{"id":2430,"date":"2017-03-26T18:26:41","date_gmt":"2017-03-26T15:26:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2430"},"modified":"2017-03-30T09:04:43","modified_gmt":"2017-03-30T06:04:43","slug":"lara-och-arbeta-med-det-som-gor-livet-vart-att-leva","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/03\/26\/lara-och-arbeta-med-det-som-gor-livet-vart-att-leva\/","title":{"rendered":"L\u00e4ra och arbeta med det som g\u00f6r livet v\u00e4rt att leva"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a><\/p>\n

 <\/p>\n

\"HannahJag h\u00e5ller p\u00e5 och omdefinierar mitt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till konstn\u00e4ren Joseph Beuys. Det hela fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 senh\u00f6sten senaste \u00e5r d\u00e5 jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rklara konsten i konstverket\u00a0Hur f\u00f6rklara bilder f\u00f6r en d\u00f6d hare<\/em> f\u00f6r en bekant (J. Beuys performance 1965). Det visade sig att det inte var enkelt att i all hast f\u00f6rklara konsten med konsten. Av n\u00e5gon anledning var h\u00e4ndelsen en b\u00f6rjan till att konstn\u00e4ren Joseph Beuys dykt upp allt oftare i mitt arbete under vintern som g\u00e5tt. I januari bes\u00f6kte jag TATE Modern i London och jag blev \u00e4n mer medveten om samband mellan den konstgenre som Beuys representerar och den riktning som samtidskonst och konstutbildning tagit under de senaste decennierna.<\/p>\n

Mitt f\u00f6rsta m\u00f6te med verket Hur f\u00f6rklara bilder f\u00f6r en d\u00f6d hare<\/em> genererade en mental frontalkrock. Det m\u00e5ste vara \u00f6ver tjugo \u00e5r sedan. Intrycket genererade ett emotionellt fl\u00f6de som pendlade mellan \u00f6mhet och avsky. Fl\u00f6det var s\u00e5 intensivt att det till en b\u00f6rjan inte gick att ta till sig verket med st\u00f6d i intellekt eller kulturella referenser. Vid f\u00f6rsta anblicken kunde jag inte koncentrera mig p\u00e5 fr\u00e5gan om verket f\u00f6rmedlade meningsb\u00e4rande resurser eller nonsens. Upplevelsen f\u00f6ll i gl\u00f6mska d\u00e5 jag konstaterat att det inte beh\u00f6vdes mycket efterforskning om verket f\u00f6r att inse att min f\u00f6rsta reaktion \u00f6ver verket var universell och bekant f\u00f6r den breda publiken.<\/p>\n

\u00c4nd\u00e5 har jag genom \u00e5ren \u00e5terkommit till verket. Det dyker upp som en minnesbild d\u00e5 jag ser Ferdinand von Wrights m\u00e5lning En berguv har slagit en hare,<\/em> d\u00e5 jag l\u00e4ste Harens \u00e5r av Arto Paasilinna, d\u00e5 jag h\u00f6r M. A Numminens barnvisa om Haren som satt i gropen<\/em> och d\u00e5 jag betraktar Teemu J\u00e4rvis grafiskt utf\u00f6rda snabba hare. \u00c5terkopplingen har varit mer indirekt och intertextuell \u00e4n en direkt referens till konstupplevelsen. \u00a0Beuys verk har f\u00e5tt ett sammanhang i mitt perspektiv.<\/p>\n

Joseph Beuys beskriver verket Hur f\u00f6rklara bilder f\u00f6r en d\u00f6d hare<\/em> ur ett helhetsperspektiv. Han menar att verket m\u00e5ste f\u00f6rst\u00e5s<\/strong> genom helhetsintrycket. Helhetsintrycket skapar ett fl\u00f6de av sinnesintryck och minnen som b\u00f6rjar samverka. I sammanhanget h\u00e4nvisar han till begreppet f\u00f6rst\u00e5<\/strong> som kroppslig medvetenhet d\u00e4r \u201df\u00f6rst\u00e5\u201d genom kognition och intellekt hamnar i bakgrunden medan att f\u00f6rst\u00e5 som \u201dembodied knowledge\u201d tar sig i f\u00f6rgrunden och gestaltar konstupplevelsen. Beuys f\u00f6rklarar:<\/p>\n

Konstupplevelsen f\u00f6r fram\u00e5t m\u00e4nniskans inre kreativa m\u00f6nster genom intuition, inspiration och fantasi. I b\u00e4sta fall gestaltas nya tankestrukturer. F\u00f6rst\u00e5 innefattar inte h\u00e4r endast en intellektuell f\u00f6rst\u00e5else utan konstupplevelsen omfattar f\u00f6rst\u00e5<\/strong>\u00a0som f\u00f6rm\u00e5gan att st\u00e5 inf\u00f6r det egna och andras t\u00e4nkande och handlande via upplevelsen. Samtidigt menar Beuys att f\u00f6rst\u00e5<\/strong> i sammanhanget inneb\u00e4r att konstupplevelsen ger en ing\u00e5ng till upplevelsen av f\u00f6rst\u00e5<\/strong> i bem\u00e4rkelsen att st\u00e5 f\u00f6r den man \u00e4r. Till exempel det f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och den v\u00e4rdegrund individen bygger sin v\u00e4rldssyn p\u00e5. Han menar att konstupplevelsen ska ruska om. Ber\u00f6ra.<\/em><\/p>\n

I ett konstpedagogiskt perspektiv har Beuys beskrivning av hur m\u00f6ta verket betydelse. Ser man till hur konsten genom sin historia f\u00f6r\u00e4ndras kan man se hur f\u00f6r\u00e4ndringen ofta omfattar en pedagogisk v\u00e4ndning<\/em> d\u00e4r konsten i sig sj\u00e4lv synligg\u00f6r n\u00e5got ut\u00f6ver det f\u00f6rv\u00e4ntade eller visar det bekanta p\u00e5 ett nytt s\u00e4tt.\u00a0 En pedagogisk handling i sig.<\/p>\n

Beuys inkluderar i sin konstn\u00e4rliga verksamhet f\u00f6rel\u00e4sningar, texter (manifest) och iscensatta h\u00e4ndelser d\u00e4r han skapar tid och rum f\u00f6r en hop av fr\u00e5gor, reaktioner, reflektion och nyskapande. Han integrerar i sin konstn\u00e4rliga praktik teorier fr\u00e5n vitt breda f\u00e4lt och av olika slag. Han str\u00e4var hela tiden till att aktivt vara i dialog med akt\u00f6rer och kolleger p\u00e5 samh\u00e4llelig, intellektuell, kulturell och konstn\u00e4rlig arena.\u00a0Ser man p\u00e5 hur hans samtida konstf\u00e4lt och utbildningsstrukturer mottog hans engagemang s\u00e5 ser man att han kritiserats f\u00f6r att anv\u00e4nda en pedagogisk f\u00f6rvr\u00e4ngning<\/em> av konsten. Pedagogiken har d\u00e5 beskrivits som ett verktyg som han anv\u00e4nt f\u00f6r att skapa en egen diskurs och f\u00f6r att effektivt till och med styra tolkningen av hans konstn\u00e4rliga arbete. I samma veva kan man \u00e4nd\u00e5 l\u00e4sa in Beuys medvetenhet om sitt agerande d\u00e5 han s\u00e4ger att To be a teacher is my greatest work of art.\u00a0The rest is waste product, a demonstration.<\/em><\/p>\n

Det \u00e4r tankev\u00e4ckande att pr\u00f6va Beuys f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till konst och pedagogik i f\u00f6rh\u00e5llande till hur konstundervisning i grundskolan beskrivs idag. Om konstundervisning kan tolkas som en f\u00f6rl\u00e4ngning av konstens praktik, s\u00e5 att konsten erbjuder ett s\u00e4tt att aktivt arbeta med individuell tillv\u00e4xt och bra samh\u00e4llelig f\u00f6r\u00e4ndring, s\u00e5 k\u00e4nner jag igen beskrivningen i den finl\u00e4ndska nationella l\u00e4roplansgrunden (LP2014) d\u00e4r l\u00e4ro\u00e4mnets uppdrag beskrivs s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt m\u00e5ngskiftande verklighet. Undervisningen ska bygga p\u00e5 elevernas egna erfarenheter, fantasi och lust att experimentera. Undervisningen i bildkonst ska utveckla f\u00f6rm\u00e5gan att f\u00f6rst\u00e5 konst, omgivningen och annan visuell kultur. Eleverna ska erbjudas olika s\u00e4tt att bed\u00f6ma verkligheten och att p\u00e5verka den. Undervisningen ska st\u00f6dja eleverna att utveckla kritiskt t\u00e4nkande och uppmuntra eleverna att p\u00e5verka den egna livsmilj\u00f6n och samh\u00e4llet. Undervisningen i bildkonst ska ge eleverna en grund f\u00f6r aktiv medverkan lokalt och globalt. (s.156, LP2014)<\/em><\/p>\n

J\u00e4mf\u00f6relsen kan k\u00e4nnas l\u00e5ngs\u00f6kt, men tillr\u00e4ckligt n\u00e4ra \u00e4nd\u00e5, som en didaktisk tanke. Det h\u00e4r g\u00f6r det m\u00f6jligt att granska konstens verkan s\u00e5 att den st\u00e5r n\u00e4ra utbildningens m\u00e5l. Argumenten kanske inte best\u00e5r av kedjor av rationella resonemang, utan ist\u00e4llet tar det associativa och kombinerande plats f\u00f6r att skapa m\u00f6jlighet att generera ny oartikulerad kunskap. Kan h\u00e4nda Beuys konst har varit insvept i en misstolkad kokong och hans pedagogiska f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt har kanske \u00f6verskuggats av konstn\u00e4rens mytomspunna person.<\/p>\n

Det alldeles h\u00e4rliga h\u00e4r och nu \u00e4r hur som helst att Joseph Beuys verk och produktion finns tillg\u00e4ngliga alldeles runt h\u00f6rnet, p\u00e5 EMMA, Esbo Moderna konstmuseum<\/em> i utst\u00e4llningscentret WEEGEE i Esbo till och med 21 maj 2017. Utst\u00e4llningen tar inte bara fasta p\u00e5 Beuys konst utan \u00e4ven hans engagemang som aktivist och teoretiker. Under utst\u00e4llningen ges bes\u00f6karen, betraktaren, m\u00f6jlighet att F\u00d6RST\u00c5<\/strong>\u00a0inte bara konsten utan i sin kontext \u00e4ven ta till sig och fundera kring \u00e5tminstone tre av Beuys bevingade citat:<\/p>\n

Varje m\u00e4nniska en konstn\u00e4r.\u00a0<\/em>Mellan f\u00f6delsen och d\u00f6den har alla m\u00e4nniskor ett gemensamt arbete att utf\u00f6ra p\u00e5 jorden.\u00a0<\/em>Icke-v\u00e5ldsam f\u00f6r\u00e4ndring \u00e4r den enda v\u00e4gen.<\/em><\/p>\n

I dag, i det v\u00e4rldsl\u00e4ge som vi har \u00e4r en omst\u00e4llning av n\u00e5got slag oundviklig. Under tiden som vi os\u00e4kert undrar och s\u00f6ker bra former f\u00f6r omst\u00e4llningen s\u00e5 kan det vara meningsskapande att betrakta Beuys konst. Att stanna upp och F\u00d6RST\u00c5 och p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt f\u00e5 syn p\u00e5 en del av komplexiteten men framf\u00f6rallt m\u00f6jligheten med m\u00f6tet mellan konstn\u00e4rligt och pedagogiskt arbete i utbildning. Inf\u00f6r 2020-talet och framtiden. Det h\u00e4r f\u00f6r att det \u00e4n en g\u00e5ng \u00a0\u00e4r l\u00e4ge f\u00f6r att komma ih\u00e5g att konst, pedagogik och vetenskap beh\u00f6ver tid och rum f\u00f6r att skapa f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt och infallsvinklar s\u00e5 att m\u00e4nskligheten \u00f6verlever sig sj\u00e4lv.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

  Jag h\u00e5ller p\u00e5 och omdefinierar mitt f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till konstn\u00e4ren Joseph Beuys. Det hela fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 senh\u00f6sten senaste \u00e5r d\u00e5 jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6rklara konsten i konstverket\u00a0Hur f\u00f6rklara bilder f\u00f6r en d\u00f6d hare f\u00f6r en bekant (J. Beuys performance 1965). Det visade sig att det inte var enkelt att i all hast f\u00f6rklara konsten […]<\/p>\n","protected":false},"author":365,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[145],"tags":[330,170],"class_list":["post-2430","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-kaihovirta","tag-beuys","tag-konst"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2430","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/365"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2430"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2430\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2440,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2430\/revisions\/2440"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2430"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2430"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2430"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}