{"id":2651,"date":"2018-02-08T08:55:18","date_gmt":"2018-02-08T06:55:18","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2651"},"modified":"2018-02-08T09:43:46","modified_gmt":"2018-02-08T07:43:46","slug":"sprak-och-forandring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/02\/08\/sprak-och-forandring\/","title":{"rendered":"Spr\u00e5k och f\u00f6r\u00e4ndring"},"content":{"rendered":"

\"Meri<\/strong>De enda spr\u00e5ken som inte f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r d\u00f6da spr\u00e5k. Det h\u00f6r till spr\u00e5kens v\u00e4sen att de lever med sina talare och med den omgivning de anv\u00e4nds i.<\/p>\n

Det finns flera instanser som vill reglera spr\u00e5kets anv\u00e4ndning, dess form.<\/p>\n

Varje talare vill f\u00f6rst\u00e5s pr\u00e4gla sitt spr\u00e5k s\u00e5 att det blir r\u00e4tt och k\u00e4nns \u00e4kta just f\u00f6r hen. Denna p\u00e5verkan \u00e4r s\u00e5 stark att till och med brottsunders\u00f6kning kan utnyttja den. Hur troligt \u00e4r det att texten \u00e4r skriven av en viss person? P\u00e5 vilket s\u00e4tt anv\u00e4nder hen spr\u00e5ket \u2013 vilka strukturer anv\u00e4nds, vilka ord? Varje talare l\u00e4mnar tydliga sp\u00e5r i sitt spr\u00e5kliga uttryck.<\/p>\n

Ett standardspr\u00e5k kan definieras (bland annat) s\u00e5 att det \u00e4r den spr\u00e5kform som varje talare kan identifiera som sitt spr\u00e5k. I ett utvecklat samh\u00e4lle v\u00e5rdas standardspr\u00e5ket medvetet. Spr\u00e5kv\u00e5rden tar hand om det \u00e4ndam\u00e5lsenliga. Spr\u00e5ket v\u00e5rdas, rekommendationer ges, f\u00f6r att det fortfarande kan fungera som ett gemensamt spr\u00e5k och att det inte finns motstridiga tendenser i systemet.<\/p>\n

Spr\u00e5kideologierna bland de finlandssvenska journalisterna har f\u00f6rresten nyligen granskats i Jenny Stenberg-Sir\u00e9ns f\u00e4rska doktorsavhandling vid Helsingfors universitet<\/a>.<\/p>\n

Spr\u00e5kv\u00e5rdens uppgift \u00e4r inte att f\u00f6rhindra spr\u00e5kets naturliga utveckling. Om talarna anv\u00e4nder en ny form eller struktur och om den inte t.ex. \u00e4r tvetydig borde det bara konstateras att spr\u00e5ket har f\u00f6r\u00e4ndrats. Men spr\u00e5ket \u00e4r en k\u00e4nslig, mycket personlig fr\u00e5ga och av n\u00e5gon anledning \u00e4r de puristiska attityderna utbredda, inte minst bland spr\u00e5kanv\u00e4ndarna sj\u00e4lva. En del av puristerna vill uppr\u00e4tth\u00e5lla den gamla och traditionella spr\u00e5kformen och inte l\u00e5ta den f\u00f6r\u00e4ndras. En del \u00e4r speciellt r\u00e4dda f\u00f6r externa impulser: spr\u00e5ket m\u00e5ste f\u00f6rbli rent och inte blandas med andra spr\u00e5k. De externa omst\u00e4ndigheterna kan reglera vad som k\u00e4nns viktigast: i Frankrike \u00e4r man mera orolig f\u00f6r det gamla spr\u00e5kets fina och eleganta strukturer medan i Qu\u00e9bec k\u00e4nns den amerikanska p\u00e5verkan hotande (Olivia Walsh: Linguistic purism<\/em><\/a>).<\/p>\n

En annan sak \u00e4r sedan de f\u00f6r\u00e4ndringar i spr\u00e5ket som man introducerar och rekommenderar d\u00e4rf\u00f6r att samh\u00e4llet har f\u00f6r\u00e4ndrats och spr\u00e5ket lever inte mera i samma rytm. N\u00e4r Aamulehti<\/em> i h\u00f6stas meddelade att den b\u00f6rjar undvika k\u00f6nsf\u00e4rgade uttryck och t.ex. inte mera skriver om riksdagens talman utan om dess ordf\u00f6rande v\u00e4ckte det en livlig debatt. Motst\u00e5ndarnas argument var dock inte att spr\u00e5ket m\u00e5ste f\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndras i sin egen takt utan de understr\u00f6k traditioner och den pondus som en \u201dtalman\u201d har (!) \u2013 l\u00e4r vara st\u00f6rre \u00e4n en ordf\u00f6randes.<\/p>\n

Men vi vet att man bygger v\u00e4rlden med spr\u00e5ket och det kan vara r\u00e4tt att styra utvecklingen i den riktning att spr\u00e5ket motsvarar v\u00e4rlden och inte bygger upp on\u00f6diga hinder. Mila Engelberg konstaterar i sin doktorsavhandling om finskan (2016)<\/a> att de ord som inte \u00e4r k\u00f6nsneutrala (t.ex. lakimies<\/em>) upplevs h\u00e4nvisa l\u00e4ttare till m\u00e4n \u00e4n sina k\u00f6nsneutrala motparter (t.ex. juristi<\/em>). Dessutom tolkar m\u00e4n mera s\u00e4llan dessa k\u00f6nsbundna ord som k\u00f6nsneutrala \u00e4n kvinnor.<\/p>\n

Tiedemies<\/em> har verkligen b\u00f6rjat l\u00e5ta som en tieteilij\u00e4<\/em> fr\u00e5n femtiotalet.<\/p>\n

I oktober meddelade Franska akademien att franska spr\u00e5ket \u00e4r i livsfara (p\u00e9ril mortel<\/em><\/a>) om man b\u00f6rjar anv\u00e4nda det som kallas inklusivt spr\u00e5k: b\u00e5de maskulina och feminina former blir synliga om man talar om b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor, tillsvidare har den maskulina formen varit den allm\u00e4nna. D\u00e5 svarade 70 spr\u00e5kvetare v\u00e4ltaligt<\/a> att det \u00e4r Franska akademien sj\u00e4lv som \u00e4r i livsfara om den sprider s\u00e5dana officiella \u00e5sikter. Denna debatt visar att det franska spr\u00e5ket m\u00e5r bra. Det v\u00e4cker k\u00e4nslor, det v\u00e4cker debatt, det v\u00e4cker entusiasm. Talarna \u00e4r medvetna om spr\u00e5kets styrka.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

De enda spr\u00e5ken som inte f\u00f6r\u00e4ndras \u00e4r d\u00f6da spr\u00e5k. Det h\u00f6r till spr\u00e5kens v\u00e4sen att de lever med sina talare och med den omgivning de anv\u00e4nds i. Det finns flera instanser som vill reglera spr\u00e5kets anv\u00e4ndning, dess form. Varje talare vill f\u00f6rst\u00e5s pr\u00e4gla sitt spr\u00e5k s\u00e5 att det blir r\u00e4tt och k\u00e4nns \u00e4kta just f\u00f6r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[353],"tags":[386,388,49,387],"class_list":["post-2651","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-meri-larjavaara","tag-forandring","tag-konsneutral","tag-sprak","tag-sprakvard"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2651","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2651"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2651\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2653,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2651\/revisions\/2653"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2651"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2651"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}