{"id":2640,"date":"2018-01-27T12:18:24","date_gmt":"2018-01-27T10:18:24","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2640"},"modified":"2018-01-27T12:18:24","modified_gmt":"2018-01-27T10:18:24","slug":"digital-administration","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/01\/27\/digital-administration\/","title":{"rendered":"Digital administration"},"content":{"rendered":"<p><span style=\"font-weight: 400\"><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Hilli.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-2508\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Hilli.jpg\" alt=\"Charlotta Hilli\" width=\"170\" height=\"220\" \/><\/a>N\u00e4r utbildningar digitaliseras \u00e4r det vanligen f\u00f6rst de administrativa systemen som f\u00f6r\u00e4ndras. Administrationen \u00e4r antagligen den mest obskyra delen av l\u00e4raryrket. Den \u00e4r en sj\u00e4lvklar del av arbetet, och den arbetsb\u00f6rdan kan ut\u00f6kas n\u00e4stan in absurdum. T\u00e4nk bara p\u00e5 hur m\u00e5nga administrativa program som anv\u00e4nds vid \u00c5bo Akademi, \u00e4ven om Peppi kommer att f\u00f6rhoppningsvis underl\u00e4tta vardagen n\u00e5got f\u00f6r b\u00e5de personal och studerande. P\u00e5 hemsidan finns f\u00f6ljande information:\u00a0<\/span><a href=\"http:\/\/www.abo.fi\/public\/News\/Item\/item\/11885\"><span style=\"font-weight: 400\">\u201c<\/span><span style=\"font-weight: 400\">Vid \u00c5bo Akademi ers\u00e4tter Peppi \u00e5tminstone verktygen Sture, Minplan, TeRes, Timeedit och Resursbokning, det vill s\u00e4ga registrering av studieprestationer, schemal\u00e4ggningen av studier och rumsbokningen.\u201d<\/span><\/a><span style=\"font-weight: 400\"> Till det kan l\u00e4ggas Moodle som undervisningsplattform, Travel f\u00f6r reseplaner och -r\u00e4kningar och Reportronic f\u00f6r arbetstidsallokering. Forskare f\u00f6rv\u00e4ntas dessutom anv\u00e4nda Artur.\u00a0<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400\">Dessa program \u00e4r \u00f6verlag icke anv\u00e4ndarv\u00e4nliga. De \u00e4r inte smarta i den meningen att de kommer ih\u00e5g kommandon eller anpassar sig till anv\u00e4ndarens val eller profil. Det vore intressant att veta om de \u00f6verhuvudtaget utvecklas tillsammans med anv\u00e4ndare eller om f\u00f6retaget tror sig kunna f\u00f6rutsp\u00e5 vad anv\u00e4ndare vill ha och hur de kommer att agera i programmet. Generellt sett kunde de som best\u00e4ller programmen kr\u00e4va mycket b\u00e4ttre valuta f\u00f6r pengarna. P\u00e5 tal om det, vore det intressant att veta hur stora summor som betalas f\u00f6r alla administrativa program.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400\">Artur \u00e4r d\u00e4r jag senast loggade in. Det blev det mycket klickande och v\u00e4ntande f\u00f6r att l\u00e4gga till spr\u00e5k p\u00e5 publikationer eller annan information som ett b\u00e4ttre program skulle ha kommit ih\u00e5g omedelbart s\u00e5 att anv\u00e4ndaren inte beh\u00f6ver upprepa kommandon om och om och om och om igen. F\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan k\u00e4ndes det som ett mindre mirakel n\u00e4r reseplaner i Travel kunde omvandlas direkt till r\u00e4kningar. Det kanske mest m\u00e4rkliga \u00e4r att inte arbetsplanen \u00e4r digitaliserad vid det h\u00e4r laget. Ett program kunde enkelt spara och r\u00e4kna ut arbetstiden och meddela Reportronic vad som g\u00e4ller i allokeringsv\u00e4g. F\u00f6r den anst\u00e4llda skulle det r\u00e4cka med att godk\u00e4nna f\u00e4rdiga f\u00f6rslag i Reportronic alternativt g\u00f6ra vissa manuella \u00e4ndringar sj\u00e4lv. Digitalisering f\u00f6rknippas oftast med effektivitet, men det f\u00f6ruts\u00e4tter b\u00e4ttre och mer anv\u00e4ndarv\u00e4nliga program \u00e4n de \u00c5bo Akademi anv\u00e4nder f\u00f6r tillf\u00e4llet. Ett enkelt f\u00f6rsta steg vore att knyta alla program till ett l\u00f6senord.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400\">De h\u00e4r programmen har flera dimensioner. Thomas Karlsohn (2016, s. 152) beskriver i sin ess\u00e4 <\/span><a href=\"http:\/\/www.daidalos.se\/component\/virtuemart\/universitetets-id%C3%A9-br-sexton-nyckeltexter.htm?Itemid=181\"><i><span style=\"font-weight: 400\">Universitetets id\u00e9 i samtiden och historien<\/span><\/i><\/a><span style=\"font-weight: 400\"> hur den managementorienterade offentliga f\u00f6rvaltningen bottnar i en misstro mot professionens f\u00f6rm\u00e5ga att b\u00e4ra upp och utveckla institutionen. De digitala programmen kan f\u00f6rst\u00e5s som s\u00e4tt att effektivera arbetet, men de kan ocks\u00e5 f\u00f6rst\u00e5s som yttre kontroll av de anst\u00e4llda. De baseras \u00e5tminstone delvis p\u00e5 politiska beslut d\u00e4r universitetet f\u00e5r pengar f\u00f6rutsatt att vissa kriterier uppfylls, d\u00e4rmed tvingas alla vid ett universitet att anpassa sig till dessa krav om att dokumentera och synligg\u00f6ra arbetet som sker. Enligt Karlsohn har de negativa effekterna av statliga och privata intressen gentemot universiteten varit tydliga efter andra v\u00e4rldskriget. Det betyder att olika v\u00e4rden m\u00f6ts och ibland rent av kolliderar inom universitetet. Friheten och sj\u00e4lvst\u00e4ndigheten som traditionellt f\u00f6rknippats med universitetet har gjort att det utvecklats och st\u00e5tt emot en rad kriser sedan medeltiden. I takt med att statliga medel tydligare knyts till vissa spetsprojekt s\u00e5 blir det \u00e4nnu sv\u00e5rare f\u00f6r universiteten att agera sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och planera utg\u00e5ende fr\u00e5n den expertis och kunskap som finns vid l\u00e4ros\u00e4tet, och kanske det i sin tur bottnar i att staten inte litar p\u00e5 att universiteten sk\u00f6ter sina uppgifter. Misstron mot professionen kan g\u00f6ra det sv\u00e5rare att h\u00e4vda sig som l\u00e4rare och forskare om andra v\u00e4rden blir r\u00e5dande i administrativ v\u00e4g. <\/span><\/p>\n<p><span style=\"font-weight: 400\">Karlsohn menar att vi som profession beh\u00f6ver kreativt hantera men ocks\u00e5 motverka tendenser som kringsk\u00e4r universitetets uppgifter och id\u00e9. En st\u00f6rre tillit till professionen ter sig som v\u00e4gen fram\u00e5t enligt honom.\u00a0<\/span><span style=\"font-weight: 400\">Dessa administrativa program med tillh\u00f6rande uppgifter tar onekligen tid fr\u00e5n annat. Vi borde r\u00e4kna ut hur m\u00e5nga timmar all digital administration tar och notera det i arbetsplanen.\u00a0 Det skulle kanske f\u00f6ranleda diskussioner om vad som \u00e4r rimligt och n\u00f6dv\u00e4ndigt i administrativ v\u00e4g. Fr\u00e5gan \u00e4r om dessa uppgifter kunde effektiveras genom b\u00e4ttre program och genom mindre administration \u00f6verlag.\u00a0<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>N\u00e4r utbildningar digitaliseras \u00e4r det vanligen f\u00f6rst de administrativa systemen som f\u00f6r\u00e4ndras. Administrationen \u00e4r antagligen den mest obskyra delen av l\u00e4raryrket. Den \u00e4r en sj\u00e4lvklar del av arbetet, och den arbetsb\u00f6rdan kan ut\u00f6kas n\u00e4stan in absurdum. T\u00e4nk bara p\u00e5 hur m\u00e5nga administrativa program som anv\u00e4nds vid \u00c5bo Akademi, \u00e4ven om Peppi kommer att f\u00f6rhoppningsvis underl\u00e4tta [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":560,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[351],"tags":[385],"class_list":["post-2640","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-charlotta-hilli","tag-digital-administration"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2640","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/560"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2640"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2640\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2643,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2640\/revisions\/2643"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2640"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2640"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2640"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}