{"id":2516,"date":"2017-09-08T12:06:14","date_gmt":"2017-09-08T09:06:14","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2516"},"modified":"2017-09-11T10:20:10","modified_gmt":"2017-09-11T07:20:10","slug":"rundgang","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/09\/08\/rundgang\/","title":{"rendered":"Rundg\u00e5ng"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Av olika orsaker har jag haft anledning att g\u00e5 igenom pappersh\u00f6gar d\u00e4rhemma, sorterat, sl\u00e4ngt och fastnat i allehanda minnen. Bland pappren fanns ocks\u00e5 en \u00c5U sparad fr\u00e5n 11.11.2004. Bl\u00e4ddrade igenom numret, funderade varf\u00f6r jag sparat just deth\u00e4r numret och slogs samtidigt av att rubrikerna kunde lika bra ha h\u00e4mtats fr\u00e5n en \u00c5U 2017!<\/p>\n

\u201dVarvsarbetare marscherade ut\u201d
\n<\/em>\u201dSt\u00e4mningen h\u00e5rdnar i Holland: tillslag mot terrormisst\u00e4nkta i Haag\u201d
\n<\/em>\u201dPension\u00e4rer beskattas or\u00e4ttvist\u201d
\n<\/em>\u201dNu ska halkolyckor f\u00f6rebyggas\u201d
\n<\/em>\u201dBara stora universitet klarar konkurrensen\u201d<\/em><\/p>\n

\u201dBara stora universitet klarar konkurrensen<\/strong>\u201d<\/p>\n

En ny rapport om universitetens verksamhetsf\u00f6ruts\u00e4ttningar har i november 2004 \u00f6verr\u00e4ckts till undervisningsminister Tuula Haatainen. Utredningen lyfter fram behovet av en strukturell utveckling av universiteten och yrkesh\u00f6gskolorna. Slagord som samarbete och n\u00e4tverk skymtar \u00e4ven h\u00e4r liksom att den interna f\u00f6rvaltningen borde utvecklas mot koncernf\u00f6rvaltning. Man konstaterar vidare att mindre universitet inte kan t\u00e4vla internationellt, dessa borde i st\u00e4llet satsa p\u00e5 nationella eller regionala styrkor. Bara de stora universiteten har f\u00f6ruts\u00e4ttningar att bli spetsenheter. Rapporten tar inte st\u00e4llning till vilka universitet det \u00e4r fr\u00e5gan om men konstaterar samtidigt att det f\u00f6r n\u00e4rvarande bara finns ett stort universitet i Finland.<\/p>\n

Allt detta k\u00e4nns nu alltf\u00f6r bekant. Strukturella f\u00f6r\u00e4ndringar \u00e4r fortfarande n\u00f6dv\u00e4ndiga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att effektivera universitetsverksamheten. Samarbete och n\u00e4tverk ska forts\u00e4ttningsvis vara l\u00f6sningen f\u00f6r effektivare (och billigare) verksamhet inom h\u00f6gskolesektorn. Behovet av att finl\u00e4ndska universitet utvecklas till toppenheter och n\u00e5r den internationella toppen understryks. Volym \u00e4r nyckeln till kvalitet. Har vi inte kommit n\u00e5gon vart i denna diskussion under de senaste 13 \u00e5ren? Har vi inte satsat p\u00e5 de r\u00e4tta strukturella f\u00f6r\u00e4ndringarna, har vi inte utvecklat de r\u00e4tta samarbetsn\u00e4tverken och var \u00e4r de finl\u00e4ndska universiteten p\u00e5 de internationella rankinglistorna?<\/p>\n

Alldeles s\u00e4kert har v\u00e5ra universitet utvecklats p\u00e5 alla dessa omr\u00e5den. Vi l\u00e4gger ocks\u00e5 kanske in andra betydelser i orden strukturell, n\u00e4tverk och toppenhet. Och visst finns det vissa skillnader till rapporten ovan.<\/p>\n

En v\u00e4sentlig skillnad \u00e4r att man f\u00f6resl\u00e5r att 90 miljoner euro ges till universiteten f\u00f6r att st\u00f6da grundforskning, utveckla den internationella verksamheten och st\u00e4rka infrastrukturen. S\u00e5dan generositet har dessv\u00e4rre inte synts till p\u00e5 rikspolitisk niv\u00e5 under den senaste tiden. Vidare kan jag konstatera att digitaliseringen inte n\u00e4mns med ett enda ord \u00e4ven om Finland d\u00e5, 2004, var ett av informationssamh\u00e4llets m\u00f6nsternation d\u00e4r utvecklande av IT, Internet och tj\u00e4nster p\u00e5 n\u00e4tet var aktivare \u00e4n i n\u00e5got annat land i v\u00e4rlden. Vi var informationssamh\u00e4lle nummer ett. Vi hade inskrivet i regeringsprogrammet att Finland \u00e4ven i framtiden skulle vara p\u00e5 topp g\u00e4llande informationssamh\u00e4llets parametrar. Digitalisering var en v\u00e4sentlig del av detta arbete \u2013 \u00e4nd\u00e5 har digitaliseringsretoriken lyfts fram f\u00f6rst l\u00e5ngt senare. Och det k\u00e4nns aningen som om vi missat den b\u00e4sta chansen nu, 13 \u00e5r senare, d\u00e5 vi rasat p\u00e5 de olika topplistorna som m\u00e4ter informationssamh\u00e4llet (t.ex ICT development index<\/a>). Listan toppas numera av Sydkorea, Island, Danmark och Schweiz. Finland \u00e5terfinns knappt bland 10 b\u00e4sta, beroende p\u00e5 vilket m\u00e4tinstrument man anv\u00e4nder. Men visst ska vi tro att Finland kan komma igen \u2013 och speciellt vad g\u00e4ller att tillvarata alla m\u00f6jligheter som ett v\u00e4lutvecklat informationssamh\u00e4lle kan ge. Men det sku ha varit b\u00e4ttre om vi ocks\u00e5 h\u00e4r hade haft lite mera rundg\u00e5ng, dvs att man redan 2004 hade lyft fram digitaliseringen.<\/p>\n

Ja och s\u00e5 har vi ju en skillnad i att Tuula Haatainen numera \u00e4r presidentkandidat och inte minister. En viss rundg\u00e5ng, men med variation. Hur denna f\u00f6r\u00e4ndring kan t\u00e4nkas f\u00f6r\u00e4ndra det finl\u00e4ndska universitetsv\u00e4sendet \u00e4r ett oskrivet blad \ud83d\ude42<\/p>\n

Hur som helst, trots att jag b\u00f6rjar k\u00e4nna mig aningen tr\u00f6tt p\u00e5 den retorik som upprepas \u00f6ver \u00e5rtionden, ska vi hoppas att vi lyckas g\u00f6ra n\u00e5gotslags ryck i all denna rundg\u00e5ng. Att vi igen under det nya l\u00e4s\u00e5ret ska lyckas med att skapa gr\u00e4ns\u00f6verskridande n\u00e4tverk, effektiva strukturer och kvalitativa forskningsresultat som uppskattas p\u00e5 den internationella arenan. Och bevisa att inte bara de stora universiteten \u00e4r vackra. \u00c5bo Akademi kan ist\u00e4llet r\u00e4kna sig till ett litet, stort universitet d\u00e4r det finns mycket rum under taket f\u00f6r b\u00e5de bredd och djup!<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av olika orsaker har jag haft anledning att g\u00e5 igenom pappersh\u00f6gar d\u00e4rhemma, sorterat, sl\u00e4ngt och fastnat i allehanda minnen. Bland pappren fanns ocks\u00e5 en \u00c5U sparad fr\u00e5n 11.11.2004. Bl\u00e4ddrade igenom numret, funderade varf\u00f6r jag sparat just deth\u00e4r numret och slogs samtidigt av att rubrikerna kunde lika bra ha h\u00e4mtats fr\u00e5n en \u00c5U 2017! \u201dVarvsarbetare marscherade […]<\/p>\n","protected":false},"author":164,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[262],"tags":[306,38,102,352,137],"class_list":["post-2516","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-gunilla-widen","tag-digitalisering","tag-informationssamhallet","tag-natverk","tag-strukturella-forandringar","tag-universitetspolitik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2516","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/164"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2516"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2516\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2517,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2516\/revisions\/2517"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2516"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2516"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2516"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}