{"id":2333,"date":"2016-12-21T09:30:42","date_gmt":"2016-12-21T07:30:42","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2333"},"modified":"2017-06-09T13:06:10","modified_gmt":"2017-06-09T10:06:10","slug":"tvarvetenskaplighetens-frojder","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2016\/12\/21\/tvarvetenskaplighetens-frojder\/","title":{"rendered":"Tv\u00e4rvetenskaplighetens fr\u00f6jder"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

Mitt \u00e4mne, informationsvetenskap, \u00e4r en m\u00e4stare p\u00e5 tv\u00e4rvetenskaplighet. Men det ska s\u00e4gas att det inte alltid \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt.<\/p>\n

Att studera informationsbeteende utan kontext \u00e4r sv\u00e5rt. F\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt. Och d\u00e5 man l\u00e4gger in det i n\u00e5gon form av kontext beh\u00f6ver vi n\u00e5gon som f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 den. Om vi t.ex. studerar informationsbeteende bland \u00e4ldre f\u00f6r att b\u00e4ttre f\u00f6rst\u00e5 deras behov av h\u00e4lsoinformation f\u00f6r att kunna utveckla e-h\u00e4lsotj\u00e4nster, \u00e4r det bra att samarbeta med forskare fr\u00e5n h\u00e4lsovetenskaper och n\u00e5gon som f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 IT. Eller d\u00e5 vi studerar skolbarns informationss\u00f6kning \u00e4r det v\u00e4sentligt att samarbeta med pedagoger. Och vi beh\u00f6ver datavetare d\u00e5 vi utreder fenomenet big data och bibliotekens roll. Eller som i v\u00e5rt senaste projekt om informationskompetens p\u00e5 den digitala arbetsplatsen samarbetar forskare fr\u00e5n informationsvetenskap, informationssystem, nationalekonomi och marknadsf\u00f6ring f\u00f6r att f\u00e5 s\u00e5 m\u00e5ngsidig f\u00f6rst\u00e5else som m\u00f6jligt om digitala processer, informationsbeteende och v\u00e4lm\u00e5ende.<\/p>\n

Det blir bra diskussioner n\u00e4r fyra olika vetenskapstraditioner tar sig an uppgiften att reda ut ett begrepp som informationskompetens<\/em>. Till att b\u00f6rja med \u00e4r vi alla ganska s\u00e5 s\u00e4kra p\u00e5 vad vi menar med begreppet. Visst, det handlar om att kunna s\u00f6ka och utv\u00e4rdera information s\u00e5 att man effektivt kan anv\u00e4nda den f\u00f6r sina \u00e4ndam\u00e5l. Det handlar om f\u00e4rdigheter i att hantera IT och media. Det \u00e4r f\u00f6rm\u00e5ga att vara kritisk. Vi har snart fyllt whiteboarden med b\u00e5de aktiviteter, f\u00e4rdigheter, f\u00f6rm\u00e5gor, dimensioner och perspektiv. N\u00e4r vi sen \u00e4nnu tar med organisationsniv\u00e5n, dvs arbetsplatsen, \u00e4r f\u00f6rvirringen total. Och vi inser att det \u00e4r on\u00f6digt att ens inleda diskussionen om hur vi ska m\u00e4ta allt detta eftersom vi ocks\u00e5 d\u00e4r har v\u00e4ldigt olika traditioner, m\u00e4tare och praxis.<\/p>\n

Men trots att det emellan\u00e5t k\u00e4nns n\u00e4stan om\u00f6jligt att komma vidare p\u00e5 grund av v\u00e5ra olika s\u00e4tt att hantera en forskningsfr\u00e5ga \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 det gemensamma engagemanget som f\u00e5r en att vilja hitta l\u00f6sningar och man blir bra p\u00e5 att kompromissa p\u00e5 ett konstruktivt s\u00e4tt. Man blir tvungen att s\u00e4tta sig in i problemet fr\u00e5n andra perspektiv \u00e4n det som \u00e4r givet fr\u00e5n ens egen horisont. Och konstigt nog driver detta arbetet fram\u00e5t.<\/p>\n

Nyss hemkommen fr\u00e5n Bryssel fr\u00e5n en konsortietr\u00e4ff f\u00f6r att planera en H2020-ans\u00f6kan, f\u00e5r mig att reflektera detta med tv\u00e4rvetenskaplighet ytterligare. Det blir sn\u00e4ppet mer utmanande p\u00e5 EU-niv\u00e5 d\u00e5 man ocks\u00e5 m\u00e5ste ta kulturella olikheter i beaktande. Fem partners, som representerar olika vetenskapsomr\u00e5den, universitet, icke akademiska organisationer och europeiska l\u00e4nder m\u00e5ste hitta gr\u00e4ns\u00f6verskridande s\u00e4tt att l\u00e4gga ihop ett projekt, i detta fall kring ungdomars engagemang f\u00f6r samh\u00e4lleliga fr\u00e5gor och beslutsfattning. V\u00e5r bakgrund \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga plan mycket olika. V\u00e5r f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r problematiken, v\u00e5ra nationella kulturer, v\u00e5ra spr\u00e5k, v\u00e5ra vetenskapsomr\u00e5den \u2013 allt talar f\u00f6r att det blir v\u00e4ldigt utmanande att skapa en gemensam plattform f\u00f6r projektet. Men det fantastiska \u00e4r att se att d\u00e5 \u00e4mnet k\u00e4nns angel\u00e4get \u00e4r alla intresserade av att hitta m\u00f6jligheter hellre \u00e4n att l\u00e5ta det sv\u00e5ra f\u00e5 en f\u00f6r stor roll.<\/p>\n

Att f\u00e5 arbeta med m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika milj\u00f6er, discipliner och kulturer ger perspektiv. Det finns alltid andra infallsvinklar \u00e4n de man sj\u00e4lv tycker \u00e4r de naturligaste. Och detta \u00e4r den b\u00e4sta l\u00e4roprocessen. Man l\u00e4r sig allra mest om sitt eget \u00e4mne d\u00e5 det l\u00e4ggs i ett st\u00f6rre, annorlunda sammanhang. Och denna sanning g\u00e4ller nog f\u00f6r det mesta i livet, inte bara inom forskning. Med \u00f6ppet sinne och vilja att f\u00f6rst\u00e5 varandras olikheter har vi alla b\u00e4ttre f\u00f6ruts\u00e4ttningar att leva i en b\u00e4ttre v\u00e4rld.<\/p>\n

Julefrid!<\/p>\n

<\/a>

Bryssel 8 december 2016<\/p><\/div>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Mitt \u00e4mne, informationsvetenskap, \u00e4r en m\u00e4stare p\u00e5 tv\u00e4rvetenskaplighet. Men det ska s\u00e4gas att det inte alltid \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt. Att studera informationsbeteende utan kontext \u00e4r sv\u00e5rt. F\u00f6r att inte s\u00e4ga om\u00f6jligt. Och d\u00e5 man l\u00e4gger in det i n\u00e5gon form av kontext beh\u00f6ver vi n\u00e5gon som f\u00f6rst\u00e5r sig p\u00e5 den. Om vi t.ex. studerar informationsbeteende […]<\/p>\n","protected":false},"author":164,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262],"tags":[317,316,71,12],"class_list":["post-2333","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-gunilla-widen","tag-forskningsprojekt","tag-informationskompetens","tag-samarbete","tag-tvarvetenskap"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2333","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/164"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2333"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2333\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2335,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2333\/revisions\/2335"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2333"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2333"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2333"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}