{"id":2629,"date":"2018-01-14T21:29:18","date_gmt":"2018-01-14T19:29:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2629"},"modified":"2018-01-19T15:01:33","modified_gmt":"2018-01-19T13:01:33","slug":"dammen-brast-vad-nu","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/01\/14\/dammen-brast-vad-nu\/","title":{"rendered":"Dammen brast, vad nu?"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-2498\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Tuori.jpg\" alt=\"Salla Tuori\" width=\"170\" height=\"220\" \/>F\u00f6rra \u00e5rets slut var finlandssvenskt h\u00e4ftigt d\u00e5 kvinnor, transpersoner och icke-bin\u00e4ra mobiliserade och <a href=\"http:\/\/www.astra.fi\/dammenbrister\/upprop\/\">dammen brast<\/a> i Svenskfinland. M\u00e5nga talade ut f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, och det kan bli en b\u00f6rjan till en stor kulturell f\u00f6r\u00e4ndring. Ocks\u00e5 institutioner, bland dem \u00c5A, vill lyssna och agera. Bra s\u00e5. Det \u00e4r som om vi \u00f6vade \u00e4ntligen att tala om v\u00e5ld, makt och k\u00f6n, n\u00e5got som i Finland har varit synnerligen sv\u00e5rt. Det finns en fantasi om en finl\u00e4ndsk j\u00e4mst\u00e4lldhet som n\u00e5got avancerat, n\u00e5got som pr\u00e4glar oss som nation, en synnerligen k\u00e4r konstruktion oftast med lite koppling till praktik eller politik. Nu talar vi konkret och om det som finns h\u00e4r, helt n\u00e4ra, och det \u00e4r annorlunda \u00e4n tidigare.<\/p>\n<p>Under de senaste \u00e5ren har dekolonisering av universitet och akademisk kunskap blivit en viktig r\u00f6relse och en kamp, med avstamp i Sydafrikanska studentr\u00f6relsen <a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/RhodesMustFall\/\">#RhodesMustFall<\/a>, och spridit ocks\u00e5 till Europa, till exempel\u00a0 <a href=\"http:\/\/www.dtmh.ucl.ac.uk\/videos\/curriculum-white\/\">#Why is my curriculum white?<\/a>, ledda av rasifierade studeranden och forskare. Dessa kampanjer mobiliserar mot rasism vid universiteten, de vita strukturerna och den eurocentriska kunskapsbasen. Kolonialism i f\u00f6rh\u00e5llande till det finl\u00e4ndska har ocks\u00e5 b\u00f6rjat bli mer synligt och f\u00e5tt mer djup b\u00e5de genom akademisk kunskapsproduktion och genom aktivister och professionella, till exempel mediakollektiv <a href=\"https:\/\/www.ruskeattytot.fi\">Ruskeat Tyt\u00f6t<\/a>. Det finns mera f\u00f6rst\u00e5else av hur vi skapar och uppr\u00e4tth\u00e5ller koloniala arv av olika slag, till exempel just vid universiteten.<\/p>\n<p>Det harmoniskt j\u00e4mst\u00e4llda Finland och Svenskfinland har f\u00e5tt sprickor och krav p\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndring genom #dammenbrister p\u00e5 ett s\u00e4tt som inte skett tidigare. Tron p\u00e5 den avancerade finl\u00e4ndska j\u00e4mst\u00e4lldheten \u00e4r starkaste d\u00e5 den fantiseras i f\u00f6rh\u00e5llande till andra st\u00e4llen som f\u00e5r st\u00e5 som motsatsen, som mindre j\u00e4mst\u00e4llda och mindre avancerade. Detta kan ses som en specifikt nordisk form av kolonialism, och det har konkreta f\u00f6ljder f\u00f6r m\u00e4nniskor som bor h\u00e4r och placeras utanf\u00f6r j\u00e4mst\u00e4lldheten. Att se relationer mellan m\u00e4n och kvinnor (och det \u00e4r oftast just som relationer mellan dessa tv\u00e5 som j\u00e4mst\u00e4lldhet f\u00f6rst\u00e5s) som ett m\u00e5ttstock f\u00f6r civilisation har koloniala r\u00f6tter och har r\u00e4ttf\u00e4rdigat v\u00e5ld av olika slag. F\u00f6r m\u00e5nga m\u00e4nniskor h\u00e4nger dessa tv\u00e5 intimt ihop: sexuella trakasserier och sexuellt v\u00e5ld kan vara samtidigt rasistiskt, och de rasifierade strukturerna p\u00e5verkar hur en blir bem\u00f6tt efter att ha upplevt sexuellt v\u00e5ld eller trakasserier. Vi beh\u00f6ver ocks\u00e5 l\u00e4ra oss att f\u00f6rst\u00e5 och tala om dessa kopplingar mellan k\u00f6n, ras, makt och v\u00e5ld.<\/p>\n<p>Kvinnovetenskap och genusvetenskap vid \u00c5A fyller 32 \u00e5r i \u00e5r. Vi ska fira detta milstolpe med ett tv\u00e5-dagars symposium, Genusvetenskap 30+ (<a href=\"https:\/\/www.facebook.com\/events\/252842475247214\/\">https:\/\/www.facebook.com\/events\/252842475247214\/<\/a>) 15-16 februari med temat Dekolonisera! Teoretisera! Praktisera! Kopplingen mellan forskning och aktivism har alltid varit viktig vid Institutet f\u00f6r kvinnovetenskap och senare \u00e4mnet genusvetenskap. Under symposiet kommer vi att utg\u00e5 fr\u00e5n behovet att dekolonisera akademisk kunskapsproduktion och universitet som en arbets- och studieplats. Vi kommer att diskutera toaletter, trakasserier och k\u00f6nets politik, ekologi och kapitalism, samt genusvetenskapens betydelse nu och i framtiden. Du \u00e4r varmt v\u00e4lkommen att delta i symposiet!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>F\u00f6rra \u00e5rets slut var finlandssvenskt h\u00e4ftigt d\u00e5 kvinnor, transpersoner och icke-bin\u00e4ra mobiliserade och dammen brast i Svenskfinland. M\u00e5nga talade ut f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen, och det kan bli en b\u00f6rjan till en stor kulturell f\u00f6r\u00e4ndring. Ocks\u00e5 institutioner, bland dem \u00c5A, vill lyssna och agera. Bra s\u00e5. Det \u00e4r som om vi \u00f6vade \u00e4ntligen att tala om [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":557,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[342],"tags":[382,384,383],"class_list":["post-2629","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salla-tuori","tag-dammenbrister","tag-jamstalldhet","tag-kolonialism"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2629","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/557"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2629"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2629\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2638,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2629\/revisions\/2638"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2629"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2629"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2629"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}