{"id":2586,"date":"2017-11-08T13:00:58","date_gmt":"2017-11-08T11:00:58","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2586"},"modified":"2017-11-08T13:00:58","modified_gmt":"2017-11-08T11:00:58","slug":"vem-ar-radd-for-digitaliseringen-del-ii","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/11\/08\/vem-ar-radd-for-digitaliseringen-del-ii\/","title":{"rendered":"Vem \u00e4r r\u00e4dd f\u00f6r digitaliseringen? Del II"},"content":{"rendered":"

\"Charlotta<\/a>N\u00e4r jag nu h\u00e5ller p\u00e5 att avsluta en kurs i pedagogisk id\u00e9historia sl\u00e5s jag av att v\u00e4rderingar som r\u00f6r m\u00e4nniskans personliga, moraliska och kunskapsm\u00e4ssiga utveckling har figurerat hos teoretiker och empiriker. Fr\u00e5n al-Fihri till Nussbaum str\u00f6mmar sp\u00e4nnande och sympatiska id\u00e9er kring utbildning. Men pedagogiken ter sig som st\u00e4ndigt underst\u00e4lld samh\u00e4llsekonomiska behov. Utbildningens digitalisering \u00e4r v\u00e4l ett uppenbart exempel p\u00e5 just detta.<\/span><\/p>\n

Neil Selwyn (2016\/2017) reder ut diskurser kring utbildning och digitalisering i boken <\/span>Skolan och digitaliseringen. Blir utbildning b\u00e4ttre med digital teknik?<\/span><\/a> Han svarar p\u00e5 s\u00e4tt och vis nej p\u00e5 fr\u00e5gan i rubriken. Det \u00e4r sv\u00e5rt att h\u00e4vda efter 40 \u00e5r av forskning att digitaliseringen gjort utbildningen b\u00e4ttre. Det \u00e4r dock viktigt att stanna upp inf\u00f6r detta \u201cb\u00e4ttre\u201d. Vad \u00e4r m\u00e5ls\u00e4ttningen med utbildningens digitalisering, vad \u00e4r det som ska bli b\u00e4ttre? S\u00e5 l\u00e4nge vi inte kan f\u00f6ra en diskussion kring det h\u00e4r utan mekaniskt upprepar olika mantra om digitaliseringen stampar vi p\u00e5 st\u00e4llet.<\/span><\/p>\n

Selwyn konstaterar att undervisningskulturen inte \u00e4r s\u00e4rskilt enkel att kombinera med digitalisering. Det kr\u00e4vs grundl\u00e4ggande f\u00f6r\u00e4ndringar i schematekniska l\u00f6sningar och l\u00e4randem\u00e5l f\u00f6r att samarbetsformer som kollaborativt l\u00e4rande och tv\u00e4rvetenskapliga projekt ska vara m\u00f6jliga. Det inser de flesta som f\u00f6rs\u00f6kt sig p\u00e5 digitala metoder med en grupp studerande. Han h\u00e4nvisar (s. 29) till Larry Cubans uttalande att \u201cn\u00e4r datorn m\u00f6ter klassrummet s\u00e5 vinner klassrummet\u201d.<\/span><\/p>\n

Selwyn studerar de diskurser som omger digitaliseringen och h\u00e4vdar att begreppet oftast f\u00f6rknippas med \u201crevolution\u201d och \u201cf\u00f6rb\u00e4ttring\u201d. Diskurser om en omodern skola konstruerar samtidigt en bild av att l\u00e4rare och pedagoger inte g\u00e5r att lita p\u00e5. Det \u00e4r i och f\u00f6r sig inget nytt att olika akt\u00f6rer i samh\u00e4llet har f\u00f6rest\u00e4llt sig en l\u00e4rprocess utan l\u00e4rare. Tidigare har det handlat om l\u00e4rob\u00f6cker, radio, filmer och spel. Andra kan ta \u00f6ver och g\u00f6ra utbildningen b\u00e4ttre. Alla kan l\u00e4ra sig allt var som helst. Individens behov ska st\u00e5 i centrum. Mellan raderna kan l\u00e4sas att l\u00e4raren beh\u00f6vs egentligen inte. Det \u00e4r upplysningsm\u00e4nniskan som framtr\u00e4der i all sitt f\u00f6rnuftiga och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga skimmer. Det vittnar framf\u00f6r allt om en svag f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur kunskap konstrueras och hur m\u00e4nniskan l\u00e4r sig. Digitaliseringen \u00f6kar onekligen individens m\u00f6jligheter, men ocks\u00e5 ansvar, vilket \u00e4r s\u00e4rskilt problematiskt i utbildningssammanhang. Studerande med goda l\u00e4r- och l\u00e4sstrategier kan hantera digitala texter, men det finns forskning som tyder p\u00e5 att m\u00e5nga som saknar dessa strategier f\u00e5r sv\u00e5rt att skapa sammanhang och l\u00e4ra sig djupinriktat. <\/span><\/p>\n

Om digitaliseringen \u00e4r svaret p\u00e5 en kritisk fr\u00e5ga riktad till utbildningsanordnare, s\u00e5 vad \u00e4r d\u00e5 egentligen fr\u00e5gan eller problemet? Selwyn presenterar statistik \u00f6ver andelen studerande som hoppar av skolan som \u00e4r sj\u00e4lvklart relevant att beakta. Enligt <\/span>Nordiska ministerr\u00e5det<\/span><\/a> (2013) avbryter mellan 20 och 40 procent av nordiska unga sina vidareg\u00e5ende studier. Mobbning, st\u00f6kiga skolmilj\u00f6er, bristande motivation, studiestress och brist p\u00e5 pedagogiskt st\u00f6d \u00e4r n\u00e5gra orsaker. En god pedagog kan och b\u00f6r f\u00f6rst\u00e5s hantera dessa faktorer. Det \u00e4r oklart vilken roll digitaliseringen kan spela f\u00f6r att minska avhoppen om sociala relationer har f\u00e5tt sig en t\u00f6rn eller om studerande inte litar p\u00e5 systemet. Riktad distansundervisning \u00e4r visserligen ett alternativ, men andra st\u00f6dformer beh\u00f6vs ocks\u00e5 som <\/span>individuell handledning <\/span><\/a>och <\/span>regelbundna samtal<\/span><\/a>.<\/span><\/p>\n

Skolans uppdrag kan ses i ett demokratiskt ljus d\u00e4r alla elever och studerande ska f\u00e5 m\u00f6jlighet att utvecklas till fullv\u00e4rdiga medborgare och arbetstagare i samh\u00e4llet. D\u00e5 \u00e4r kunskap om digitaliseringen v\u00e4sentlig, men den reduceras l\u00e4tt till fr\u00e5gor om appar och verktyg. Vissa l\u00e4rarstuderande blir inspirerade att anv\u00e4nda digitala verktyg, som <\/span>Kahoot<\/span><\/a> f\u00f6r att de tycker sig se ett st\u00f6rre engagemang bland elever n\u00e4r ett t\u00e4vlingsmoment i relativt snygg f\u00f6rpackning erbjuds. Mer erfarna l\u00e4rare s\u00e4ger att de anv\u00e4nder verktyget f\u00f6r att formativt bed\u00f6ma vad elever kan vid ett visst tillf\u00e4lle och vad som beh\u00f6ver repeteras. Men det \u00e4r trots allt inget revolutionerande att anv\u00e4nda t\u00e4vlingsmoment och fr\u00e5gesporter i undervisningen. Elever tr\u00f6ttnar dessutom snabbt. Det st\u00e4rker heller inte elevernas kunskap om digitaliseringen om det fr\u00e4mst \u00e4r verktyg som l\u00e4raren anv\u00e4nder. Det h\u00e4r \u00e4r ett s\u00e4tt att kritiskt reflektera \u00f6ver digitala verktyg, genom att g\u00e5 till de didaktiska fr\u00e5gorna om vad l\u00e4randem\u00e5len \u00e4r och vilken metod som \u00e4r mest l\u00e4mplig i sammanhanget. Selwyn f\u00f6resl\u00e5r f\u00f6ljande fr\u00e5ga f\u00f6r att kritiskt granska digitaliseringen: Vad \u00e4r det egentligen som \u00e4r nytt och vilka kan o\u00f6nskade konsekvenser eller bieffekter vara?<\/span><\/p>\n

Selwyn menar att digitalisering l\u00e4tt b\u00f6rjar handla om fr\u00e5gan hur vi ska g\u00f6ra saker och ting. D\u00e4remot \u00e4r det inte lika vanligt att reflektera \u00f6ver vad digitaliseringen inneb\u00e4r f\u00f6r anv\u00e4ndarna. Jargongen g\u00e4llande digitaliseringen har anammats fr\u00e5n det ekonomiska omr\u00e5det. F\u00f6retags m\u00e5ls\u00e4ttningar \u00e4r att g\u00f6ra vinst och konkurrera om kunder genom b\u00e4ttre och mer innovativa produkter. Det har inget att g\u00f6ra med utbildningens uppdrag. Studerande \u00e4r inte produkter eller konsumenter. Ett dylikt t\u00e4nkes\u00e4tt skapar problem b\u00e5de f\u00f6r studerande och f\u00f6r de l\u00e4rare som ska undervisa dem. Utbildning handlar inte endast om kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor som kan pluggas utantill med st\u00f6d av digitala f\u00f6rel\u00e4sningar och f\u00f6rh\u00f6r. Utbildning har m\u00e5nga andra uppdrag d\u00e4r sociala samspel \u00e4r fullst\u00e4ndigt centrala. Det kan p\u00e5pekas att vid Fakulteten f\u00f6r pedagogik och v\u00e4lf\u00e4rdsstudier \u00f6nskar studerande vanligen mer seminarier. Antagligen f\u00f6r att sp\u00e4nnande tankelekar och teoretiska utsv\u00e4vningar kan g\u00f6ras tillsammans med andra. Antagligen f\u00f6r att m\u00e4nniskan alltid l\u00e4rt sig av och med andra m\u00e4nniskor. Antagligen f\u00f6r att de kan f\u00e5 direkt respons, svar p\u00e5 fr\u00e5gor och st\u00e4lla fr\u00e5gor. Antagligen av andra orsaker ocks\u00e5 som att de f\u00e5r umg\u00e5s med kurskamrater. <\/span><\/p>\n

Pedagogisk forskning avsl\u00f6jar att elever vet inte s\u00e5 mycket som de tror att de vet, d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det vanskligt att l\u00e4gga ett stort ansvar p\u00e5 individen n\u00e4r det g\u00e4ller kunskap och l\u00e4rande. P\u00e5 n\u00e5got plan tror jag studerande inser det och d\u00e4rf\u00f6r s\u00f6ker de sig till seminarier eller n\u00e4tverk f\u00f6r att l\u00e4ra mer tillsammans. Att endast erbjuda dem ett trots allt bristf\u00e4lligt n\u00e4tbaserat bibliotek i form av digitala s\u00f6kmotorer betyder att de ska ta sig an en m\u00f6dosam process att formulera l\u00e4randem\u00e5l och bed\u00f6ma sin kunskap sj\u00e4lva, samtidigt som de ocks\u00e5 har hela ansvaret f\u00f6r om de inte l\u00e4r sig. Fr\u00e5gor som g\u00e4ller strukturell oj\u00e4mlikhet eller socioekonomiska faktorer f\u00f6r framg\u00e5ngsrika studier beaktas f\u00f6rst\u00e5s inte, utan de som tidigare varit exkluderade av olika orsaker f\u00f6rblir s\u00e5 \u00e4ven i detta scenario.<\/span><\/p>\n

Pedagogiska fr\u00e5gor ber\u00f6r hela samh\u00e4llet en l\u00e5ng tid fram\u00f6ver. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6ver olika r\u00f6ster h\u00f6ras om, hur och n\u00e4r en utbildning ska digitaliseras. Det \u00e4r talande att de som ska anv\u00e4nda den ink\u00f6pta digitala tekniken oavsett om det g\u00e4ller administrat\u00f6rer, l\u00e4rare eller studerande s\u00e4llan h\u00f6rs. Det g\u00f6r att vissa diskurser l\u00e4tt tar \u00f6verhand. Det \u00e4r naivt att tro att f\u00f6retag inte har ett ekonomiskt intresse i att st\u00e4ndigt utmana r\u00e5dande utbildningsstrukturer. Den frihet och flexibilitet som ofta omger id\u00e9n om den studerande \u00e4r den g\u00e5ngbar p\u00e5 arbetsmarknaden? Kan det f\u00f6rst\u00e5s som att arbetstagaren ska sj\u00e4lv utbilda sig s\u00e5 det inte lastar f\u00f6retagets budget?<\/span><\/p>\n

Digitaliseringen v\u00e4cker b\u00e5de oro och gl\u00e4dje, den inspirerar och f\u00f6rnyar, den utmanar och f\u00f6rst\u00f6r. Den skapas och uppr\u00e4tth\u00e5lls av m\u00e4nniskor med olika intressen. Och Selwyn (s. 34) ger oss ytterligare en fr\u00e5ga att grunna \u00f6ver. Vad finns det f\u00f6r potentiella vinster? Vad har vi att f\u00f6rlora? Det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att vi tar oss an dessa fr\u00e5gor s\u00e5 att vi formar digitaliseringen enligt utbildningens intressen och \u00f6nskem\u00e5l.<\/span><\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r jag nu h\u00e5ller p\u00e5 att avsluta en kurs i pedagogisk id\u00e9historia sl\u00e5s jag av att v\u00e4rderingar som r\u00f6r m\u00e4nniskans personliga, moraliska och kunskapsm\u00e4ssiga utveckling har figurerat hos teoretiker och empiriker. Fr\u00e5n al-Fihri till Nussbaum str\u00f6mmar sp\u00e4nnande och sympatiska id\u00e9er kring utbildning. Men pedagogiken ter sig som st\u00e4ndigt underst\u00e4lld samh\u00e4llsekonomiska behov. Utbildningens digitalisering \u00e4r v\u00e4l […]<\/p>\n","protected":false},"author":560,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[351],"tags":[306,369,368],"class_list":["post-2586","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-charlotta-hilli","tag-digitalisering","tag-mediepedagogik","tag-neil-selwyn"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2586","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/560"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2586"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2586\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2590,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2586\/revisions\/2590"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2586"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2586"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2586"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}