{"id":2465,"date":"2017-05-14T15:03:18","date_gmt":"2017-05-14T12:03:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2465"},"modified":"2017-05-15T23:53:51","modified_gmt":"2017-05-15T20:53:51","slug":"gaudeamus-igitur","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/05\/14\/gaudeamus-igitur\/","title":{"rendered":"Gaudeamus igitur!"},"content":{"rendered":"

\"TapioGaudeamus igitur \u2013 snart h\u00f6r vi denna klassiska students\u00e5ng igen, studentbetyg delas ut och m\u00f6ssan s\u00e4tts p\u00e5 huvudet. Studenten ler och sl\u00e4ktingarna gr\u00e5ter av gl\u00e4dje. Tidningarna publicerar rankinglistor p\u00e5 gymnasier: vilket gymnasium har n\u00e5tt b\u00e4sta vitsord, vilket har kunnat f\u00f6rb\u00e4ttra elevens prestationsniv\u00e5 mest, om man j\u00e4mf\u00f6r med vitsorden i grundskolans avg\u00e5ngsbetyg. Sverige avskaffade studentexamen redan f\u00f6r l\u00e4nge sedan, men jag tror att vi inte kommer att g\u00f6ra det; det \u00e4r helt enkelt en del av v\u00e5r kultur.<\/p>\n

V\u00e4gen till den nuvarande studentexamen har varit l\u00e5ng och b\u00f6rjan var sv\u00e5r, i synnerhet f\u00f6r flickor. \u00c4nda till \u00e5ret 1874 m\u00e5ste en kvinnlig elev s\u00f6ka om ett specialtillst\u00e5nd f\u00f6r f\u00e5 avl\u00e4gga studentexamen, som d\u00e5 inneh\u00f6ll b\u00e5de skriftliga och muntliga prov. En studentm\u00f6ssa fick en kvinna dock inte b\u00e4ra, men Emma Irene \u00c5str\u00f6m \u2013 som senare blev rikets f\u00f6rsta kvinnliga magister \u2013 trotsade f\u00f6rbudet, vilket v\u00e4ckte stor best\u00f6rtning.<\/p>\n

\u00c5ret 1921 blev en v\u00e4ndpunkt i den finl\u00e4ndska studentexamens historia: man avstod fr\u00e5n muntliga prov, det praktiska ansvaret f\u00f6r arrangemangen gavs \u00e5t gymnasier, skolg\u00e5ngen avslutades f\u00f6r sista gymnasieklassen i februari, terminen fortsatte med en tentamensperiod och egentliga studentskrivningar kom senare p\u00e5 v\u00e5ren. Obligatoriska \u00e4mnen var inhemska spr\u00e5k, ett fr\u00e4mmande spr\u00e5k samt matematik eller realprov. Abiturienten m\u00e5ste skriva minst fyra \u00e4mnen och fick skriva h\u00f6gst sex \u00e4mnen. Med detta system – med mindre modifikationer -levde vi l\u00e4nge men 2005 tvingade Matti Vanhanens regering genom en reform, vars konsekvenser huvudsakligen kom att bli negativa. Endast modersm\u00e5let \u00e4r obligatoriskt, de \u00f6vriga \u00e4mnena f\u00e5r studenten v\u00e4lja praktiskt taget fritt. Vad har h\u00e4nt? Spr\u00e5kkunskaperna har tagit stora steg bak\u00e5t; det enda undantaget \u00e4r engelskan. Viktiga mellaneuropeiska spr\u00e5k som tyska och franska har lidit mycket, b\u00e5de vad antalet studenter som skriver \u00e4mnen och den allm\u00e4nna kunskapsniv\u00e5n i spr\u00e5k\u00e4mnena betr\u00e4ffar.<\/p>\n

Vi har f\u00f6r f\u00e5 elever som skriver l\u00e5ng matematik, vilket de facto \u00e4r en n\u00f6dv\u00e4ndighet f\u00f6r studier inte bara i matematik utan ocks\u00e5 i fysik , kemi, teknik och medicin. Det \u00e4r ingen hemlighet, att man kommer f\u00f6r l\u00e4tt in i universitet f\u00f6r att studera teknik och studentmaterialet har i genomsnitt blivit s\u00e4mre \u2013 de b\u00e4sta studenterna \u00e4r naturligtvis lika goda som de alltid har varit. \u00c4mnesrealproven har blivit en katastrof. De m\u00e5 medges att real\u00e4mnena (fr\u00e5n historia och psykologi och religion till matematik och fysik och kemi) var underrepresenterade i den gamla studentexamen, d\u00e4r endast ett realprov fanns, men nog flera prov i spr\u00e5k. Nu har dock systemet g\u00e5tt i motsatt obalans: elever skriver alla m\u00f6jliga realprov, av vilka h\u00e4lsovetenskaper \u00e4r det allra l\u00f6jligaste.<\/p>\n

Hur skulle jag vilja uppl\u00e4gga studentexamen? Svaret \u00e4r klart. Alla borde skriva minst sex \u00e4mnen, n\u00e4mligen modersm\u00e5l, andra inhemska spr\u00e5ket, tv\u00e5 fritt valbara fr\u00e4mmande spr\u00e5k, l\u00e5ng eller kort matematik samt ett realprov. Det skulle finnas tv\u00e5 alternativa realprov att v\u00e4lja p\u00e5, n\u00e4mligen ett naturvetenskapligt (fysik-kemi-biologi) och ett humanistiskt (historia-psykologi-religionsvetenskap) realprov. Detta skulle garantera kvaliteten p\u00e5 framtidens studenter och detta skulle ocks\u00e5 m\u00f6jligg\u00f6ra att i h\u00f6gre grad beakta studentexamensbetyget vid antagningen till universitet och yrkesh\u00f6gskolor. Problemet \u00e4r politikerna: de kan s\u00e4llan erk\u00e4nna att n\u00e5gonting har g\u00e5tt fel och tidigare beslut blir d\u00e4rf\u00f6r sv\u00e5ra att r\u00e4tta till.<\/p>\n

Ingenstans \u00e4r dessa fr\u00e5gest\u00e4llningar sj\u00e4lvklara. Nyligen l\u00e4ste jag i den stora tyska tidskriften Der Spiegel en omfattande artikel som belyste problemen i\u00a0 det tyska studentexamenssystemet. P\u00e5 Der Spiegels p\u00e4rm stod rubriken \u201dGl\u00fcckspiel Abitur\u201d och sj\u00e4lva artikeln var rubricerad \u201dDie Lotteririe des Lebens\u201d. De tyska problemen h\u00e4rstammar fr\u00e5n tv\u00e5 fakta: landet \u00e4r federalt \u2013 federalismen \u00e4r ett sj\u00e4lv\u00e4ndam\u00e5l f\u00f6r F\u00f6rbundsrepubliken \u2013 och attityderna i utbildningsfr\u00e5gorna \u00e4r ytterst konservativa. Examensfr\u00e5gorna och t.o.m. examensstrukturen varierar i 16 olika delstater (Bundesl\u00e4nder). Muntliga prov finns fortfarande kvar. Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r att matematik och tyska \u00e4r obligatoriska \u00f6verallt. Kravniv\u00e5n tycks ocks\u00e5 variera. Det h\u00f6gsta vitsordet \u00e4r 1 (vitsordsskalan g\u00e5r i motsatt riktning j\u00e4mf\u00f6rt med v\u00e5r skala). I Schlesvig-Holstein och Rheinland-Pfalz \u00e4r medelvitsordet 2,52 medan det \u00e4r betydligt b\u00e4ttre i Th\u00fcringen, 2,16. I Hamburg skriver n\u00e4stan 58% av \u00e5rskullen studentexamen, medan den motsvarande siffran i Bayern och Sachsen-Anhalt \u00e4r under 35%. Studenterna fr\u00e5n olika Bundesl\u00e4nder \u00e4r i olika startl\u00e4ge d\u00e5 de s\u00f6ker en studieplats vid ett universitet.<\/p>\n

Var det b\u00e4ttre f\u00f6rr? Jag l\u00e5ter bli att svara p\u00e5 denna fr\u00e5ga, men den gamla tyska studentexamen var verkligen kr\u00e4vande. \u00c5r 1835 skrev man sju (!) obligatoriska skriftliga prov under en vecka; bland dem var matematik, franska, latin (tv\u00e5 prov), grekiska (visserligen endast en \u00f6vers\u00e4ttning fr\u00e5n grekiska till tyska!).\u00a0 Efter en m\u00e5nad f\u00f6ljde muntliga f\u00f6rh\u00f6r i latin, grekiska, franska, matematik, fysik, historia och religion. Forskaren Rainer B\u00f6ling som har skrivit boken \u201dKleine Geschichte des Abiturs\u201d p\u00e5st\u00e5r att detta var den tuffaste studentskrivningen n\u00e5gonsin p\u00e5 tysk mark. En av abiturienterna \u00e5r 1835 var den unge Karl Marx, som klarade provet mycket v\u00e4l.<\/p>\n

Jag till\u00e4gnar denna kolumn president, filosofie doktor Mauno Koivisto (1923\u20132017), som kunde b\u00f6rja studera f\u00f6rst i vuxen \u00e5lder men gjorde det desto b\u00e4ttre. Han skrev studentexamen\u00a0 \u00e5r 1949 med goda vitsord och doktorsstudierna\u00a0 tog endast fyra \u00e5r i anspr\u00e5k. Livsl\u00e5ngt l\u00e4rande var Koivistos princip: d\u00e5 han var generaldirekt\u00f6r f\u00f6r Finlands Bank tog han privatlektioner i ryska.<\/p>\n

Blomstertiden kommer \u2013 jag \u00f6nskar alla l\u00e4sare en varm sommar!<\/p>\n

Tapio Salmi<\/em><\/p>\n

Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik och \u00e4r inblandad i fr\u00e5gor kring studenturval sedan 1980-talet<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Gaudeamus igitur \u2013 snart h\u00f6r vi denna klassiska students\u00e5ng igen, studentbetyg delas ut och m\u00f6ssan s\u00e4tts p\u00e5 huvudet. Studenten ler och sl\u00e4ktingarna gr\u00e5ter av gl\u00e4dje. Tidningarna publicerar rankinglistor p\u00e5 gymnasier: vilket gymnasium har n\u00e5tt b\u00e4sta vitsord, vilket har kunnat f\u00f6rb\u00e4ttra elevens prestationsniv\u00e5 mest, om man j\u00e4mf\u00f6r med vitsorden i grundskolans avg\u00e5ngsbetyg. Sverige avskaffade studentexamen redan […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[343,252],"class_list":["post-2465","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-studentskrivningen","tag-utbildning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2465","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2465"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2465\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2474,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2465\/revisions\/2474"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2465"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2465"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2465"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}