f6r det s\u00e5 kallade Sakernas Internet (eng. Internet of Things, IoT) som s\u00e4ger att det kommer att finnas 6,4 miljarder uppkopplade enheter i slutet av \u00e5r 2016. Med tanke p\u00e5 att under h\u00e4lften (46 % i oktober 2016) av v\u00e4rldens befolkning har tillg\u00e5ng till Internet, kan detta ses som rej\u00e4lt m\u00e5nga enheter. Antalet bleknar dock i relation till prognoserna f\u00f6r \u00e5r 2020 som ligger p\u00e5 21-50 miljarder enheter. F\u00f6rutom bekanta uppkopplade enheter (datorer, telefoner, pekplattor), blir det allt vanligare att koppla upp enheter som tidigare inte varit det (klockor, bilar, kylsk\u00e5p). Dessutom f\u00e5r vi tillg\u00e5ng till helt nya typer av produkter som vi inte \u00e4nnu sett. Alla dessa enheter samlar in data \u2013 sensorer loggar data ute p\u00e5 stan och v\u00e5ra egna enheter samlar kontinuerligt in en m\u00e4ngd information om hur, var och n\u00e4r vi r\u00f6r oss, vilka platser vi bes\u00f6ker, vilka varor vi handlar i butiken, etc. Vad h\u00e4nder med alla dessa data? Vem har tillg\u00e5ng till dem? Vad kan och vill vi g\u00f6ra med dem? Vad inneb\u00e4r en detaljerad och till stor del automatiserad analys av stora m\u00e4ngder data f\u00f6r v\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else av samh\u00e4llet och oss sj\u00e4lva?<\/p>\n

    Den tredje punkten handlar om att skapa med teknik<\/strong><\/em>. D\u00e5 den f\u00f6rsta iPhonen kom hade Apple sloganen \u201dThere\u2019s an app for that\u201d. Tanken var att ge anv\u00e4ndaren en bild av att allt som man kunde t\u00e4nka sig beh\u00f6va redan fanns tillg\u00e4ngligt. I dag \u00e4r situationen en annan, d\u00e5 vi i st\u00e4llet uppmuntras att g\u00e5 fr\u00e5n att vara passiva konsumenter till aktiva producenter. Om vi har ett behov beh\u00f6ver vi inte sitta och v\u00e4nta p\u00e5 att n\u00e5gon annan ska skapa n\u00e5got som m\u00f6ter behovet \u2013 i st\u00e4llet har vi tillg\u00e5ng till en m\u00e4ngd verktyg, material och arbetss\u00e4tt som g\u00f6r att vi kan ta itu med v\u00e5ra problem, id\u00e9er och utmaningar sj\u00e4lva. Medan industrialiseringen karakt\u00e4riserades av en massmarknad och en \u201done size fits all\u201d-mindset, flyttar vi oss allt n\u00e4rmare en anv\u00e4ndarfokuserad och individualiserad \u201dmarket for one\u201d.<\/p>\n

    Samtidigt blir datorerna smartare och kan ta \u00f6ver allt fler av de rutinuppgifter som tidigare utf\u00f6rts av oss m\u00e4nniskor. Denna utveckling kan k\u00e4nnas skr\u00e4mmande (\u201drobotarna tar v\u00e5ra jobb\u201d) och ofta beskrivs digitaliseringen som ett hot mot det best\u00e5ende snarare \u00e4n n\u00e5got som m\u00f6jligg\u00f6r det nya. Men precis som industrialiseringen gjorde en del yrken on\u00f6diga och skapade nya arbetstillf\u00e4llen, kommer digitaliseringen att leda till samma sak. De nya arbetstillf\u00e4llena kommer dock att kr\u00e4va att man kan arbeta tillsammans med datorerna och robotarna \u2013 vi m\u00e5ste helt enkelt l\u00e4ra oss utnyttja maskinerna till det som de \u00e4r bra p\u00e5, samtidigt som vi sj\u00e4lva kan bidra med nya id\u00e9er, kreativitet och olika s\u00e4tt att l\u00f6sa problem. Erik Brynjolfsson vid MIT menar att detta \u00e4r v\u00e5r stora utmaning \u2013\u00a0att l\u00e4ra oss se och anv\u00e4nda de allt smartare maskinerna som kompanjoner (”race with<\/em> the machines”) i st\u00e4llet f\u00f6r att se dem som konkurrenter (”race against<\/em> the machines”).<\/p>\n

    Under senare \u00e5r har begreppet datalogiskt t\u00e4nkande<\/em> (eng. computational thinking<\/em>) blivit allt mer popul\u00e4rt f\u00f6r att beskriva en upps\u00e4ttning koncept, f\u00e4rdigheter och arbetss\u00e4tt som hj\u00e4lper oss l\u00f6sa problem s\u00e5 att vi till s\u00e5 h\u00f6g grad som m\u00f6jligt kan l\u00e5ta datorn hj\u00e4lpa till. H\u00e4r finns ingen universell modell, utan olika omr\u00e5den har olika behov. Inom naturvetenskap lyfter man till exempel s\u00e4rskilt datahantering och -analys, modellering och systemt\u00e4nkande, medan textanalys, och k\u00e4llkritik och etiska fr\u00e5gest\u00e4llningar blir s\u00e4rskilt viktiga inom humaniora. Inom ekonomi \u00f6kar \u00e5 sin sida exempelvis behovet av att kunna utveckla och genomf\u00f6ra simuleringar samt analysera stora m\u00e4ngder data av olika typ.<\/p>\n

    De fr\u00e5gest\u00e4llningar och problem vi m\u00f6ter blir allt mer komplexa och \u00e4mnes\u00f6vergripande. Vi kan inte \u00f6verl\u00e5ta beslutander\u00e4tten till dem som traditionellt jobbat med IT \u2013 alla ber\u00f6rs. Det g\u00e5r inte heller l\u00e4ngre att tala om en IT-bransch, utan alla omr\u00e5den f\u00f6ruts\u00e4tter digital kompetens. Alla m\u00e5ste k\u00e4nna att de vet tillr\u00e4ckligt f\u00f6r att kunna ha en \u00e5sikt. Alla beh\u00f6ver tillr\u00e4ckliga f\u00e4rdigheter f\u00f6r att kunna utnyttja digitaliseringens m\u00f6jligheter inom det egna omr\u00e5det.<\/p>\n

    Vilken roll spelar d\u00e5 digital kompetens i universitetens verksamhet? \u00c4r det tillr\u00e4ckligt att vi publicerar kursmaterial p\u00e5 webben, ser till att v\u00e5ra artiklar finns i de digitala databaserna och erbjuder kurser online? Eller ser vi ocks\u00e5 behovet av att inkludera de tv\u00e5 andra mer inneh\u00e5llsm\u00e4ssiga punkterna i v\u00e5ra m\u00e5ls\u00e4ttningar? Vad kan vi g\u00f6ra enskilt och tillsammans \u2013 \u00e4ven \u00f6ver \u00e4mnesgr\u00e4nserna \u2013 f\u00f6r att n\u00e5 m\u00e5len? Vad kr\u00e4vs f\u00f6r att vi ska k\u00e4nna att vi lyckats p\u00e5 kort sikt? P\u00e5 l\u00e5ng sikt? Hur kan vi m\u00e4ta om vi lyckats?<\/p>\n

    Efter LUMA-presentationen fick jag motfr\u00e5gan \u201d vad tycker du att vi ska g\u00f6ra?\u201d Jag har tre konkreta f\u00f6rslag:<\/p>\n

      \n
    1. Ge en konkret definition f\u00f6r vad digital kompetens inneb\u00e4r f\u00f6r utbildning och forskning vid \u00c5A och skriv in denna, samt konkreta \u2013 och m\u00e4tbara \u2013 m\u00e5ls\u00e4ttningar, i s\u00e5v\u00e4l strategidokument som l\u00e4randem\u00e5l p\u00e5 utbildnings-, \u00e4mnes- och kursniv\u00e5.<\/li>\n
    2. Utveckla kurser p\u00e5 temat digital kompetens f\u00f6r olika fakulteter som m\u00f6ter deras behov, s\u00e5 att \u00e4ven \u00e4mnes\u00f6vergripande element ing\u00e5r. H\u00e4r kan man ta inspiration fr\u00e5n internationella motsvarigheter vid till exempel Berkeley University och Virginia Tech. Sedan g\u00e4ller det att pr\u00f6va, utv\u00e4rdera, \u00e4ndra, och pr\u00f6va igen!<\/li>\n
    3. Skapa ett \u00e4mnes\u00f6vergripande kursblock eller bi\u00e4mne p\u00e5 samma tema med m\u00e5ls\u00e4ttningen att \u00f6ka kunnandet om och intresset f\u00f6r teknologi, och samtidigt st\u00e4rka grunden f\u00f6r framtidens innovationer inom olika omr\u00e5den. \u00c5A b\u00e4r ett ansvar f\u00f6r att ge svenskspr\u00e5kiga studerande dessa m\u00f6jligheter.<\/li>\n<\/ol>\n

      D\u00e5 jag b\u00f6rjade studera datavetenskap \u00e5r 1998 var den stora dr\u00f6mmen f\u00f6r m\u00e5nga att b\u00f6rja jobba vid Nokia. En av l\u00e4rdomarna vi borde b\u00e4ra med oss efter Nokia \u00e4r att man inte vinner n\u00e5got p\u00e5 att bli kvar f\u00f6r l\u00e4nge i en gammal sanning.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

      Jag h\u00f6ll i slutet av september en presentation med samma rubrik f\u00f6r \u00c5A:s LUMA-grupp och besl\u00f6t skriva ner mina tankar i ett blogginl\u00e4gg. Inf\u00f6r presentationen blev jag ombedd att ge ett svar p\u00e5 den ”evinnerliga digitaliseringsfr\u00e5gan”. Lika litet som jag kunde tackla den enorma fr\u00e5gan under en 35-minuter l\u00e5ng presentation, kommer jag kunna g\u00f6ra det […]<\/p>\n","protected":false},"author":515,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[350],"tags":[307,306],"class_list":["post-2258","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mannila","tag-digital-kompetens","tag-digitalisering"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2258","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/515"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2258"}],"version-history":[{"count":11,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2258\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2271,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2258\/revisions\/2271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2258"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2258"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2258"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}