{"id":2450,"date":"2017-04-21T12:19:39","date_gmt":"2017-04-21T09:19:39","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2450"},"modified":"2017-06-09T13:05:33","modified_gmt":"2017-06-09T10:05:33","slug":"att-mata-vetenskap","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/04\/21\/att-mata-vetenskap\/","title":{"rendered":"Att m\u00e4ta vetenskap"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Informationsvetenskap \u00e4r ett relativt litet vetenskapsomr\u00e5de men har trots det ett v\u00e4ldigt stort inflytande p\u00e5 hur all vetenskap m\u00e4ts och utv\u00e4rderas. Mycket tack vare en av de stora vetenskapsm\u00e4nnen fr\u00e5n omr\u00e5det, Eugene Garfield<\/a> (1925-2017), som nyligen gick bort i en \u00e5lder av 91 \u00e5r. Han var en pionj\u00e4r och vision\u00e4r och st\u00e5r f\u00f6r en av de st\u00f6rsta innovationerna inom informationsvetenskapen d\u00e5 han skapade den vetenskapliga citeringsdatabasen, Science Citation Index (SCI) redan 1964, den som vi idag k\u00e4nner som Web of Science (WoS). Idag har databasen f\u00e5tt s\u00e4llskap av t.ex. Scopus och Google Scholar men fortfarande \u00e4r det i WoS som de flesta bibliometriska analyserna g\u00f6rs.<\/p>\n

Garfield hade ett stort intresse f\u00f6r hur forskning kommuniceras och speciellt hur man genom citeringsanalys kan f\u00f6lja vetenskapens utveckling och historia. Drivkraften i hans arbete var ocks\u00e5 att utvinna information fr\u00e5n en allt snabbare v\u00e4xande m\u00e4ngd bibliografisk data och att genom citeringsanalys hitta m\u00f6nster i samarbete mellan forskare och discipliner. Han s\u00e5g ytterligare potential i citeringsanalys d\u00e5 han framf\u00f6rde id\u00e9n om Journal Impact Factor (JIF) som idag anv\u00e4nds till mycket mera \u00e4n att endast utv\u00e4rdera tidskrifters genomslagskraft.<\/p>\n

Garfield sj\u00e4lv l\u00e4r alltid var lite ambivalent till anv\u00e4ndandet av citeringsanalys och -index f\u00f6r att m\u00e4ta forskning i syfte att f\u00f6rdela resurser. Hans syfte var att skapa f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vetenskaplig kommunikation, men hans innovationer har f\u00e5tt ett synnerligen stort inflytande p\u00e5 forskningspolitik och man anv\u00e4nder de bibliometriska metoderna f\u00f6r att rangordna, j\u00e4mf\u00f6ra och fatta beslut om resurser.<\/p>\n

M\u00e4tmetoderna har m\u00e5nga f\u00f6rtj\u00e4nster, men kan ocks\u00e5 missbrukas och f\u00f6r dem som inte \u00e4r insatta i hur bibliometrin fungerar kan man skapa mycket vilseledande information som anv\u00e4nds som grund f\u00f6r v\u00e4ldigt l\u00e5ngtg\u00e5ende h\u00f6gskolepolitiska beslut. F\u00f6r det f\u00f6rsta har citeringsdatabaserna en begr\u00e4nsad t\u00e4ckning och inte n\u00e4rap\u00e5 alla discipliner finns representerade p\u00e5 ett helt\u00e4ckande plan. Dessutom har vetenskapsomr\u00e5den olika publiceringstraditioner och kan d\u00e4rf\u00f6r inte j\u00e4mf\u00f6ras med varandra. Man har olika m\u00e5l med forskningen och d\u00e4rf\u00f6r varierande publiceringsstrategi. \u00c4mnesomr\u00e5den \u00e4r ocks\u00e5 v\u00e4ldigt olika stora och mindre \u00e4mnen kommer aldrig upp till h\u00f6ga citeringsvolymer trots att forskningen inom omr\u00e5det kan vara av hur h\u00f6g kvalitet som helst.<\/p>\n

Vidare ska man komma ih\u00e5g att tidskrifternas impact factor ska anv\u00e4ndas till att m\u00e4ta prestige och genomslagskraft, det \u00e4r ett verktyg f\u00f6r biblioteken i samband med f\u00f6rv\u00e4rv av tidskrifter och det kan fungera som j\u00e4mf\u00f6relsetal mellan tidskrifter inom ett omr\u00e5de. Men lika ofta anv\u00e4nds JIF till att j\u00e4mf\u00f6ra tidskrifter fr\u00e5n olika vetenskapsomr\u00e5den, utv\u00e4rdera enskilda artiklar, eller som ett kriterium f\u00f6r forskare om var de ska publicera. I dessa fall anv\u00e4nds JIF i fel syfte eller p\u00e5 fel s\u00e4tt.<\/p>\n

Citeringsanalys baseras p\u00e5 antagandet att citeringarna \u00e4r positiva, dvs. att ett arbete citeras p\u00e5 grund av sin kvalitet och betydelse. Citeringar kan dock ocks\u00e5 anv\u00e4ndas f\u00f6r att ge exempel p\u00e5 d\u00e5lig forskning. Citeringarnas betydelse i en artikel har ocks\u00e5 v\u00e4ldigt stora skillnader, \u00e4r det en referens som anv\u00e4nds i introduktionen eller \u00e4r det en referens som bidrar till studien p\u00e5 ett v\u00e4sentligare s\u00e4tt. Allt detta g\u00f6r att citeringsanalys inte n\u00e4rap\u00e5 ber\u00e4ttar hela sanningen om vetenskapens genomslagskraft och betydelse. F\u00f6r en balanserad syn p\u00e5 bibliometriska m\u00e4tmetoder l\u00e4s g\u00e4rna Bibliometrics: The Leiden Manifesto for research metrics i Nature <\/a><\/p>\n

Inom informationsvetenskapen har vi s\u00e5ledes ett viktigt arv att f\u00f6rvalta, att vidare utveckla Eugene Garfields bibliometriska metoder och anpassa dem till dagens vetenskapliga kommunikation som p\u00e5g\u00e5r i v\u00e4ldigt m\u00e5nga olika kanaler och fora. Vi beh\u00f6ver andra metoder \u00e4n citeringsanalys och t.ex utvecklar man inom informationsvetenskapen altmetriska metoder som str\u00e4var till att m\u00e4ta forskningens genomslagskraft i sociala medier. I v\u00e5rt arv ing\u00e5r ocks\u00e5 att medvetandeg\u00f6ra metodens faror ifall man inte f\u00f6rst\u00e5r vad det \u00e4r man m\u00e4ter! Det g\u00e4ller att komma ih\u00e5g vad Eugene Garfield ville med sin innovation, att f\u00f6rst\u00e5 hur forskning kommuniceras och hur \u00e4mnen och vetenskapsomr\u00e5den utvecklas i syfte att skapa en helhetsbild av v\u00e5rt vetenskapliga samfund.<\/p>\n

\u201dNot everything that can be counted counts, and not everything that counts can be counted\u201d<\/em> (William Bruce Cameron)<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Informationsvetenskap \u00e4r ett relativt litet vetenskapsomr\u00e5de men har trots det ett v\u00e4ldigt stort inflytande p\u00e5 hur all vetenskap m\u00e4ts och utv\u00e4rderas. Mycket tack vare en av de stora vetenskapsm\u00e4nnen fr\u00e5n omr\u00e5det, Eugene Garfield (1925-2017), som nyligen gick bort i en \u00e5lder av 91 \u00e5r. Han var en pionj\u00e4r och vision\u00e4r och st\u00e5r f\u00f6r en av […]<\/p>\n","protected":false},"author":164,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262],"tags":[333,337,336,338,334,335],"class_list":["post-2450","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-gunilla-widen","tag-bibliometri","tag-eugene-garfield","tag-forskningsutvardering","tag-informationsvetenskap","tag-matmetod","tag-vetenskaplig-kommunikation"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2450","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/164"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2450"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2450\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2451,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2450\/revisions\/2451"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2450"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2450"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2450"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}