{"id":2443,"date":"2017-04-03T11:05:32","date_gmt":"2017-04-03T08:05:32","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2443"},"modified":"2017-04-03T15:32:55","modified_gmt":"2017-04-03T12:32:55","slug":"vad-ar-sociologi","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/04\/03\/vad-ar-sociologi\/","title":{"rendered":"\u201dVad \u00e4r sociologi?\u201d"},"content":{"rendered":"

\"AndreasH\u00e4rom veckan h\u00f6lls de nationella sociologdagarna i Tammerfors, med n\u00e4rmare 500 deltagare. Det gavs tre plenarf\u00f6rel\u00e4sningar, av vilka jag h\u00f6rde tv\u00e5. Den f\u00f6rsta var en r\u00e4tt teoretisk f\u00f6rel\u00e4sning, som handlade om tolkning av situationer, bland annat om hur vi f\u00f6rst\u00e5r en situation utg\u00e5ende fr\u00e5n vad vi v\u00e4ntar att den ska leda till (n\u00e5got alla studerande men ocks\u00e5 forskare \u201di karri\u00e4ren\u201d borde kunna k\u00e4nna igen). Den andra handlade om begr\u00e4nsningar av djurs r\u00f6relser \u00f6ver gr\u00e4nser, s\u00e4rskilt g\u00e4llande f\u00f6rs\u00f6k att hindra smittosamma sjukdomar; beh\u00e5llningen av den var fr\u00e4mst att se hur ett s\u00e5dant tema som ligger l\u00e5ngt fr\u00e5n mina egna intresseomr\u00e5den kunde s\u00e4ga n\u00e5got viktigt om en s\u00e5 fundamental samh\u00e4llelig verksamhet som uppr\u00e4tth\u00e5llande av olika gr\u00e4nser. Jag deltog i en session om urbansociologi, med bland annat ett paper om institutionaliseringen av skateboarding i Tammerfors. Mina kolleger deltog i sessioner om utbildningssociologi och vetenskapssociologi, och hade presentationer om br\u00e4ndingen av global fostran i finl\u00e4ndsk grundskoleutbildning respektive medicinsk forskning om livmodertransplantationer. Ett pris f\u00f6r \u201d\u00e5rets sociologiska g\u00e4rning\u201d delades ut till Facebook-gruppen Eriarvoisuusvarasto<\/a>.<\/p>\n

N\u00e4r jag p\u00e5 1990-talet blev f\u00e4rdig politices magister och anm\u00e4lde mig som arbetss\u00f6kande skulle man p\u00e5 blanketten uppge ett yrke. Jag skrev \u201dsociolog\u201d, och det har varit min yrkesidentitet sedan dess. Eftersom sociologi inte \u00e4r ett skol\u00e4mne i Finland, \u00e4r det ofta sv\u00e5rt f\u00f6r m\u00e4nniskor man m\u00f6ter att riktigt placera vad \u00e4mnet handlar om. I grundkursen i sociologi brukar f\u00f6rsta f\u00f6rel\u00e4sningen ha rubriken \u201dVad \u00e4r sociologi?\u201d. Svar som ges d\u00e4r \u00e4r bland annat att det \u00e4r en \u201dallm\u00e4n och kritisk samh\u00e4llsvetenskap\u201d. Sociologi handlar om allt som m\u00e4nniskor sysslar med \u2013 \u201dinget m\u00e4nskligt \u00e4r sociologin fr\u00e4mmande\u201d \u2013 vilket kanske framkommer av exemplen ovan (dessutom \u00e4r djursociologi ett v\u00e4xande \u00e4mnesomr\u00e5de). N\u00e5gon har sagt om det finns N antal samh\u00e4llsfenomen finns det N+1 samh\u00e4llsvetenskaper, en f\u00f6r varje fenomen plus sociologi, som handlar om allt.<\/p>\n

Det m\u00e5ste allts\u00e5 vara n\u00e5got annat \u00e4n \u00e4mnesomr\u00e5det som s\u00e4rskiljer sociologin och ger den sin identitet. I grundstudierna i sociologi brukar jag s\u00e4ga att \u00e4mnet \u00e4r ett s\u00e4tt att t\u00e4nka, ett perspektiv p\u00e5 samh\u00e4llet. Sociologer f\u00f6rs\u00f6ker se sammanhang d\u00e4r andra kanske ser en slump eller en sj\u00e4lvklarhet. Den amerikanska sociologen C Wright Mills talade om att se sammanhang mellan sm\u00e5 bekymmer och stora problem \u2013 mellan den egna d\u00e5liga ekonomin och de samh\u00e4llstrukturer som skapar ekonomisk oj\u00e4mlikhet (f\u00f6r att ta ett klassiskt exempel). En annan formulering som ofta anv\u00e4nds \u00e4r att sociologer f\u00f6rs\u00f6ker se sambandet mellan handling och struktur \u2013 eller hur individuella handlingar uppr\u00e4tth\u00e5ller samh\u00e4lleliga strukturer och hur dessa strukturer samtidigt p\u00e5 olika s\u00e4tt p\u00e5verkar \u2013 begr\u00e4nsar och m\u00f6jligg\u00f6r \u2013 handlingar. F\u00f6rslag till \u00f6vning f\u00f6r l\u00e4saren:<\/strong> fundera p\u00e5 vilka handlingar och strukturer som \u00e4r inblandade i \u201datt g\u00e5 p\u00e5 bio<\/u>\u201d, samt hur de f\u00f6rh\u00e5ller sig till varandra.<\/p>\n

Ovan n\u00e4mndes ordet \u201dkritisk\u201d som beskrivning av sociologin. Det kan handla om traditionell \u201dsamh\u00e4llskritik\u201d, att visa p\u00e5 or\u00e4ttvisor och s\u00e4ga sanningen \u00e5t makten (vilket sociologer med j\u00e4mna mellanrum konstaterar att vi kunde vara b\u00e4ttre p\u00e5). En annan aspekt av det kritiska perspektivet \u00e4r att ifr\u00e5gas\u00e4tta s\u00e5dant som uppfattas som sj\u00e4lvklart eller \u201dnaturligt\u201d. Ett klassiskt exempel h\u00e4r \u00e4r hur f\u00f6rst\u00e5elsen f\u00f6r vad som \u00e4r \u201dnaturligt\u201d g\u00e4llande k\u00f6n f\u00f6r\u00e4ndrats och f\u00f6r\u00e4ndras. Ett annat exempel d\u00e4r inte minst sociologin vid \u00c5A varit v\u00e4l framme g\u00e4ller hur vi f\u00f6rst\u00e5r vad som \u00e4r \u201dsjukt\u201d och \u201dfriskt\u201d. En tredje sida av det kritiska f\u00f6ljer p\u00e5 ifr\u00e5gas\u00e4ttandet: om man visar att en situation som r\u00e5der inte \u00e4r \u201dnaturlig\u201d eller sj\u00e4lvklar visar man ocks\u00e5 att det finns m\u00f6jlighet till f\u00f6r\u00e4ndring och f\u00f6rb\u00e4ttring.<\/p>\n

Alternativl\u00f6shet \u00e4r inget f\u00f6r sociologer. M\u00e5ngfalden av m\u00f6jligheter \u00e4r viktig b\u00e5de i synen p\u00e5 samh\u00e4llet och i synen p\u00e5 det egna \u00e4mnet, d\u00e4r b\u00e5de empirisk, metodologisk och teoretisk pluralism r\u00e5der. Men \u00e5 andra sidan kan man inte \u00e5terge samh\u00e4llets hela komplexitet, det ing\u00e5r ocks\u00e5 drag av f\u00f6renkling i alla beskrivningar och f\u00f6rklaringar \u2013 sociologi f\u00f6renklar det som \u00e4r komplicerat, men genom det kritiska ifr\u00e5gas\u00e4ttandet handlar det ocks\u00e5 om att komplicera det som \u00e4r till synes enkelt. Och vilken teori om samh\u00e4llet vi \u00e4n l\u00e4gger fram kommer n\u00e5gon att dekonstruera den innan solen g\u00e5tt ner \u2013 men det ska inte hindra oss att komma fram med nya.<\/p>\n

Sociologi \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s en akademisk disciplin, ett \u201d\u00e4mne\u201d inom vilket det undervisas, forskas, examineras. En fr\u00e5ga som v\u00e4cks i dagens universitetsv\u00e4rld, med breda examenshelheter och tv\u00e4rvetenskapliga magisterprogram, \u00e4r om akademiska discipliner alls beh\u00f6vs? Ett sociologiskt svar (utg\u00e5ende fr\u00e5n Webers rationaliseringsdiskussion) skulle vara att \u00e4mnena \u00e4r medel, inte m\u00e5l i sig. Och sociologi kan vara medel till en bred och kritisk och f\u00f6rhoppningsvis konstruktiv samh\u00e4llsdiskussion. Samtidigt finns det andra medel; och det finns kanske s\u00e5dana som tycker att ni h\u00e5ller p\u00e5 med likadan verksamhet som beskrivits h\u00e4r men under andra etiketter, vilket i s\u00e5 fall \u00e4r gl\u00e4djande.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00e4rom veckan h\u00f6lls de nationella sociologdagarna i Tammerfors, med n\u00e4rmare 500 deltagare. Det gavs tre plenarf\u00f6rel\u00e4sningar, av vilka jag h\u00f6rde tv\u00e5. Den f\u00f6rsta var en r\u00e4tt teoretisk f\u00f6rel\u00e4sning, som handlade om tolkning av situationer, bland annat om hur vi f\u00f6rst\u00e5r en situation utg\u00e5ende fr\u00e5n vad vi v\u00e4ntar att den ska leda till (n\u00e5got alla studerande […]<\/p>\n","protected":false},"author":463,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[239],"tags":[332,331],"class_list":["post-2443","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-andreas-hager","tag-samhallskritik","tag-sociologi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2443","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/463"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2443"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2443\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2446,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2443\/revisions\/2446"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2443"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2443"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2443"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}