{"id":2348,"date":"2017-02-05T18:06:48","date_gmt":"2017-02-05T16:06:48","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2348"},"modified":"2017-02-13T10:37:57","modified_gmt":"2017-02-13T08:37:57","slug":"hjarnflykt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/02\/05\/hjarnflykt\/","title":{"rendered":"Hj\u00e4rnflykt"},"content":{"rendered":"

\"TapioD\u00e5 man reser utomlands eller googlar i n\u00e4tet s\u00e5 tr\u00e4ffar man allt oftare p\u00e5 akademiska personer som har sina r\u00f6tter i Finland. Det \u00e4r naturligt: alltid har forskare varit r\u00f6rliga f\u00f6r att l\u00e4ra sig n\u00e5gonting nytt, f\u00f6r att presentera sina resultat och f\u00f6r att knyta nya kontakter. Mikael Agricola for till Wittenberg och \u00e5terv\u00e4nde som reformator, Johan Gadolin for till Uppsala och blev en v\u00e4rldsber\u00f6md kemist i \u00c5bo, J\u00f6ns Jacob Berzelius reste runtomkring i England och kritiserade h\u00e4ftigt den tekniska niv\u00e5n (!) p\u00e5 brittiska kemilaboratorier. Alla dessa personer \u00e5terv\u00e4nde. M\u00e5nga vetenskapsidkare som nuf\u00f6rtiden flyttar till en annan milj\u00f6 \u00e5terv\u00e4nder aldrig. Det kallas hj\u00e4rnflykt (eng. brain drain).<\/p>\n

En massiv hj\u00e4rnflykt fr\u00e5n Europa till USA skedde under 1930- och 1940-talet. Den hade en speciell orsak: forskare emigrerade, eftersom de inte kunde acceptera det fascistiska och rasistiska styre, som h\u00e4rskade i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder som Tyskland, Italien, Spanien, Portugal och Ungern. En del av dem flydde f\u00f6r livet p.g.a. sitt etniska ursprung och eller politiska \u00f6vertygelse. Listan \u00e4r l\u00e5ng: Albert Einstein, Lise Meitner, Enrico Fermi, Edward Teller, Lars Onsager; m\u00e5nga Nobelpristagare fanns bland dem.<\/p>\n

Emigrationen bland dem som har en h\u00f6gre h\u00f6gskoleexamen i Finland har p\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r \u00f6kat med en tredjedel. Hj\u00e4rnflykten av forskare har \u00f6kat i motsvarande grad. Accelerationen har varit snabb: enligt Statistikcentralen l\u00e4mnade 2\u00a0223 personer med en h\u00f6gre h\u00f6gskoleexamen Finland under \u00e5ret 2015.\u00a0 Vem emigrerar? Statistiken visar att fr\u00e4mst humanister, biovetare, medicinare och naturvetare flyttar, hela forskargrupper flyttar, om professorn f\u00e5r ett attraktivt erbjudande utomlands. Jaakko H\u00e4meen-Anttila, Finlands ledande expert p\u00e5 islam flyttade till Edinburgh, Jukka Corander, professor i statistik vid \u00c5bo Akademi och Helsingfors universitet, flyttade till Oslo. Dessa \u00e4r endast tv\u00e5 exempel; listan \u00e4r l\u00e5ng.<\/p>\n

M\u00e5nga av dagens vetenskapliga utvandrare \u00e5terv\u00e4nder aldrig, vilket \u00e4r en stor f\u00f6rlust f\u00f6r Finland. Konkurrentl\u00e4nderna kan erbjuda minst lika goda eller b\u00e4ttre arbetsmilj\u00f6er \u00e4n vi \u2013 och nu talar jag inte fr\u00e4mst om l\u00f6nen utan arbetsbetingelserna: laboratorier, apparatur, tekniskt st\u00f6d. M\u00e5nga lekm\u00e4n tror att goda forskningsinfrastrukturer endast existerar i l\u00e4nder som USA, Kanada, Tyskland, Benelux, Sverige, Danmark, Norge, men det st\u00e4mmer inte l\u00e4ngre. Jag kan ta ett exempel fr\u00e5n mitt omr\u00e5de, katalys och kemisk reaktionsteknik: n\u00e5gra av Europas b\u00e4st utrustade laboratorier finns i Spanien, Portugal och Irland. De har doktorander, postdocforskare och professorer som h\u00e4rstammar inte bara fr\u00e5n hemlandet utan fr\u00e5n stora vetenskapsl\u00e4nder som Tyskland eller Nederl\u00e4nderna. Blomstrande centra som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4rldstoppen finns i dag i Tallinn, Tartu, Riga, Prag, Rostock, Dresden, d.v.s. p\u00e5 orter som tidigare l\u00e5g bakom j\u00e4rnrid\u00e5n. Moderniseringen har skett snabbt och ambitionsniv\u00e5n \u00e4r h\u00f6g. V\u00e4rlden \u00e4ndras och det inser inte alla i Finland.<\/p>\n

Regeringen borde snabbt vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att v\u00e4nda p\u00e5 den negativa trenden som vi har i forskningsfinansieringen och forskarmobiliteten. Anslagen till Finlands Akademi m\u00e5ste h\u00f6jas f\u00f6r att garantera den fria forskningens framtid och h\u00f6ga internationella niv\u00e5 i v\u00e5rt land. Det l\u00e5ter som klich\u00e9, men utan kvalificerad grundforskning tappar vi terr\u00e4ng ocks\u00e5 p\u00e5 den till\u00e4mpande sidan, p\u00e5 m\u00e5nga branscher av teknologier.<\/p>\n

Trots att man talar om teamwork i forskargrupper \u00e4r \u00e4nd\u00e5 ledaren en avg\u00f6rande person och b\u00e4ttre forskningsledare kan vi alltid f\u00e5, med r\u00e4tt politik. Finland hade tidigare ett gemensamt Finlands Akademi \u2013\u00a0TEKES -program, FIDIPRO, vars fr\u00e4msta m\u00e5l var att h\u00e4mta synnerligen meriterade professorer med ett finl\u00e4ndskt ursprung tillbaka till v\u00e5rt land, f\u00f6r att forska och undervisa och leda under en viss tid. Programmet var synnerligen lyckat, t.ex. till \u00c5bo Akademi kom Kalle Levon, topprofessor och materialvetare fr\u00e5n New York. Vad gjorde den nuvarande regeringen efter att ha \u00f6vertagit makten? Den lade ned hela FIDIPRO-programmet med en praktiskt taget omedelbar verkan. Ett dummare beslut \u2013\u00a0f\u00f6rl\u00e5t mig \u2013 kan man inte fatta. Det var ett framg\u00e5ngsrikt program med enkel administration, det var en s\u00e4ker investering, eftersom man k\u00e4nde till personer som valdes, man k\u00e4nde till inte enbart deras vetenskapliga utan ocks\u00e5 sociala kompetens, vilket \u00e4r viktigt om man ska delta i arbetet av en spetsgrupp.<\/p>\n

Regeringen borde kraftigt befr\u00e4mja det internationella forskningssamarbetet mellan Finland och ledande vetenskapsl\u00e4nder, t.ex. EU-l\u00e4nder \u00a0\u2013 speciellt Frankrike, Tyskland och Benelux \u2013\u00a0och Kanada. (L\u00e4saren f\u00f6rst\u00e5r varf\u00f6r jag utel\u00e4mnar USA just vid detta historiska \u00f6gonblick!). Som liten nation m\u00e5ste vi v\u00e5ga vara en aning sj\u00e4lviska; det r\u00e4cker inte till att Finlands Akademi har bilaterala projekt med utvecklande l\u00e4nder i Asien och Latinamerika, utan vi m\u00e5ste ta nya initiativ med h\u00f6gtutvecklade vetenskapsl\u00e4nder.\u00a0 Vi m\u00e5ste aktivt efterstr\u00e4va dubbelexamina med toppuniversitet i Europa, vi m\u00e5ste \u00f6ka volymen p\u00e5 Erasmus-studentutbytet, vi m\u00e5ste kompensera hj\u00e4rnflykten med hj\u00e4rnimport fr\u00e5n andra l\u00e4nder, precis som Finland under gamla tider kompenserade utvandringen till Sverige, Amerika och Australien med en h\u00f6g nativitet. (Jag tror inte l\u00e4ngre p\u00e5 en h\u00f6g nativitet i Finland som botemedel).<\/p>\n

Den store finske statsmannen och socialdemokraten Kalevi Sorsa, m\u00e5ngfaldig stats- och utrikesminister, reste en g\u00e5ng till Sverige f\u00f6r att tr\u00e4ffa finl\u00e4ndska invandrare. Inneh\u00e5llet i hans budskap var \u2013 fritt citerat: ni har lyckats komma hit och skapa ett hyggligt liv h\u00e4r, d\u00e5 \u00e4r det b\u00e4st att stanna h\u00e4r. Det var inte det budskap som \u00e5h\u00f6rarna ville h\u00f6ra; det ska inte heller vara det budskap vi medlar till dagens vetenskapliga emigranter fr\u00e5n Finland.<\/p>\n

Hj\u00e4rnflykten kan inte hindras genom att bygga murar utan genom att \u00f6ppna d\u00f6rrar och sl\u00e5 s\u00f6nder v\u00e4ggar. Inte Fexit, utan Finlet, fix it, the government!<\/p>\n

Tapio Salmi<\/em><\/p>\n

Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik och har arbetat som akademiprofessor (2009-2013)<\/p>\n

K\u00e4lla: Petri Koikkalainen, ordf\u00f6rande f\u00f6r Forskarf\u00f6rbundet,\u00a0 en intervju till Yle Radio Suomi, Ajantasa (2017)<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

D\u00e5 man reser utomlands eller googlar i n\u00e4tet s\u00e5 tr\u00e4ffar man allt oftare p\u00e5 akademiska personer som har sina r\u00f6tter i Finland. Det \u00e4r naturligt: alltid har forskare varit r\u00f6rliga f\u00f6r att l\u00e4ra sig n\u00e5gonting nytt, f\u00f6r att presentera sina resultat och f\u00f6r att knyta nya kontakter. Mikael Agricola for till Wittenberg och \u00e5terv\u00e4nde som […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[319,318,193],"class_list":["post-2348","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-forskningssamarbete","tag-hjarnflykt","tag-internationellt-samarbete"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2348"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2369,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2348\/revisions\/2369"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2348"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2348"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2348"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}