{"id":2322,"date":"2016-12-03T08:10:33","date_gmt":"2016-12-03T06:10:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2322"},"modified":"2016-12-03T08:20:43","modified_gmt":"2016-12-03T06:20:43","slug":"medborgarvetenskap-citizen-science","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/12\/03\/medborgarvetenskap-citizen-science\/","title":{"rendered":"Medborgarvetenskap \u2013citizen science"},"content":{"rendered":"

\"GetPersonaPhoto\"<\/a>P\u00e5 internet hittar man m\u00e5nga hemsidor d\u00e4r vem som helst f\u00e5r rapportera observationer fr\u00e5n naturen och v\u00e5r omgivning. \u00c4ven inom mitt forskningsomr\u00e5de det under de senaste \u00e5ren dykt upp ett flertal s\u00e5dana h\u00e4r sidor b\u00e5de i Finland och internationellt. Som exempel kan jag n\u00e4mna t.ex. Finlands milj\u00f6centrals sida f\u00f6r rapportering av algblomningar J\u00e4rvi-meriwiki\u00a0 <\/a>och Naturhistoriska museets sida f\u00f6r rapportering av invandrararter Vieraslajit.fi<\/a>. Tyv\u00e4rr \u00e4r b\u00e5da dessa sidor enbart p\u00e5 finska. Det finns \u00e4ven mer eller mindre globala sidor f\u00f6r privata m\u00e4nniskors observationer. Ett nyligen publicerat exempel \u00e4r en sida f\u00f6r observationer och foton p\u00e5 sj\u00f6gr\u00e4s\u00e4ngar i olika delar av v\u00e4rlden, Seagras Spot<\/a>. Det \u00e4r uppenbart att m\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r idag intresserade av att skicka in sina natur- och milj\u00f6observationer och p\u00e5 det viset delta i olika forskningsprojekt. Den h\u00e4r typen av medborgaraktivitet \u00e4r idag mycket bekv\u00e4mt och beh\u00e4ndigt i och med att man ofta kan mata in uppgifter via speciella \u201dappar\u201d p\u00e5 mobiltelefoner eller via helt vanliga hemsidor p\u00e5 internet. Extra bonus \u00e4r ofta att man ser i realtid hur ens observation bygger p\u00e5 en st\u00f6rre helhet som ofta anges i ett s\u00e5 kallat georefererat format eller p\u00e5 ett enklare vardagsspr\u00e5k, p\u00e5 en vanlig karta.<\/p>\n

Den h\u00e4r typen av aktiviteter kallas f\u00f6r medborgarvetenskap som kommer fr\u00e5n det engelska begreppet \u201dcitizen science\u201d, vilket helt enkelt betyder att personer som inte har forskarutbildning deltar med aktiva insatser i olika typer av forskningsprojekt. Ofta \u00e4r det fr\u00e5gan om som i exemplen ovan att vanliga m\u00e4nniskor samlar in dataunderlag \u00f6ver stora omr\u00e5den och\/eller under en l\u00e4ngre tid. Ekologi och milj\u00f6vetenskaper generellt \u00e4r forskningsomr\u00e5den som i \u00f6kande grad utnyttjar medborgarvetenskap eller glada amat\u00f6rers frivilligarbete. En annan form av medborgarvetenskap \u00e4r n\u00e4r vanliga privatpersoner till\u00e5ter forskare utnyttja n\u00e4tkopplade datorers processorer f\u00f6r att tillsammans bilda superdatorer som klarar av att behandla stora m\u00e4ngder data och utf\u00f6ra k\u00f6rningar av komplicerade matematiska modeller. S\u00e5dant h\u00e4r engagemang utnyttjas \u00e5tminstone inom medicin, statistik och \u00e4ven teknologi.<\/p>\n

Medborgarvetenskap har blivit s\u00e5 popul\u00e4rt att det finns ett flertal n\u00e4tportaler som samlar ihop olika\u00a0forskningsprojekt som efterlyser insatser fr\u00e5n icke-vetenskapare. M\u00e5nga av dessa hittar man genom att bara skriva \u201dcitizen science\u201d p\u00e5 en s\u00f6kmotor. P\u00e5 dessa portaler kan man \u201dbrowsa sig\u201d fram till teman och projekt som intresserar en och endera aktivt delta i forskningsprocessen genom att registrera observationer eller bidra p\u00e5 n\u00e5got annat s\u00e4tt som efterfr\u00e5gas eller bara f\u00f6lja projekten p\u00e5 n\u00e4tet.<\/p>\n

P\u00e5 s\u00e4tt och vis \u00e4r det lite intressant att se den h\u00e4r utvecklingen som n\u00e4stan \u00e4r som \u00e5terg\u00e5ngen tillbaka p\u00e5 vetenskapernas r\u00f6tter och ursprung. Det var egentligen f\u00f6rst p\u00e5 1800-talet som forskning blev tydligt vikt f\u00f6r professionella forskare. Tidigare var det ofta m\u00e4nniskor som egentligen hade helt andra yrken eller som var rika adelsm\u00e4n som b\u00e5de hade pengar och tid och kunde samla in mer eller mindre vetenskapliga observationer och utf\u00f6ra \u00e4ven experiment. Jag kommer att t\u00e4nka p\u00e5 ett antal pr\u00e4ster och l\u00e4kare som vid sidan av sina normala yrken \u00e4gnade sig \u00e5t vetenskapliga studier inom helt andra vetenskapsgrenar \u00e4n sina egna. T\u00e4nkt till exempel p\u00e5 Gregor Mendel (pr\u00e4st), Lars Levi Laestadius (pr\u00e4st) och Elias L\u00f6nnroth (l\u00e4kare), som alla \u00e4r mera k\u00e4nda f\u00f6r sina insatser inom genetik, botanik respektive folkloristik \u00e4n f\u00f6r\u00a0de riktiga yrkena. Man kan \u00e4ven till\u00e4gna stommen f\u00f6r Carl von Linn\u00e9s m\u00e4sterverk \u201dSystema Naturae\u201d till samtida pr\u00e4ster i Sverige i och med att de samlade in stora zoologiska och botaniska material \u00e5t Linn\u00e9. Man kunde n\u00e4stan kunna kalla \u00e4ven Linn\u00e9 f\u00f6r en amat\u00f6r inom naturvetenskaperna eftersom att han fick sin utbildning inom medicin i vilket han \u00e4ven erh\u00f6ll en professur vid Uppsala universitet. F\u00f6rst senare bytte han den h\u00e4r professuren mot en i botanik med den d\u00e5varande professorn i botanik som i sin tur helt pl\u00f6tsligt blev professor i medicin.\u00a0\u00a0Smidigt eller hur?<\/p>\n

Vad kan d\u00e5 r\u00e4knas till medborgarvetenskap? Vi har s\u00e4kert alla l\u00e4st om s\u00e5 kallade \u201dgrodm\u00e4n\u201d som sp\u00e5r midsommarv\u00e4dret p\u00e5 grodornas lek eller om personer som l\u00e4ser sommarens v\u00e4derprognoser ur abborrars f\u00e4rgs\u00e4ttning p\u00e5 v\u00e5ren eller fr\u00e5n liv i myrstackarna. \u00c4ven om dessa personer g\u00f6r iakttagelser i naturen och dess fenomen, kan prognoserna kanske \u00e4nd\u00e5 inte kallas som vetenskapliga. Jag tror att under alla tider har det funnits individer som under stora delar av sitt liv har dagligen noga bokf\u00f6rt olika v\u00e4derobservationer och p\u00e5 det s\u00e4ttet \u00e4ven skapat egna teorier om v\u00e4derm\u00f6nstrens beroende av varandra. Enskilda personers tidsserier som s\u00e5dana kanske inte \u00e4nnu \u00e4r vetenskap, \u00e4ven om n\u00e5gra g\u00e4rna vill p\u00e5st\u00e5 det till exempel vid deltagande i debatten om klimatf\u00f6r\u00e4ndring, men n\u00e4r man s\u00e4tter ihop flera s\u00e5dana serier fr\u00e5n olika h\u00e5ll i v\u00e4rlden kan vi kanske n\u00e4rma oss vetenskapligt acceptabla material.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e5s kan man alltid ifr\u00e5gas\u00e4tta kvaliteten i amat\u00f6rernas m\u00e4tningar och d\u00e4rmed \u00e4ven kvaliteten i den forskning som baserar sig p\u00e5 medborgarvetenskap. De som talar f\u00f6r den h\u00e4r nya(?) metoden betonar att den h\u00e4r typen av felk\u00e4llor f\u00f6rsvinner i det stora materialet som d\u00e5 t\u00e5l \u00e4ven sm\u00e5, sporadiska felm\u00e4tningar. B\u00e5da synvinklarna \u00e4r s\u00e4kert relevanta. Det finns f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ven andra aspekter som juridiska och etiska b\u00f6r funderas \u00f6ver. Vem har \u00e4gander\u00e4tt till det insamlade materialet och eventuellt de uppt\u00e4ckter som g\u00f6rs p\u00e5 basen p\u00e5 det? N\u00e4r det g\u00e4ller medicinskt material kan man \u00e4ven fundera p\u00e5 hur och f\u00f6r vilka syften man till exempel f\u00e5r anv\u00e4nda enskilda individers h\u00e4lso- eller genetiska information. De h\u00e4r fr\u00e5gorna har v\u00e4ckt \u00e4ven forskarnas intresse och numera p\u00e5g\u00e5r det flera projekt d\u00e4r man studerar specifikt medborgarvetenskapens influens p\u00e5 forskningens vetenskapliga niv\u00e5 och andra projekt som koncentrerar sig p\u00e5 de juridiska och etiska aspekterna. Kanske forskningens cirkelg\u00e5ng?<\/p>\n

Personligen v\u00e4lkomnar jag varmt medborgarvetenskap som s\u00e4kert kan vara till stor nytta f\u00f6r olika forskningsgrenar som kr\u00e4ver stora m\u00e4ngder iakttagelser \u00f6ver stora geografiska omr\u00e5den \u00e4ven om materialet onekligen st\u00e4ller nya krav p\u00e5 forskarnas f\u00f6rm\u00e5ga att p\u00e5 ett trov\u00e4rdigt s\u00e4tt behandla varierande insamling av forskningsmaterial.<\/p>\n

En annan f\u00f6rdel som jag kan se \u00e4r f\u00f6rhoppningsvis en positivare grundsyn p\u00e5 forskningen i allm\u00e4nhet. \u00c4ven om det med j\u00e4mna mellanrum rapporteras om sviktande intresse f\u00f6r och tilltro till vetenskap, och vetenskapligt framtagna resultat och underlag f\u00f6r beslutsfattande, k\u00e4nns det bra att kunna se att det finns en \u00f6kande skara m\u00e4nniskor som sj\u00e4lv vill vara en del av och bidra till forskningen. Kanske den h\u00e4r v\u00e5gen av medborgarvetenskap \u00e4ven v\u00e4cker intresse f\u00f6r mera seri\u00f6s involvering i forskning och d\u00e4rmed lockar nya forskarkandidater till universitet. \u00c5tminstone borde eget intresse och egen delaktighet \u00f6ka f\u00f6rst\u00e5elsen och uppskattningen f\u00f6r forskning.<\/p>\n

Det h\u00e4r var min sista blogg p\u00e5 den h\u00e4r sidan. Jag vill tacka f\u00f6r mig f\u00f6r de g\u00e5ngna \u00e5ren och \u00f6nskar alla<\/p>\n

Trevlig Jul och Gott Nytt \u00c5r 2017!<\/p>\n

\"jultomtar\"<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

P\u00e5 internet hittar man m\u00e5nga hemsidor d\u00e4r vem som helst f\u00e5r rapportera observationer fr\u00e5n naturen och v\u00e5r omgivning. \u00c4ven inom mitt forskningsomr\u00e5de det under de senaste \u00e5ren dykt upp ett flertal s\u00e5dana h\u00e4r sidor b\u00e5de i Finland och internationellt. Som exempel kan jag n\u00e4mna t.ex. Finlands milj\u00f6centrals sida f\u00f6r rapportering av algblomningar J\u00e4rvi-meriwiki\u00a0 och Naturhistoriska […]<\/p>\n","protected":false},"author":368,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[147],"tags":[313,315,180,312,314],"class_list":["post-2322","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-mattila","tag-citizen-science","tag-data","tag-ekologi","tag-medborgarvetenskap","tag-naturvetenskaper"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2322","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/368"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2322"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2322\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2330,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2322\/revisions\/2330"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2322"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2322"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2322"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}