{"id":268,"date":"2011-11-23T18:34:19","date_gmt":"2011-11-23T15:34:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=268"},"modified":"2011-11-24T16:46:44","modified_gmt":"2011-11-24T13:46:44","slug":"anna-dalls-forskningsresultat-och-min-omvanda-gauss-kurva","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/11\/23\/anna-dalls-forskningsresultat-och-min-omvanda-gauss-kurva\/","title":{"rendered":"Anna Dalls forskningsresultat och min omv\u00e4nda Gauss kurva"},"content":{"rendered":"![\"Olav](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Eklund_blogg.jpg\" "\\"Eklund_blogg\\"")
F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nad blev jag d\u00e5 jag slog upp Husis den 21.11 och l\u00e4ste om Annika Dalls forskningsresultat om att det \u00e4r finlandssvenskarnas l\u00e4ttja som \u00e4r orsaken till s\u00e4mre skolresultat \u00e4n andra folkgrupper. I 15 \u00e5r jobbade jag p\u00e5 \u00c5bo Universitet innan jag kom till Akademin h\u00f6sten 2010. Jag har sj\u00e4lv studerat och doktorerat vid Akademin och under min tid vid universitetet gav jag viss undervisning h\u00e4r vid Akademin. Jag kunde allts\u00e5 g\u00f6ra observationer hur studenter utf\u00f6rde sina uppgifter p\u00e5 respektive universitet.\u00a0 F\u00f6r n\u00f6jets skull f\u00f6rde jag statistik p\u00e5 resultaten i kurser jag h\u00f6ll vid b\u00e5da universiteten.\u00a0 Jag m\u00e5ste po\u00e4ngtera att det h\u00e4r g\u00e4ller grundstudier och tidiga \u00e4mnesstudier. Snart visade det sig att resultaten var helt olika. Vid universitetet f\u00f6rdelade sig resultaten enligt Gauss kurva, men vid Akademin f\u00f6rdelade sig resultaten som en omv\u00e4nd Gauss kurva, som ett U. Vid akademin fanns det m\u00e5nga studenter som uppvisade h\u00f6ga po\u00e4ng respektive l\u00e5ga po\u00e4ng i resultaten. D\u00e4remot saknades mellankategorin, de som det fanns flest av vid universitetet.<\/p>\n
Jag b\u00f6rjade fundera vad som l\u00e5g bakom den omv\u00e4nda prestationsf\u00f6rdelningen. Hade jag f\u00f6r litet material? L\u00e5g det n\u00e5n skillnad i hur jag r\u00e4ttade tentamina? \u00c4r jag en b\u00e4ttre pedagog p\u00e5 finska \u00e4n p\u00e5 svenska? Berodde utslaget p\u00e5 studentmaterialet? Konstigt nog upprepade sig resultatet fr\u00e5n \u00e5r till \u00e5r. Jag bad kolleger vid Akademin att kolla hur resultatf\u00f6rdelningen blev p\u00e5 andra kurser och, just det – den omv\u00e4nda Gauss-kurvan upprepades. Jag kollade hur jag gett po\u00e4ng p\u00e5 finska resp. p\u00e5 svenska och konstaterade ingen skillnad. Eftersom kolleger vid Akademin hade samma resultat med den omv\u00e4nda Gauss-kurvan, s\u00e5 hade saken nog inget med min undervisning att g\u00f6ra. Jag b\u00f6rjade ana att resultatet hade med studentmaterialet att g\u00f6ra.<\/p>\n
Vid Akademin fanns det m\u00e5nga starkt motiverade studenter. De h\u00e4r kunde vara varifr\u00e5n som helst i Finland. Likas\u00e5 var den stora svansen med svaga resultat j\u00e4mt f\u00f6rdelade mellan studenter fr\u00e5n olika regioner, h\u00e4r spelar allts\u00e5 PISA-unders\u00f6kningens resultat om \u201db\u00e4ttre\u201d och \u201ds\u00e4mre\u201d regioner ingen roll. S\u00e5 l\u00e5ngt det statistiska materialet. Hur skiljer sig d\u00e5 st\u00e4mningen i den undervisande situationen? Vid universitetet upplevde jag aldrig kommentarer fr\u00e5n studenter som: kommer s\u00e5nt h\u00e4r i tenten (om det g\u00e4llde mer komplicerade resonemang). M\u00e5ste jag l\u00e4sa hela boken? Hur m\u00e5nga po\u00e4ng m\u00e5ste jag ha f\u00f6r att f\u00e5 godk\u00e4nt? Kan man hitta det h\u00e4r p\u00e5 n\u00e4tet? Vad \u00f6nskar en s\u00e5n h\u00e4r student f\u00f6r svar av mig? Antagligen n\u00e5t i den h\u00e4r stilen:<\/p>\n
–\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Nej, lilla v\u00e4n, det h\u00e4r \u00e4r nog s\u00e5 komplicerade resonemang att du inte skall anstr\u00e4nga dig att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00f6rst\u00e5.<\/p>\n
–\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Nej, lilla v\u00e4n, naturligtvis beh\u00f6ver du inte l\u00e4sa boken. Den finns bara n\u00e4mnd i studieprogrammet f\u00f6r att d\u00e4r skall finnas en bok. Googla om du hittar n\u00e5gon skoluppsats i \u00e4mnet, l\u00e4s den, det r\u00e4cker bra.<\/p>\n
–\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0\u00a0 Du skall ha 5 po\u00e4ng av 10 f\u00f6r att bli godk\u00e4nd, men om hela kursen skriver svagt, s\u00e5 kanske jag s\u00e4nker ribban. Du kan ju f\u00f6rst f\u00f6rs\u00f6ka tenta utan att l\u00e4sa, s\u00e5 vet du sen hur mycket du m\u00e5ste jobba f\u00f6r att bli godk\u00e4nd.<\/p>\n
K\u00e4nner ni igen er? Jag po\u00e4ngterar igen att det h\u00e4r g\u00e4ller grund- och tidiga \u00e4mnesstudier. Det sker en sk\u00e4rpning senare under studietiden, d\u00e5 studenterna inser vilken kravniv\u00e5 som g\u00e4ller. Den insikten f\u00e5r studenterna ofta d\u00e5 de som sommarpraktikanter inser vad f\u00f6retagen kr\u00e4ver av dem.<\/p>\n
Jag uppfattar att de finska studenterna inleder sina studier med en annan inst\u00e4llning \u00e4n m\u00e5nga finlandssvenska. De \u00e4r flitigare, mer m\u00e5linriktade och g\u00f6r vad man ber dem g\u00f6ra. Att det \u00e4r s\u00e5 h\u00e4r kan inte bero p\u00e5 pedagogiskt \u2013 didaktiska faktorer, utan, precis som Anna Dalls forskning visar, en skillnad i den kulturella milj\u00f6n. Skolan uppfattas inte som viktig bland m\u00e5nga finlandssvenskar. Det k\u00e4nns som om m\u00e5nga av de unga finlandssvenska studenterna t\u00e4nker: Varf\u00f6r satsa 100 n\u00e4r det r\u00e4cker med 70? \u00a0Vad detta beror p\u00e5 kan inte jag svara p\u00e5.\u00a0 Tydligt \u00e4r \u00e4nd\u00e5 att det inte \u00e4r skolans eller l\u00e4rarutbildnings fel (vilket annars f\u00f6refaller vara av h\u00f6gsta mode nu om man skall klaga p\u00e5 skolan). Att f\u00e5 reda p\u00e5 varf\u00f6r en stor del eleverna medvetet underpresterar \u00e4r en fr\u00e5ga som kulturvetare, sociologer och psykologer m\u00e5ste ta sig an f\u00f6r att vi skall f\u00e5 ett svar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
F\u00f6ga f\u00f6rv\u00e5nad blev jag d\u00e5 jag slog upp Husis den 21.11 och l\u00e4ste om Annika Dalls forskningsresultat om att det \u00e4r finlandssvenskarnas l\u00e4ttja som \u00e4r orsaken till s\u00e4mre skolresultat \u00e4n andra folkgrupper. I 15 \u00e5r jobbade jag p\u00e5 \u00c5bo Universitet innan jag kom till Akademin h\u00f6sten 2010. Jag har sj\u00e4lv studerat och doktorerat vid Akademin […]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[48],"class_list":["post-268","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund","tag-lata-finlandssvenskar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/268","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=268"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/268\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":271,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/268\/revisions\/271"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=268"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=268"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}