{"id":2291,"date":"2016-11-04T12:41:19","date_gmt":"2016-11-04T10:41:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2291"},"modified":"2016-11-04T13:02:13","modified_gmt":"2016-11-04T11:02:13","slug":"spridda-tankar-om-valfrihet-och-valbefinnande","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/11\/04\/spridda-tankar-om-valfrihet-och-valbefinnande\/","title":{"rendered":"Spridda tankar om valfrihet och v\u00e4lbefinnande"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nasman.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-1999\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nasman.jpg\" alt=\"Marina N\u00e4sman\" width=\"170\" height=\"220\" \/><\/a><\/p>\n<p>Den h\u00e4r veckan funderar jag lite p\u00e5 valfrihet och v\u00e4lbefinnande. Som rubriken avsl\u00f6jar s\u00e5 \u00e4r mina tankar \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge r\u00e4tt s\u00e5 spridda g\u00e4llande det h\u00e4r \u00e4mnet. \u00c4ven om texten inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l bearbetad eller genomt\u00e4nkt hoppas jag \u00e4nd\u00e5 att det kan v\u00e4cka n\u00e5gra tankar hos er l\u00e4sare!<\/p>\n<p>Av en ren h\u00e4ndelse r\u00e5kade jag f\u00f6r en tid sedan se ett videoklipp med Malou von Sivers d\u00e4r hon hade bjudit in tv\u00e5 g\u00e4ster f\u00f6r en filosofisk diskussion. G\u00e4sterna i det h\u00e4r programmet var ekonomen Kjell A Nordstr\u00f6m och journalisten \u00c5sa Beckman. Sekvensen jag fastnade f\u00f6r bestod av en filosofisk diskussion om valfrihet och huruvida valfrihet \u00e4r en f\u00f6rbannelse eller frihet. Kjell A Nordstr\u00f6m spontana svar var att valfrihet egentligen \u00e4r en f\u00f6rbannelse medan \u00c5sa Beckman ans\u00e5g att det i huvudsak var frihet. Nordstr\u00f6m menade att \u00e5ngest \u00e4r priset f\u00f6r frihet och ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att m\u00e4nniskan till sin natur inte tycker om os\u00e4kerhet och att f\u00f6r m\u00e5nga val skapar os\u00e4kerhet. Idag fokuserar man ocks\u00e5 p\u00e5 att maximera sitt liv p\u00e5 ett s\u00e4tt som man inte gjorde\/hade f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r tidigare. I programmet kom de s\u00e5ledes ocks\u00e5 in p\u00e5 kopplingen mellan valfrihet och ungdomars psykiska oh\u00e4lsa. Kan den relativt nya, omfattande valfriheten vara en orsak till ungdomars psykiska oh\u00e4lsa? De diskuterade att en stor r\u00e4dsla hos m\u00e5nga ungdomar verkar vara att v\u00e4lja fel, delvis p\u00e5 grund av antalet valm\u00f6jligheter som finns idag.<\/p>\n<p>Programmet fick mig att t\u00e4nka p\u00e5 det som jag sj\u00e4lv har l\u00e4st om v\u00e4lbefinnande och valfrihet n\u00e4r jag planerade kursen \u201dV\u00e4lbefinnande som socialpolitisk verksamhet\u201d. I texterna diskuterades bland annat varf\u00f6r \u201dvi\u201d som objektivt sett har det s\u00e5 bra \u00e4nd\u00e5 kan m\u00e5 s\u00e5 d\u00e5ligt. En bov i dramat kan faktiskt vara den \u00f6kade valfriheten. En \u00f6kad valfrihet inneb\u00e4r inte alltid \u00f6kat v\u00e4lbefinnande utan kan tv\u00e4rtom leda till \u00f6kad stress. Vi lever idag ett l\u00e5ngt liv som innefattar en m\u00e4ngd olika val och har idag ocks\u00e5 m\u00e5nga valm\u00f6jligheter som inte tidigare funnits. N\u00e4r valfriheten blir st\u00f6rre kan samtidigt en press uppst\u00e5: man borde ta ut s\u00e5 mycket som m\u00f6jligt av sitt liv eftersom vi har objektiva f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r det. Risken blir att man hela tiden str\u00e4var efter mer, utan att stanna upp och uppskatta allt man redan har.<\/p>\n<p>Enligt Timo H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen<a href=\"#_ftn1\" name=\"_ftnref1\">[1]<\/a> beh\u00f6vs en f\u00f6r\u00e4ndring i synen p\u00e5 v\u00e4lbefinnande till en mera holistisk syn d\u00e4r ocks\u00e5 dagens samh\u00e4llsbild tas i beaktande. Enligt honom finns det fortfarande en f\u00f6rest\u00e4llning i samh\u00e4llet att ju fler valm\u00f6jligheter en individ har, desto h\u00f6gre v\u00e4lbefinnande har individen. Men har vi m\u00e4nniskor faktiskt kapaciteten att hantera hur m\u00e5nga valm\u00f6jligheter som helst? Det finns s\u00e5 mycket man <em>kunde<\/em> och \u201d<em>borde\u201d<\/em> g\u00f6ra. M\u00e4nniskans m\u00f6jlighet att utnyttja valfriheten begr\u00e4nsas \u00e4nd\u00e5 av tv\u00e5 faktorer: ens egen mentala kapacitet och tid [1]. N\u00e4r valfriheten och individens mentala kapacitet och tid hamnar i obalans riskerar det leda till att individen \u00f6verskrider gr\u00e4nsen f\u00f6r vad man egentligen har f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r att hantera. G\u00f6r man detta under en l\u00e4ngre tid har det en negativ inverkan p\u00e5 v\u00e4lbefinnandet. Kan denna obalans vara en delorsak till att m\u00e5nga idag drabbas av utmattning och utbr\u00e4ndhet?<\/p>\n<p>Valfrihet och dess eventuella negativa inverkan p\u00e5 v\u00e4lbefinnande \u00e4r viktigt att uppm\u00e4rksamma men samtidigt m\u00e5ste man ocks\u00e5 komma ih\u00e5g att den valfrihet vi har idag till st\u00f6rsta delen \u00e4r positiv. Var (och vad) skulle vi vara utan valfriheten?<\/p>\n<p><a href=\"#_ftnref1\" name=\"_ftn1\">[1]<\/a> H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen, T. (2014). In search of coherence: sketching a theory of sustainable well-being. In H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen,\u00a0 T.\u00a0 J.\u00a0 &amp;\u00a0 Michaelson,\u00a0 J. Well-Being and Beyond.\u00a0 Broadening the Public and Policy Discourse, pp. 17-67. Cheltenham, UK: Edward Elgar Publishing.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Den h\u00e4r veckan funderar jag lite p\u00e5 valfrihet och v\u00e4lbefinnande. Som rubriken avsl\u00f6jar s\u00e5 \u00e4r mina tankar \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge r\u00e4tt s\u00e5 spridda g\u00e4llande det h\u00e4r \u00e4mnet. \u00c4ven om texten inte \u00e4r s\u00e5 v\u00e4l bearbetad eller genomt\u00e4nkt hoppas jag \u00e4nd\u00e5 att det kan v\u00e4cka n\u00e5gra tankar hos er l\u00e4sare! Av en ren h\u00e4ndelse r\u00e5kade jag [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":485,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[272],"tags":[110,309],"class_list":["post-2291","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-marina-nasman","tag-stress","tag-valbefinnande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2291","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/485"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2291"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2291\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2294,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2291\/revisions\/2294"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2291"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2291"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2291"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}