{"id":228,"date":"2011-11-21T08:00:11","date_gmt":"2011-11-21T05:00:11","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=228"},"modified":"2011-11-24T16:58:34","modified_gmt":"2011-11-24T13:58:34","slug":"pisa-och-tolkande-lasning","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/11\/21\/pisa-och-tolkande-lasning\/","title":{"rendered":"PISA och tolkande l\u00e4sning"},"content":{"rendered":"

\"RiaAlla som forskar undervisar och alla som undervisar forskar, s\u00e4ger vi vid v\u00e5rt universitet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt garanteras en p\u00e5 forskning baserad, h\u00f6g utbildning. En mycket stor del av de studerande som l\u00e4mnar v\u00e5rt \u00c5bo Akademi med examen i hand blir l\u00e4rare. Den h\u00e4r bloggen handlar om utbildning av l\u00e4rare i modersm\u00e5l och litteratur, det kanske mest svenska uppdrag i v\u00e5rt svenska Finland som genomf\u00f6rs i samarbete mellan HF och PF.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Resultaten av OECD:s internationella utv\u00e4rderingar av elevprestationer diskuteras synligt i medierna. Dessa PISA-utv\u00e4rderingar har inget med den vackra staden i Italien att g\u00f6ra, utan ben\u00e4mningen kommer fr\u00e5n Programme for International Student Assessment<\/em>. Vart tredje \u00e5r \u00e4r olika f\u00e4rdigheter i fokus, och \u00e5ren 2000 och 2009 har fokus legat p\u00e5 PISA-literacy, dvs. l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else.<\/p>\n

Ingen har kunnat undg\u00e5 att v\u00e5ra finl\u00e4ndska 15-\u00e5ringar placerar sig p\u00e5 den absoluta v\u00e4rldstoppen i dessa l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5elseunders\u00f6kningar och att de finskspr\u00e5kiga eleverna presterar b\u00e4ttre \u00e4n de svenskspr\u00e5kiga. Observeras b\u00f6r ocks\u00e5 att de svenskspr\u00e5kiga presterar b\u00e4ttre \u00e4n sina systrar och br\u00f6der i de \u00f6vriga nordiska l\u00e4nderna. Skall man allts\u00e5 svara p\u00e5 fr\u00e5gan vem som l\u00e4ser b\u00e4st p\u00e5 svenska i Norden \u00e4r svaret: De finlandssvenska ungdomarna!<\/p>\n

Det \u00e4r sedan en annan sak att b\u00e4st och b\u00e4ttre \u00e4n \u00e4r en tr\u00e5kig retorik. I Katainens regeringsprogram fr\u00e5n 22.6.2011 st\u00e5r det p\u00e5 s. 34 bl.a. att \u201dregeringen har som m\u00e5l att g\u00f6ra finl\u00e4ndarna till v\u00e4rldens kunnigaste folk fram till \u00e5r 2020\u201d och vidare att \u201dfinl\u00e4ndarna \"Norge\"<\/a>ska placera sig i t\u00e4ten bland OECD-l\u00e4nderna i fr\u00e5ga om centrala j\u00e4mf\u00f6relser av ungdomar och vuxna\u201d. H\u00e4r problematiseras det inte vilka kvaliteter som \u00e4r viktiga att kunna men nog att man skall vara b\u00e4st. Eller \u00e5tminstone b\u00e4ttre \u00e4n andra. Den retoriken har ocks\u00e5 av samh\u00e4llsdebatt\u00f6rer och politiker anv\u00e4nts i j\u00e4mf\u00f6relserna av finskspr\u00e5kiga och svenskspr\u00e5kiga skolor. Jag t\u00e4nker att med att s\u00e4ga b\u00e4st eller b\u00e4ttre avser man samtidigt att n\u00e5gon annan ska vara d\u00e5lig eller \u00e5tminstone s\u00e4mre.<\/p>\n

Men naturligtvis skall vi analysera och granska m\u00f6nster i v\u00e5ra finlandssvenska PISA-resultat. Ett tydligt s\u00e5dant \u00e4r, att flickorna presterar mycket b\u00e4ttre \u00e4n pojkarna. H\u00e4r kan man fundera p\u00e5 om pojkarna \u00f6verhuvudtaget f\u00e5r visa vad de kan? PISA-literacy m\u00e4ter varken muntliga f\u00e4rdigheter, skrivande eller datorhantering. Ett annat resultat som vi ins\u00e5g redan i PISA 2000 \u00e4r, att v\u00e5ra finl\u00e4ndska ungdomar verkar vara oerh\u00f6rt bra p\u00e5 krass l\u00e4sf\u00f6rst\u00e5else, men inte alls lika bra p\u00e5 en tolkande, reflekterande l\u00e4sning. En s\u00e5dan l\u00e4sning som g\u00e5r bortom textens konkreta niv\u00e5 och d\u00e4r tolkningen hittas mellan raderna. Detta har vi modersm\u00e5lsdidaktiker och forskare varit mycket engagerade i och \u00e5tg\u00e4rdat p\u00e5 svenska genom att ta fram nya l\u00e4romedel i litteratur f\u00f6r elever i \u00e5k 1-6 och ordnat fortbildningskurser f\u00f6r klassl\u00e4rare som de facto handhar 80% av all modersm\u00e5lsundervisning i den grundl\u00e4ggande utbildningen. Klassl\u00e4rarna har ett synnerligen viktigt uppdrag och eftersom de alla inte har modersm\u00e5l och litteratur som bi\u00e4mne i sin examen, beh\u00f6ver de h\u00f6gklassiga l\u00e4romedel, didaktiska l\u00e4rarhandledningar och forskningsbaserad fortbildning som st\u00f6d. Hittills har n\u00e4rmare 200 l\u00e4rare i Svenskfinland g\u00e5tt p\u00e5 den l\u00e4ngre eller kortare fortbildningskursen Spr\u00e5kets magiska maskin \u2013 konstn\u00e4rliga l\u00e4rprocesser i modersm\u00e5l, litteratur, bildkonst och drama arrangerad av CLL. P\u00e5 kurserna tolkas texter genom olika konstformer och nycklar till undervisning i reflekterande l\u00e4sning hittas. L\u00e4rarnas reflektioner ger \u00e4ven material f\u00f6r vidare forskning inom spr\u00e5k- och kulturvetenskapernas didaktik.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

En modersm\u00e5lsl\u00e4rarexamen – \u00e4mnesl\u00e4rare i modersm\u00e5l och litteratur – byggs upp av tre centrala akademiska \u00e4mnen: 1. svenska spr\u00e5ket, 2. litteraturvetenskapen och 3. pedagogiken. F\u00f6r att f\u00e5 undervisa i \u00e5k 7-9 m\u00e5ste modersm\u00e5lsl\u00e4raren, f\u00f6rutom en magisterexamen, ha minst 60 sp i alla tre \u00e4mnen dvs. i svenska och litteraturvetenskap som avl\u00e4ggs vid HF och i pedagogiska studier f\u00f6r l\u00e4rare som avl\u00e4ggs vid PF. Modersm\u00e5lsl\u00e4raren kan vara antingen filosofie- eller pedagogie magister, beroende p\u00e5 studiev\u00e4gen. F\u00f6r gymnasiebeh\u00f6righet kr\u00e4vs d\u00e4rtill f\u00f6rdjupade studier i minst ett av undervisnings\u00e4mnena, dvs. svenska eller litteraturvetenskap.
\nModersm\u00e5lsundervisningen baseras enligt l\u00e4roplansgrunderna p\u00e5 ett s\u00e5 kallat vidgat textbegrepp, som inneb\u00e4r att texterna kan vara fiktiva eller faktabaserade, handskrivna, tryckta, grafiska eller elektroniska. I detta vidgade textbegrepp ing\u00e5r allts\u00e5 f\u00f6rutom skrivna och talade texter \u00e4ven medietexter, ljud, bilder och kroppsspr\u00e5k och kombinationer av dessa. En modersm\u00e5lsl\u00e4rare beh\u00f6ver allts\u00e5 en synnerligen bred och djup kunskap om olika typer av texter. Ofta h\u00e4nvisar man inom den internationella forskningen till multimodal teoribildning i dessa sammanhang. M\u00e5nga av de nordiska modersm\u00e5lsdidaktiska forskarna som h\u00e4romveckan sammanstr\u00e5lade p\u00e5 konferensen Literacy en modersm\u00e5lsdidaktisk utmaning<\/em> i T\u00f8nsberg i Norge sysslade med forskning inom medier vid sidan av l\u00e4sning, skrivning, flerspr\u00e5kighet och l\u00e4romedel.<\/p>\n

Modersm\u00e5lsl\u00e4rarutbildningen vid \u00c5bo Akademi sker genom ett gott och m\u00e5lmedvetet samarbete mellan HF och PF. Vi har en helt klar ansvarsf\u00f6rdelning. Kollegerna vid HF sk\u00f6ter \u00e4mneskunskaperna i svenska och litteratur medan kollegerna vid PF sk\u00f6ter \u00e4mneskunskaperna i pedagogik. Tre \u00e4mnen med nytilltr\u00e4dda professorer och aktuell forskningskunskap samverkar ocks\u00e5 inom ramen f\u00f6r det samh\u00e4llsansvar v\u00e5rt universitet har. H\u00e4r syftar jag p\u00e5 kvaliteten i den svenska skolan. Av alla jobb i v\u00e4rlden m\u00e5ste v\u00e4l klass- och modersm\u00e5lsl\u00e4rarna i den svenska skolan i Finland ha en h\u00f6gtst\u00e5ende utbildning i modersm\u00e5l och litteratur.<\/p>\n

UKM f\u00f6rdelar medel till universiteten och ger universiteten f\u00f6rtroende att f\u00f6rdela medlen internt. Nu f\u00f6ljer vi med sp\u00e4nning med hur v\u00e5rt universitet prioriterar. Skall HF och PF ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen i samarbete utbilda modersm\u00e5lsl\u00e4rare med digra kunskaper i svenska, litteratur och pedagogik? Eller menar v\u00e5rt universitet att till exempel litteraturvetenskapen \u00e4r ett passande \u00e4mne att spara in p\u00e5? F\u00f6r n\u00e4rvarande f\u00f6religger ett hot om att inte \u00e5terbes\u00e4tta lektoratet i litteraturvetenskap vid v\u00e5rt svenska universitet i Finland, \u00c5bo Akademi.<\/p>\n

Vilka signaler skickar detta om ansvar f\u00f6r kvalitet i den svenska skolan i Finland?<\/p>\n

PS. Tack till fotografen i K\u00f6penhamn, Melker Ylikallio och till f\u00f6rfattarkollegan och illustrat\u00f6ren av l\u00e4rarhandledningen Sjutton stigar att trampa upp<\/em>, Hannah Kaihovirta-Rosvik.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Alla som forskar undervisar och alla som undervisar forskar, s\u00e4ger vi vid v\u00e5rt universitet. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt garanteras en p\u00e5 forskning baserad, h\u00f6g utbildning. En mycket stor del av de studerande som l\u00e4mnar v\u00e5rt \u00c5bo Akademi med examen i hand blir l\u00e4rare. Den h\u00e4r bloggen handlar om utbildning av l\u00e4rare i modersm\u00e5l och litteratur, det […]<\/p>\n","protected":false},"author":101,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[44,46,45,43,47],"class_list":["post-228","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-heila-ylikallio","tag-hf","tag-modersmal-och-litteratur","tag-pf","tag-pisa","tag-vart-universitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/228","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/101"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=228"}],"version-history":[{"count":22,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/228\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":236,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/228\/revisions\/236"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=228"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=228"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=228"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}