{"id":2603,"date":"2017-12-15T12:48:38","date_gmt":"2017-12-15T10:48:38","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2603"},"modified":"2017-12-20T09:06:13","modified_gmt":"2017-12-20T07:06:13","slug":"fodelsedagar-och-gransdragningar","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/12\/15\/fodelsedagar-och-gransdragningar\/","title":{"rendered":"F\u00f6delsedagar och gr\u00e4nsdragningar"},"content":{"rendered":"

\"AndreasVi har just firat Finlands hundra\u00e5rsdag,. Ibland har det h\u00f6jts r\u00f6ster<\/a> f\u00f6r att p\u00e5peka att Finland minsann \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n hundra: det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart vad som \u00e4r b\u00f6rjan och vad som borde firas. Snart inleds \u00c5bo Akademis sekeljubileum, men redan 1990 firades \u00c5A:s 350-\u00e5rsdag, med kungligt bes\u00f6k och allt.<\/p>\n

Flera \u00e4mnen vid \u00c5A har firat jubileer i h\u00f6st, jag har f\u00f6rutom det egna \u00e4mnet noterat att ryska och biologi jubilerat. Sociologin firade 75-\u00e5rsjubileum i b\u00f6rjan av december, med seminarium och kv\u00e4llsfest. Karl Robert Villehad Wikman blev extraordinarie professor i sociologi, vid \u00e4mnet etnologi, \u00e5r 1942, allts\u00e5 f\u00f6r 75 \u00e5r sedan.<\/p>\n

P\u00e5 jubileumsseminariet p\u00e5pekade \u00e4mnets professor Mikko Lagerspetz att sociologin vid \u00c5A kunde anses vara b\u00e5de \u00e4ldre och yngre. Akademins f\u00f6rsta rektor Edvard Westermarck, tillika professor i filosofi, r\u00e4knas ofta som den finl\u00e4ndska sociologins fader \u2013 han blev docent i sociologi vid Helsingfors universitet 1890. Den f\u00f6rsta ordinarie professuren tillsattes 1959. \u00c5A:s kansler, Ulrika Wolf-Knuts, kommenterade i sin h\u00e4lsning vid seminariet denna utl\u00e4ggning med att hon f\u00f6r sin del alltid uppfattat Westermarck som antropolog och Wikman som etnolog och folklorist.<\/p>\n

Vid seminariet uppm\u00e4rksammades sociologi\u00e4mnets historia vid \u00c5A p\u00e5 olika s\u00e4tt. Den f\u00f6rsta ordinarie professorn, Knut Pipping, behandlas i en nyutkommen bok som presenterades (Susan Sundback, Thomas Rosenberg & Anne Rosenlew (red,) \u201dKnut Pipping och etableringen av den moderna sociologin vid \u00c5bo Akademi\u201d, utgiven av Finska Vetenskaps-Societeten). Den tredje ordinarie professorn, Susan Sundback, h\u00f6ll sin avskedsf\u00f6rel\u00e4sning.<\/p>\n

Ett tema som \u00e5terkom i de olika f\u00f6redragen var fr\u00e5gan om hur smal eller bred en akademisk disciplin ska eller kan vara. Det \u00e4r en balansg\u00e5ng mellan att \u00e5 ena sidan v\u00e4rna om det egna \u00e4mnets (f\u00f6rst\u00e5s inte bara v\u00e5rt \u00e4mnes) integritet och s\u00e4rpr\u00e4gel och \u00e5 den andra att vara \u00f6ppen mot det omgivande samh\u00e4llet och dess f\u00f6r\u00e4ndringar \u2013 och d\u00e4rigenom relevant. Per M\u00e5nsson, g\u00e4stf\u00f6rel\u00e4sare fr\u00e5n G\u00f6teborg och omtyckt l\u00e4roboksf\u00f6rfattare, gick igenom hur sociologin hanterat f\u00f6r\u00e4ndringar orsakade av olika sociala r\u00f6relser, som milj\u00f6- kvinno- och queerr\u00f6relserna, och hur \u00e4mnet d\u00e4rmed sj\u00e4lv f\u00f6r\u00e4ndrats. Han kastade ocks\u00e5 ut en utmaning att reagera p\u00e5 och forska om metoo-r\u00f6relsen. Elina Oinas, som talade om sociologi i Afrika, p\u00e5minde om att vi ocks\u00e5 ska vara teoretiskt \u00f6ppna f\u00f6r t\u00e4nkande fr\u00e5n ”syd”.<\/p>\n

Jubileer verkar allts\u00e5 kunna vara bland ganska godtyckliga (efterhands)konstruktioner. Men det kan ocks\u00e5 det som firas, om det sen \u00e4r ett \u00e4mne eller en nation. Firandet blir f\u00f6rst\u00e5s en viktig del av konstruktionen \u2013 att sl\u00e5 fast till exempel att sociologi funnits vid \u00c5A i 75 \u00e5r \u00e4r en del av legitimeringen av \u00e4mnets existens idag. Och sen \u00e4r det ju roligt att fira.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Vi har just firat Finlands hundra\u00e5rsdag,. Ibland har det h\u00f6jts r\u00f6ster f\u00f6r att p\u00e5peka att Finland minsann \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n hundra: det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart vad som \u00e4r b\u00f6rjan och vad som borde firas. Snart inleds \u00c5bo Akademis sekeljubileum, men redan 1990 firades \u00c5A:s 350-\u00e5rsdag, med kungligt bes\u00f6k och allt. Flera \u00e4mnen vid \u00c5A har […]<\/p>\n","protected":false},"author":463,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[239],"tags":[124],"class_list":["post-2603","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-andreas-hager","tag-seminarium"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/463"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2603"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2607,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2603\/revisions\/2607"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2603"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2603"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2603"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}