{"id":2609,"date":"2017-12-20T11:40:50","date_gmt":"2017-12-20T09:40:50","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2609"},"modified":"2017-12-20T12:11:11","modified_gmt":"2017-12-20T10:11:11","slug":"robotradsla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2017\/12\/20\/robotradsla\/","title":{"rendered":"Robotr\u00e4dsla"},"content":{"rendered":"

\"Charlotta<\/a><\/em>Who owns the robots rules the world<\/em><\/a>\u00a0\u00e4r Richard Freemans (2015) titel p\u00e5 en artikel. Den forts\u00e4tter med en ingress som s\u00e4ger att arbetare kan tj\u00e4na p\u00e5 att robotar tar \u00f6ver deras jobb genom att \u00e4ga en del av robotarna. I det f\u00f6ljande h\u00e4nvisar han till statistik som f\u00f6rutsp\u00e5r att 47 % av amerikanska jobb kommer att datoriseras.<\/p>\n

Peter Frase<\/a> (2016\/2017) g\u00e5r \u00e4nnu l\u00e4ngre och menar att en n\u00e4stintill helmekanisk v\u00e4rld inneb\u00e4r ett slut f\u00f6r arbetet, l\u00f6nen och d\u00e4rigenom grunderna f\u00f6r ett kapitalistiskt samh\u00e4lle. I hans bok Fyra framtider. Visioner om en postkapitalistisk v\u00e4rld<\/em><\/a> diskuterar han tv\u00e5 utopiska framtider, kommunism och rentism och tv\u00e5 dystopiska framtider, socialism och exterminism. Det finns naturligtvis m\u00e5nga andra som tror sig sp\u00e5na in i framtiden, men Frase erbjuder perspektiv fr\u00e5n den politiska v\u00e4nsterskalan som k\u00e4nns relevanta p\u00e5 ett s\u00e4tt som m\u00e5nga andra futuristers inspel inte g\u00f6r eftersom de s\u00e4llan inkluderar politiska och ekonomiska beslut i sina visioner. Det blir ofta ett konstaterande om att robotiseringen kommer att f\u00f6r\u00e4ndra allt och det finns helt enkelt inget att g\u00f6ra. Passivisering av detta slag \u00e4r det farligaste framtidsscenariot av alla t\u00e4nkbara.<\/p>\n

Freeman dryftar en ekonomisk aspekt. Den som \u00e4ger roboten, informationen, algoritmerna och ritningarna kommer att \u00e4ga m\u00f6jligheterna i en mekanisk v\u00e4rld. Ist\u00e4llet f\u00f6r att m\u00e5la rosenr\u00f6da bilder av nya jobb som f\u00f6ljer p\u00e5 massupps\u00e4gningar, eller gr\u00e5svarta bilder av arbetstillf\u00e4llen som f\u00f6rsvinner och aldrig kommer igen v\u00e4ljer Frase att anv\u00e4nda hela f\u00e4rgskalan f\u00f6r att m\u00e5la en mer nyanserad bild av immaterialr\u00e4tt, makt och hierarkier.
\nEnligt Europeiska patentverket st\u00e5r \u201cimmaterialr\u00e4ttsintensiva branscher\u201d f\u00f6r 39 % av europeiska bruttonationalprodukten och 90 % av exporten (Frase, 2016\/2017, s. 106). L\u00e5t det sjunka in en stund. P\u00e5 f\u00f6ljande sidor h\u00e4nvisar han till ett fall d\u00e4r Googles interna n\u00e4t blev f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r ett intr\u00e5ng d\u00e4r kopior gjordes p\u00e5 programvaror. USA d\u00e5varande f\u00f6rsvarsminister kallade det f\u00f6r ett av de st\u00f6rsta l\u00e5ngsiktiga cyberhoten mot amerikanska f\u00f6retag. Ett hot mot USA:s milit\u00e4ra effektivitet genom att f\u00f6rsvaga landets ekonomiska konkurrenskraft p\u00e5 global niv\u00e5. Det finns goda orsaker att anta att dessa f\u00f6retag inte \u00e4r s\u00e4rdeles intresserade av att g\u00f6ra alla resurser tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla i j\u00e4mlikhetens namn.<\/p>\n

Linux grundare f\u00f6rlorar knappast n\u00e5gon natts\u00f6mn \u00f6ver dessa fr\u00e5gor. \u00d6ppen k\u00e4llkod utmanar i viss om \u00e4n liten m\u00e5n stora f\u00f6retag som \u00e4ger licenser och patenter inom olika omr\u00e5den. Frase anv\u00e4nder popul\u00e4rkulturella refenser som Star Trek f\u00f6r att beskriva en v\u00e4rld d\u00e4r ingen \u00e4ger ritningarna utan alla resurser finns tillg\u00e4ngliga f\u00f6r alla. Han \u00e5terkommer ofta till id\u00e9n om en basinkomst f\u00f6r alla som kunde tolkas som ett f\u00f6rstadium till det h\u00e4r eftersom alla skulle ha m\u00f6jlighet till en dr\u00e4glig existens den v\u00e4gen. Som tidigare kommunalt anst\u00e4lld och numera statligt anst\u00e4lld har jag uppskattat de m\u00f6jligheter som finns att publicera material under en \u00f6ppen k\u00e4llkod. Jag har l\u00e4rt mig mycket och haft stor nytta av det som andra skapat och frikostigt delat med sig. Det \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s enkelt att t\u00e4nka s\u00e5 n\u00e4r l\u00f6n \u00f6verf\u00f6rs till bankkontot varje m\u00e5nad och pensioner och socialskydd ing\u00e5r. En som saknar ett arbetsavtal har inte samma trygghet och tvingas i h\u00f6gre grad \u00f6verv\u00e4ga andra oftast r\u00e4tt d\u00e5liga finansieringsmodeller.<\/p>\n

Frase riktar kritik mot delningsf\u00f6retag som Uber, Airbnb och Taskrabbit som framst\u00e5r som j\u00e4mlika till sin utformning, d\u00e4r ingen exploateras (s. 148). F\u00f6retagen har kontrollen \u00f6ver plattformerna och st\u00f6ds av riskkapitalister. Det inneb\u00e4r att avtalsvillkoren kan \u00e4ndras f\u00f6r att maximera vinsterna. Uber har figurerat i pressen de senaste \u00e5ren p\u00e5 grund av att f\u00f6retaget godtyckligt \u00e4ndrar ers\u00e4ttningar och arbetsvillkor. I Taskrabbits fall har de som anlitas sv\u00e5rt att h\u00e4vda sig mot d\u00e5liga avtal eller f\u00f6rnedrande uppgifter om de \u00e4r beroende av inkomsten och uppdraget. Det \u00e4r varken j\u00e4mlikt eller efterstr\u00e4vansv\u00e4rt. I princip kunde tj\u00e4nsterna kollektiviseras. Nya plattformar och appar kunde skapas d\u00e4r r\u00e4ttigheterna tillh\u00f6r anv\u00e4ndarna. Sannolikt skulle maktfr\u00e5gor oavsett aktualiseras, men Frases po\u00e4ng \u00e4r att de skulle inte vara knutna till pengar.<\/p>\n

Robotaktivisten Cristina Andersson sa under seminariedagen Medietanken 2016 att Finland inte satsar p\u00e5 forskning eller innovationer kring robotik. Det kommer i det l\u00e5nga loppet att leda till att finska spr\u00e5ket f\u00f6rsvinner om inte satsningar g\u00f6rs f\u00f6r att motverka detta.\u00a0Hon delar Frases syn p\u00e5 att v\u00e4rlden kan bli b\u00e4ttre genom en mekanisk v\u00e4rld, men att det kr\u00e4ver ett aktivt engagemang av samh\u00e4llsp\u00e5verkare och politiker. Hennes keynote finns h\u00e4r nedan och d\u00e4r presenteras en del statistik som sj\u00e4lvfallet \u00e4r av intresse inom h\u00f6gskoleutbildning. Hennes vision drivs dock av att satsningar p\u00e5 robotik gynnar finl\u00e4ndare och finl\u00e4ndsk ekonomi.<\/p>\n