{"id":2699,"date":"2018-04-06T09:07:25","date_gmt":"2018-04-06T06:07:25","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2699"},"modified":"2018-04-06T15:39:54","modified_gmt":"2018-04-06T12:39:54","slug":"2699","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/04\/06\/2699\/","title":{"rendered":"L\u00e4roboken ska \u00f6verleva!"},"content":{"rendered":"

\"TapioJag har nostalgiska minnen om gott l\u00e4romaterial, goda b\u00f6cker och goda bibliotek. P\u00e5 70-talet var det en modetendens att professorer och andra l\u00e4rare b\u00f6rjade skriva eget l\u00e4romaterial, kompendier. Ibland var de i all hast ihop skrivna sammanfattningar med massor av sm\u00e5 tryckfel och bristf\u00e4lliga meningar, men en del av dem n\u00e5dde verkligen h\u00f6g kvalitet. Fysikalisk kemi vid \u00c5A var en av pionj\u00e4rerna : teamet som leddes av Per Stenius \u00e5stadkom en fin kompendieserie i grundkurserna i fysikalisk kemi. Det g\u00e4llde bara att s\u00e4tta sig, och l\u00e4sa och l\u00e4ra sig, efter lektor Sune Backlunds pedagogiskt v\u00e4ldigt v\u00e4l komponerade f\u00f6rel\u00e4sningar. Professor Randolf von Schalien var en exceptionell, karismatisk f\u00f6rel\u00e4sare, som lyckades \u00f6vertyga oss om att vi ska bli goda ingenj\u00f6rer, som kan \u00f6verg\u00e5 fr\u00e5n teori till praktiska till\u00e4mpningar. Kompendiet Teknisk termodynamik och modellering av von Schalien \u00e4r en klassiker, skriven med en kristallklar logik och exceptionell clairvoyance. I motsats till en stor del av traditionellt l\u00e4romaterial i termodynamik, s\u00e5 bygger von Schaliens text direkt p\u00e5 kontinuerliga system, vilka \u00e4r centrala f\u00f6r tekniska till\u00e4mpningar. Abstrakta begrepp, som Gibbs\u2019 energi uppst\u00e5r spontant fr\u00e5n balanst\u00e4nkandet, d\u00e4r termodynamikens andra huvudsats, \u00f6kning av entropin spelar en central roll. Detta kompendium borde ha spridits i form av en internationell l\u00e4robok.<\/p>\n

Mitt favorit\u00e4mne blev dock kemisk reaktionsteknik, inte minst p.g.a. det l\u00e4romaterial, som professorerna Leif Hummelstedt och Lars-Eric Lindfors producerade i \u00e4mnet. Kompendiet \u2019Kemisk reaktionsteknik\u2019, ursprungligen f\u00f6rfattad av dessa tv\u00e5 eminenta pedagoger och vetenskapsidkare, lever fortfarande och den har utvidgats och moderniserats flera g\u00e5nger. Ocks\u00e5 detta kompendium motsvarar helt f\u00f6rv\u00e4ntningarna f\u00f6r en internationell l\u00e4robok; de facto blev den en av inspirationsk\u00e4llorna till l\u00e4roboken Chemical reaction engineering and reactor technology<\/em> av Salmi, Mikkola och W\u00e4rn\u00e5 (CRC Press Taylor & Francis Fl. 2011).<\/p>\n

En speciell fr\u00e5gest\u00e4llning pinade mig under studietiden, n\u00e4mligen fasta \u00e4mnens reaktivitet, \u00a0d.v.s. hur beskrivs hastigheten d\u00e5 kol f\u00f6rbr\u00e4nns eller en metall urlakas ur en fast matris? Teorier finns, men ofta anger man endast slutresultatet, n\u00e5gra schablonm\u00e4ssiga formler som visar hur det fasta materialets oms\u00e4ttning beror av reaktionstiden. Vad ligger bakom detta? Jag hittade svaret p\u00e5 fr\u00e5gan av en ren slump. Vi brukade sitta och l\u00f6sa \u00f6vningsuppgifter i det gamla och h\u00e4rliga Kursboksbiblioteket i Reuterska huset n\u00e4ra \u00c5A:s huvudbibliotek. Jag vandrade mellan hyllorna och hittade en tunn engelsk l\u00e4robok, Chemical Reactor Theory<\/em> av Denbigh och Turner. Jag \u00f6ppnade boken, tryckt i Cambridge (UK) – tydligen en kvalitetsvara! Pl\u00f6tsligt kom jag till ett kapitel, som behandlade fasta \u00e4mnens reaktivitet, reaktionshastighet p\u00e5 ett kvantitativt s\u00e4tt, utg\u00e5ende fr\u00e5n grundl\u00e4ggande hypoteser (som hittills hade varit oklara f\u00f6r mig). Slutresultatet var en skara av formler, som jag k\u00e4nde till. \u00c4ntligen blev det klart! \u2013 Under \u00e5rtiondenas g\u00e5ng har jag ofta \u00e5terv\u00e4nt till denna forskningsproblematik och kunnat bidra med m\u00e5nga artiklar, l\u00e5ngt tack vare att jag hittade Denbighs och Turners utm\u00e4rkta och kompakta verk.<\/p>\n

Den brittiska traditionen att skriva l\u00e4rob\u00f6cker \u00e4r kanske v\u00e4rldens b\u00e4sta. Den stora mannen p\u00e5 mitt omr\u00e5de var krigsveteranen och Cambridge-professorn Peter V. Danckwerts, en av de st\u00f6rsta teoretikerna i kemiingenj\u00f6rsvetenskap genom tiderna. Han skapade teorin om uppeh\u00e5llstidsf\u00f6rdelningar i kontinuerliga kemiska reaktorer \u2013 artikeln som han publicerade i Chemical Engineering Science<\/em> \u00e5r 1953 \u00e4r en klassiker, och skriven som en klassiker fr\u00e5n b\u00f6rjan. Samtidigt \u00e4r den en njutbar lektyr \u00e4ven f\u00f6r en ung student. Danckwerts var ocks\u00e5 en pionj\u00e4r i forskning av gas-v\u00e4tskeprocesser, t.ex. rening av gaser genom absorption av komponenter i v\u00e4tskor. Han skapade den s.k. ytf\u00f6rnyelseteorin, som betraktar ytelementen i en gas-v\u00e4tskegr\u00e4nsyta som mosaik, som kontinuerligt f\u00f6rnyas, genom att \u2019bitar\u2019 av mosaiken tidvis hamnar in i v\u00e4tskans huvudmassa men \u00e5ker tillbaka.\u00a0 Detta kan l\u00e5ta ganska abstrakt, men blir klart om man l\u00e4ser Danckwerts\u2019 bok Gas-Liquid Reactions<\/em>. Professor Hummelstedt h\u00f6ll en kurs under min studietid, baserad p\u00e5 Danckwerts\u2019 bok. Idag \u00e4r detta material inkluderat i seri\u00f6sa l\u00e4rob\u00f6cker i kemisk reaktionsteknik och f\u00f6rel\u00e4ses i kursen \u2019Industriella reaktorer\u2019 vid \u00c5A. \u2013 D\u00e5 min kollega och v\u00e4n, professor Jean-Claude Charpentier (Nancy) \u00e5kte till Peter Danckwerts\u2019 laboratorium i Cambridge som post-doc, gav Danckwerts sin l\u00e4robok \u00e5t den unge Charpentier och beg\u00e4rde honom l\u00e4sa boken och leta efter tryckfel \u2013 maestro ville tydligen preparera en ny upplaga av boken.<\/p>\n

Otaliga l\u00e4rob\u00f6cker har skrivits i kemisk reaktionsteknik. De \u00e4r av varierande kvalitet, men jag vill vara positiv, och endast n\u00e4mna n\u00e5gra personliga favoriter h\u00e4r. Professor Octave Levenspiel skrev 1962 boken Chemical Reaction Engineering<\/em>, som blev tongivande f\u00f6r pedagogiken i \u00e4mnet. Flera nya upplagor av boken har tryckts, och Levenspiel var kapabel att f\u00f6rnya boken \u00e4ven i h\u00f6g \u00e5lder; han introducerade ett nytt kapitel om bioreaktorer. Charles Hill skrev en utm\u00e4rkt l\u00e4robok An Introduction to Chemical Engineering Kinetics and Reactor Design<\/em> med mycket modern layout redan p\u00e5 1970-talet, men tyv\u00e4rr blev spridningen av boken begr\u00e4nsad, eftersom en andra upplaga aldrig togs. Den franska skolan i kemisk reaktionsteknik (g\u00e9nie de la r\u00e9action chimique<\/em>) \u00e4r stark och l\u00e4nge var Nancy en Mekka f\u00f6r \u00e4mnet. D\u00e4r arbetade bl.a. professor Jacques Villermaux, som bidrog till \u00e4mnets teoretiska utveckling och pedagogik p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. Han skrev en element\u00e4r men mycket njutbar l\u00e4robok G\u00e9nie de la r\u00e9action chimique<\/em>. Jag rekommenderar denna text varmt.<\/p>\n

Min danske mentor, professor John Villadsen, sade en g\u00e5ng: man skall l\u00e4se och man skall l\u00e4re. Jag tror p\u00e5 detta, man ska l\u00e4sa, g\u00f6ra egna anteckningar, upprepa matematiska h\u00e4rledningar, f\u00f6rst\u00e5. Det finns ingen genv\u00e4g. Denna v\u00e4g till en djup kunskap kan inte ers\u00e4ttas med en snabbl\u00e4sning av powerpointpresentationer. Boken tar nya former, elektroniska former och interaktivitet, men boken kommer att \u00f6verleva och utvecklas vidare.<\/p>\n

Jag vill med detta blogginl\u00e4gg hedra 90-\u00e5rsminnet av professor Leif Hummelstedt, professor i kemisk teknologi vid \u00c5A (1962-1989), en utm\u00e4rkt forskare och pedagog, som starkt bidrog till utvecklingen av det kemisk-tekniska biblioteket vid \u00c5A. Leif Hummelstedt arbetade n\u00e5gra \u00e5r som bibliotekarie i sin ungdom.<\/p>\n

 <\/p>\n

Tapio Salmi<\/p>\n

Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik vid \u00c5bo Akademi och ivrig l\u00e4roboksf\u00f6rfattare<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Jag har nostalgiska minnen om gott l\u00e4romaterial, goda b\u00f6cker och goda bibliotek. P\u00e5 70-talet var det en modetendens att professorer och andra l\u00e4rare b\u00f6rjade skriva eget l\u00e4romaterial, kompendier. Ibland var de i all hast ihop skrivna sammanfattningar med massor av sm\u00e5 tryckfel och bristf\u00e4lliga meningar, men en del av dem n\u00e5dde verkligen h\u00f6g kvalitet. Fysikalisk […]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[399,398],"class_list":["post-2699","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-bok","tag-laromaterial"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2699","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2699"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2699\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2712,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2699\/revisions\/2712"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2699"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2699"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2699"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}