{"id":2461,"date":"2017-05-09T10:18:31","date_gmt":"2017-05-09T07:18:31","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2461"},"modified":"2017-05-09T10:19:33","modified_gmt":"2017-05-09T07:19:33","slug":"grundlagsfundamentalisterna","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/05\/09\/grundlagsfundamentalisterna\/","title":{"rendered":"Grundlagsfundamentalisterna"},"content":{"rendered":"![\"Elina](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Pirjatanniemi-1.jpg\")
Det finns f\u00e5 m\u00e4nniskor som mots\u00e4tter sig grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter p\u00e5 ett allm\u00e4nt plan. Tonen blir dock ibland en annan n\u00e4r respekten av r\u00e4ttigheterna f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon typ av uppoffring av en sj\u00e4lv. Var och ens religionsfrihet tas f\u00f6r givet \u00e4nda tills man hamnar i en diskussion om religionsut\u00f6vningen i skolan. Yttrandefriheten hyllas h\u00f6gt tills n\u00e5gon uttrycker sig p\u00e5 ett s\u00e4tt som v\u00e4cker anst\u00f6t. R\u00e4tten till dr\u00e4gligt liv k\u00e4nns sj\u00e4lvklar tills vi avg\u00f6r huruvida asyls\u00f6kande f\u00e5r stanna i Finland och utnyttja v\u00e5ra skattemedel.<\/p>\n
R\u00e4ttigheter \u00e4r l\u00e4tta att tala vackert om s\u00e5 l\u00e4nge som vi inte beh\u00f6ver fundera p\u00e5 de motsvarande skyldigheterna. Skyldigheterna \u00e4r besv\u00e4rliga, f\u00f6r de inneb\u00e4r krav. Religionsfriheten f\u00f6ruts\u00e4tter att vi ger plats \u00e4ven f\u00f6r de som inte delar v\u00e5r tro. Yttrandefriheten utg\u00e5r fr\u00e5n att vi godk\u00e4nner att andra har diametralt olika \u00e5sikter \u00e4n vi. De universella r\u00e4ttigheterna blir verklighet f\u00f6rst n\u00e4r vi hittar en l\u00f6sning till asylfr\u00e5gan.<\/p>\n
Diskussioner om grundl\u00e4ggande och m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter \u00e4r i grunden enkla. I korthet handlar dessa om hur vi ska m\u00f6ta varandra som m\u00e4nniskor. Den praktiska till\u00e4mpningen kan emellertid vara knepig. Som juridiska konstruktioner innefattar r\u00e4ttigheter dessutom en detaljrikedom som kan vara sv\u00e5r f\u00f6r en icke-jurist att begripa. En ytterligare komplikation utg\u00f6rs av det faktum att r\u00e4ttsliga normer \u00e4r alltid f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r tolkning.<\/p>\n
Jag torde inte \u00f6verdriva s\u00e4rskilt mycket om jag h\u00e4vdar att tiderna \u00e4r en aning m\u00f6rka f\u00f6r oss som i egenskap av sakkunniga f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 och tolka grundr\u00e4ttigheter. Ofta viftas v\u00e5ra argument bort som hoppl\u00f6st naiva och idealistiska. Det kan jag ta. Men vi f\u00e5r ocks\u00e5 allt oftare h\u00f6ra att vi beter oss som fundamentalister. Vi l\u00e4r f\u00f6rhala samh\u00e4lleliga reformer p\u00e5 grund av v\u00e5ra nitiska tolkningar. Vi f\u00f6respr\u00e5kar l\u00f6sningar som ruinerar Finlands ekonomi. Vi fungerar mer eller mindre som oppositionens lakejer.<\/p>\n
Allt detta har jag sv\u00e5rare att sm\u00e4lta.<\/p>\n
\u00c4r det verkligen s\u00e5 att vi experter har kollektivt radikaliserats? K\u00e4ra v\u00e4nner, det finns ingen orsak till akut oro. N\u00e4r det politiska l\u00e4get \u00e4r anstr\u00e4ngt och f\u00f6rnyelser \u00e4r av n\u00f6den, har politikerna en tendens att bli sura om n\u00e5gon p\u00e5pekar att de f\u00f6reslagna \u00e5tg\u00e4rderna inte \u00e4r genomt\u00e4nkta. Och det g\u00f6r vi ju f\u00f6rst\u00e5s, vi experter. Visst har n\u00e5gra lagf\u00f6rslag fastnat i grundlagsutskottet, men n\u00e5gon fundamentalisternas revolt kan man knappast tala om. Utskottet i fr\u00e5ga hade ju ingen betydelse om allt t\u00e4nkbart skulle passera d\u00e4r obem\u00e4rkt.<\/p>\n
Vad handlar snacket om grundlagsfundamentalister d\u00e5?<\/p>\n
Finland har, s\u00e5som vi alla vet, ingen statsf\u00f6rfattningsdomstol. Lagarnas grundlagsenlighet kontrolleras i f\u00f6rv\u00e4g i riksdagens grundlagsutskott som best\u00e5r av riksdagsledam\u00f6ter. I det n\u00e4mnda utskottet antas parlamentarikerna agera som opartiska domare, inte som partipolitiskt drivna intressebevakare. Innan grundlagsutskottet uttalar sig i n\u00e5got \u00e4rende brukar de h\u00f6ra sakkunniga. Professorer och forskare i statsf\u00f6rfattningsr\u00e4tt, och i viss m\u00e5n \u00e4ven motsvarande i folkr\u00e4tt, h\u00f6r till dem som ofta kallas till utskottet. Det \u00e4r sj\u00e4lvklart att man str\u00e4var efter att st\u00e5 till tj\u00e4nst, m\u00e5 vara att tidtabellen vanligen \u00e4r hoppl\u00f6s. Det \u00e4r sv\u00e5rt att t\u00e4nka sig viktigare form av samverkan \u00e4n detta.<\/p>\n
Kutymen \u00e4r att experterna f\u00f6rbereder ett skriftligt utl\u00e5tande och befinner sig \u00e4ven p\u00e5 plats vid utskottets m\u00f6te f\u00f6r att kunna besvara eventuella fr\u00e5gor. Sakkunnigas uppgift \u00e4r att meddela hur ett givet lagf\u00f6rslag borde ses i ljuset av grundlagen. Det slutliga avg\u00f6randet om lagf\u00f6rslagets \u00f6de ligger dock alltid hos riksdagsledam\u00f6terna. Experterna ut\u00f6var givetvis betydlig makt genom sina tolkningsf\u00f6rslag. Och det \u00e4r d\u00e4r skon kl\u00e4mmer. En del politiker n\u00e4mligen anser att experterna g\u00e5r f\u00f6r l\u00e5ngt i sina tolkningar.<\/p>\n
Det \u00e4r m\u00f6jligt att en del sakkunnigas tolkningar upplevs som f\u00f6r radikala. Men samtidigt \u00e4r det bra att notera att diskussionen om grundlagsfundamentalisterna har sin grund i tv\u00e5 olika maktkamper.<\/p>\n
Den ena \u00e4r en intern kamp inom r\u00e4ttsvetenskapen. Grundlagsdiskussioner var l\u00e4nge n\u00e4rmast h\u00f6gre rangens fr\u00e5gor som hade v\u00e4ldigt liten anknytning till juridikens vardag. L\u00e4get \u00e4ndrades dramatiskt p\u00e5 1990-talet. Medlemskap i Europar\u00e5det och den nya grundlagen hade en stark inverkan i det juridiska t\u00e4nkandet; man kan rentav h\u00e4vda att hela r\u00e4ttssystemet konstitutionaliserades. Fr\u00e5gor om grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter blev aktuella inom alla r\u00e4ttsomr\u00e5den. Utvecklingen var ingalunda sm\u00e4rtfri. Statsf\u00f6rfattningsjuristernas inblandning i allehanda fr\u00e5gor retade upp m\u00e5nga och det f\u00f6raktfulla uttrycket grundlagsfundamentalister myntades.<\/p>\n
Denna typ av interna strid \u00e4r dock en naturlig del av vetenskapens utveckling, \u00e4ven om den ibland tar sig sm\u00e5tt barnsliga former. Om man inte har andra argument mot sin kollega \u00e4n att p\u00e5st\u00e5 att denna \u00e4r en fundamentalist, har vi f\u00f6rflyttat oss r\u00e4tt l\u00e5ngt fr\u00e5n den belevade akademiska debattens ideal. Men s\u00e5dant \u00e4r livet ibland.<\/p>\n
Den andra kampen anknyter sig till sp\u00e4nningen mellan r\u00e4tt och politik. F\u00e5 r\u00e4ttsomr\u00e5den \u00e4r s\u00e5 n\u00e4ra politiken som statsf\u00f6rfattningsr\u00e4tten. De h\u00f6gsta statsorganens interna arbetsf\u00f6rdelning och v\u00e5ra grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter avspeglar centrala ideologiska val. Det \u00e4r d\u00e4rmed inte ovidkommande hur tolkningsutrymmet i fr\u00e5ga om grundlagen utnyttjas. Jag kan med andra ord f\u00f6rst\u00e5 de politiker som f\u00f6rh\u00e5ller sig kritiskt till sakkunnigas makt. Samtidigt vore det \u00e4rligt att medge att de flesta politiker \u00e4r ben\u00e4gna att se politik, politiserande och maktut\u00f6vning i de tolkningar som inte motsvarar deras egna preferenser.<\/p>\n
Beskyllningarna f\u00f6r fundamentalism \u00e4r m\u00e4rkliga ocks\u00e5 mot den bakgrunden att grundlagsutskottet har full frihet att v\u00e4lja vilka sakkunniga de h\u00f6r. Jag har faktiskt aldrig h\u00f6rt om en expert som med tv\u00e5ng f\u00f6rs\u00f6ker ta sig in till riksdagshuset f\u00f6r att propagera f\u00f6r sin \u00e5sikt. Om utskottet anser att n\u00e5gon levererar f\u00e4rgade synpunkter, var s\u00e5 god och v\u00e4lj andra experter.<\/p>\n
N\u00e4r politiker och andra debatt\u00f6rer f\u00f6rvandlar r\u00e4ttens och politikens f\u00f6rh\u00e5llande till en fr\u00e5ga om enskilda juristers \u00f6verdrivna tolkningar visar de en allvarlig okunskap om de mekanismer som styr denna komplexa och fascinerande relation. Att kunna hantera den viktigaste av v\u00e5ra lagar p\u00e5 ett s\u00e4tt som tar i beaktande b\u00e5de behovet att f\u00f6rnya och att bibeh\u00e5lla \u00e4r en sv\u00e5r konst. De som deltar i den kr\u00e4vande exercisen borde visa varandra respekt ist\u00e4llet f\u00f6r att st\u00e4mpla varandra till fundamentalister, eller n\u00e5got annat f\u00f6raktfullt f\u00f6r den delen. Finlands fina grundlag f\u00f6rtj\u00e4nar helt enkelt b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det finns f\u00e5 m\u00e4nniskor som mots\u00e4tter sig grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter p\u00e5 ett allm\u00e4nt plan. Tonen blir dock ibland en annan n\u00e4r respekten av r\u00e4ttigheterna f\u00f6ruts\u00e4tter n\u00e5gon typ av uppoffring av en sj\u00e4lv. Var och ens religionsfrihet tas f\u00f6r givet \u00e4nda tills man hamnar i en diskussion om religionsut\u00f6vningen i skolan. Yttrandefriheten hyllas h\u00f6gt tills n\u00e5gon uttrycker […]<\/p>\n","protected":false},"author":76,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[320],"tags":[340,341],"class_list":["post-2461","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-elina-pirjatanniemi","tag-grundlagen","tag-rattigheter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2461","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/76"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2461"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2461\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2463,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2461\/revisions\/2463"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2461"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2461"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2461"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}