{"id":2579,"date":"2017-11-03T10:17:24","date_gmt":"2017-11-03T08:17:24","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2579"},"modified":"2017-11-03T10:17:24","modified_gmt":"2017-11-03T08:17:24","slug":"aldrar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/11\/03\/aldrar\/","title":{"rendered":"\u00c5ldrar"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>Jag n\u00e4rmar mig 50-\u00e5rsstrecket och har under jubileums\u00e5ret funderat p\u00e5 det h\u00e4r med \u00e5lder, vad det egentligen betyder och f\u00f6rst\u00e5s, framf\u00f6rallt, hur gammal \u00e4r jag egentligen? Och har kommit till att jag troligen har flera olika \u00e5ldrar beroende p\u00e5 vilket sammanhang jag befinner mig i. Det \u00e4r intressant att f\u00f6lja med hur \u00e5lder upplevs olika beroende p\u00e5 vilken \u00e5lder man sj\u00e4lv \u00e4r i, men ocks\u00e5 beroende p\u00e5 om det \u00e4r ens biologiska eller t.ex professionella \u00e5lder man fokuserar.<\/p>\n

Forskarens \u00e5ldrar<\/strong><\/p>\n

Forskarens \u00e5lder best\u00e4ms fr\u00e4mst av hur l\u00e4nge vi har forskat. Vi inleder \u00e5ldrandet efter den dag vi disputerat, dvs. vi kliver in i den riktiga v\u00e4rlden av forskare och f\u00e5r v\u00e5ra ben\u00e4mningar beroende p\u00e5 hur l\u00e5ng tid det g\u00e5tt sedan vi disputerat. Vi \u00e4r yngre forskare, post doc forskare eller tenure track (TT). \u00c4ven TT-niv\u00e5n beror p\u00e5 hur m\u00e5nga \u00e5r det g\u00e5tt sen disputationsdagen och beroende p\u00e5 hur mycket man \u00e5stadkommit sedan dess. N\u00e4r man h\u00e4ngt med ett bra tag och gjort bra ifr\u00e5n sig blir man f\u00f6rst\u00e5s \u00e4ldre forskare, forskardoktor och till sist professor. \u00c5ldershierarkin \u00e4r mycket n\u00e4rvarande, allt r\u00e4knas utg\u00e5ende fr\u00e5n dessa \u00e5lderstecken och det kr\u00e4vs bra f\u00f6rklaringar ifall ens karri\u00e4r inte f\u00f6ljer de \u00e5rsringar som universitetsv\u00e4rlden definierat som de f\u00f6rv\u00e4ntade.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Samtidigt som vi har en struktur f\u00f6r forskarens \u00e5ldrande \u00e4r vi kopplade till v\u00e5r biologiska \u00e5lder och det kan visst uppst\u00e5 vissa konflikter mellan ens forskar\u00e5lder och biologiska \u00e5lder. Vi \u00e5ldras r\u00e4tt snabbt som forskare och d\u00e5 h\u00e4nder det att man m\u00f6ts av kommentarer som \u201datt du \u00e4r v\u00e4l f\u00f6r ung f\u00f6r att vara professor\u201d .. dessutom betyder det snabba \u00e5ldrandet att man sedan h\u00e4nger med som hoppl\u00f6st gammal (professor) r\u00e4tt l\u00e4nge, ofta \u00f6ver 20 \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5lder \u00e4r bara siffror<\/strong><\/p>\n

Forskarens \u00e5lder \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r diskussion g\u00e4llande produktivitet, dvs. n\u00e4r \u00e4r forskaren som mest produktiv och n\u00e4r skriver vi v\u00e5ra b\u00e4sta artiklar? Svaret p\u00e5 dessa fr\u00e5gor \u00e4r naturligtvis delade. David Matthews<\/a>\u00a0p\u00e5st\u00e5r att vi blir s\u00e4mre forskare p\u00e5 \u00e4ldre dar och n\u00e4r vi fyllt 12 i v\u00e5r forskarkarri\u00e4r b\u00f6rjar vi publicera mindre. Det skulle betyda att man borde fokusera yngre forskare mer t.ex. d\u00e5 man delar ut forskningsfinansiering.<\/p>\n

Men precis som med den biologiska \u00e5ldern \u00e4r \u00e4ven forskarens \u00e5lder en mycket mer komplicerad sak \u00e4n att vi kan g\u00f6ra enkla generaliseringar. Vi \u00e5ldras olika beroende p\u00e5 disciplin. Vi \u00e5ldras olika ocks\u00e5 med h\u00e4nsyn till v\u00e5r inverkan p\u00e5 vetenskap och samh\u00e4lle, hur mycket vi citerats och hurdana fotavtryck vi l\u00e4mnar efter oss. Och det skulle vara viktigt att komma ih\u00e5g att omgivande faktorer har en oerh\u00f6rt stor betydelse f\u00f6r \u00e5ldrande, \u00e4ven forskarens.<\/p>\n

Lyckligtvis har forskare ocks\u00e5 konstaterat att vi kan skriva v\u00e5r b\u00e4sta artikel i vilken \u00e5lder som helst. Det finns element av \u201dtur\u201d kombinerat med kvalitet som leder till v\u00e5r b\u00e4sta artikel. Och detta kan h\u00e4nda i vilken forskar\u00e5lder som helst enligt artikeln\u00a0Scientists can publish their best work at any age<\/a>.<\/p>\n

Dessutom \u00e4r publikationsfrekvensen beroende p\u00e5 att vi har olika roller i v\u00e5r forskarkarri\u00e4r. Som professor har man st\u00f6rre ansvar att skriva forskningsans\u00f6kningar och med dagens konkurrens \u00e4r detta ett tidskr\u00e4vande arbete och man har mindre tid \u00f6ver f\u00f6r att skriva artiklar enligt\u00a0Gingras et al.<\/a><\/p>\n

Varje \u00e5lder har sin charm<\/strong><\/p>\n

\u00a0<\/strong>Men vad spelar \u00e5ldrar f\u00f6r roll annat \u00e4n att de identifierar t.ex. karri\u00e4rssteg eller skapar associationer till ett visst utseende och beteende?<\/p>\n

Framf\u00f6rallt kan man konstatera att det beh\u00f6vs forskare i olika \u00e5ldrar f\u00f6r att g\u00f6ra en forskningsmilj\u00f6 kreativ. Vi beh\u00f6ver den unga entusiasmen som en doktorand (oberoende av biologisk \u00e5lder) besitter. Men vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 de perspektiv som forskaren s\u00e5 sm\u00e5ningom utvecklar, vad som \u00e4r m\u00f6jligt att utr\u00e4tta och vad finansi\u00e4rerna f\u00f6rv\u00e4ntar sig att h\u00f6ra.<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

Jag deltog nyligen i ett projektm\u00f6te g\u00e4llande v\u00e5rt nyaste Erasmus+ projekt\u00a0Future Youth Information Toolbox<\/a>. Jag noterade snabbt, kanske p\u00e5 grund av min p\u00e5g\u00e5ende \u00e5ldersnoja, att jag var \u00f6verl\u00e4gset \u00e4ldst i s\u00e4llskapet. Och var p\u00e5 v\u00e4g att halka in i rollen som snusf\u00f6rnuftig \u00e4ldre sl\u00e4kting som bara m\u00e5ste p\u00e5peka att \u201dvi brukar g\u00f6ra p\u00e5 deth\u00e4r s\u00e4ttet och det l\u00f6nar sig inte att \u00e4ndra p\u00e5 det\u201d .. Lyckligtvis lyckades jag beh\u00e4rska mig och l\u00e4t mig \u00f6vertygas om att man g\u00f6r upp sin riskanalys f\u00f6r projektet med hj\u00e4lp av en\u00a0spelapplikation<\/a>. Och d\u00e4r satt jag med min mobil och t\u00e4vlade med projektkollegerna om vad jag vet om t.ex. projektets avtalsfr\u00e5gor och vilka risker som vi borde t\u00e4nka p\u00e5 i samband med det. Och det var ett alldeles utm\u00e4rkt s\u00e4tt att arbeta med riskanalys!<\/p>\n

***<\/p>\n

Att \u00e5ldras \u00e4r lyckligtvis en process d\u00e4r du n\u00e5r nya dimensioner av perspektiv. Det \u00e4r givande att k\u00e4nna sig \u00e4ldre, man har erfarenhet och insikt. Men visst \u00e4r det trevligt att ibland f\u00e5 k\u00e4nna sig ung ocks\u00e5 \u2013 d\u00e5 beh\u00f6ver man bara s\u00f6ka sig till \u00e4nnu \u00e4ldre s\u00e4llskap. Jag g\u00e5r numera p\u00e5 vattenjumppa. D\u00e4r \u00e4r jag den absolut yngsta deltagaren och k\u00e4nner mig b\u00e5de ung och vigulant \ud83d\ude00<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag n\u00e4rmar mig 50-\u00e5rsstrecket och har under jubileums\u00e5ret funderat p\u00e5 det h\u00e4r med \u00e5lder, vad det egentligen betyder och f\u00f6rst\u00e5s, framf\u00f6rallt, hur gammal \u00e4r jag egentligen? Och har kommit till att jag troligen har flera olika \u00e5ldrar beroende p\u00e5 vilket sammanhang jag befinner mig i. Det \u00e4r intressant att f\u00f6lja med hur \u00e5lder upplevs olika […]<\/p>\n","protected":false},"author":164,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[365,366,367],"class_list":["post-2579","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserade","tag-aldrande","tag-forskarkarriar","tag-produktivitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2579","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/164"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2579"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2579\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2584,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2579\/revisions\/2584"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2579"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2579"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2579"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}