{"id":2714,"date":"2018-04-09T18:49:41","date_gmt":"2018-04-09T15:49:41","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2714"},"modified":"2018-04-10T08:43:01","modified_gmt":"2018-04-10T05:43:01","slug":"nu-maste-vi-odla-var-tradgard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/04\/09\/nu-maste-vi-odla-var-tradgard\/","title":{"rendered":"Nu m\u00e5ste vi odla v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd"},"content":{"rendered":"

\"MeriN\u00e4r upplysningstiden b\u00f6rjade p\u00e5 1700-talet dog dryga 30 procent av barnen i de rikaste<\/strong> delarna av v\u00e4rlden innan de blev fem; nu v\u00e4ntar samma \u00f6de 6 procent av barnen i de fattigaste<\/strong> l\u00e4nderna. F\u00f6re 1600-talet kunde endast ca 12 procent i Europa l\u00e4sa \u2013 en liten elit \u2013 och samma g\u00e4llde i v\u00e4rlden \u00e4nnu p\u00e5 1800-talet. Idag kan 83 procent av v\u00e4rldens befolkning l\u00e4sa.<\/p>\n

Steven Pinker, professor i psykologi vid Harvard, skriver i sin f\u00e4rska bok Enlightenment now: the case for reason, science, humanism, and progress <\/em>(Viking 2018) om all den otroliga utveckling som har gjort att m\u00e4nniskorna idag lever l\u00e4ngre och b\u00e4ttre \u00e4n n\u00e5gonsin.<\/p>\n

Han talar om de dystra uppfattningarna om hur allt \u00e4r s\u00e4mre idag \u00e4n tidigare och p\u00e5pekar att det \u00e4r bara d\u00e4rf\u00f6r att det negativa understryks. Denna m\u00e4nskliga tendens m\u00e5ste man bek\u00e4mpa med fakta, och det g\u00f6r han med sina 75 kurvor som visar spektakul\u00e4ra utvecklingar i m\u00e5nga av de centrala m\u00e4tarna av m\u00e4nniskornas v\u00e4lf\u00e4rd. I v\u00e4lf\u00e4rden r\u00e4knar han med t.ex. det procentuella antalet av analfabetism och till och med milj\u00f6n (och lyckas ocks\u00e5 d\u00e4r konstatera att det har skett en f\u00f6rb\u00e4ttring).<\/p>\n

Enligt honom \u00e4r orsaken till allt detta goda upplysningens ideal: rationalitet, vetenskap, humanism. Kunskapen \u00e4r den bas som genererar v\u00e4lf\u00e4rd i alla dess meningar.<\/p>\n

Pinker understryker att v\u00e4rlden aldrig blir perfekt men att vi alltid kan efterstr\u00e4va att f\u00f6rb\u00e4ttra den.<\/p>\n

Men jag vill inte sammanfatta Pinkers bok utan l\u00e5ter er l\u00e4sa den sj\u00e4lva. H\u00e4lsosamt l\u00e4sande \u00e4r den i alla fall i dessa domedagsprofeternas tider.<\/p>\n

Boken fick mig att leta fram Voltaires fantastiskt roliga Candide<\/em> som jag l\u00e4st och skrattat \u00e5t i flera \u00e5ldrar. Candides sista rader l\u00e5ter ju s\u00e5 h\u00e4r (\u00f6vers\u00e4ttning av Olof Nordberg):<\/p>\n

\u201dIbland sa Pangloss till Candide:\u00a0\u2013 Det finns ett inre sammanhang mellan allt vad som sker i denna den b\u00e4sta av alla m\u00f6jliga v\u00e4rldar. F\u00f6r om ni inte med kraftiga sparkar d\u00e4rbak hade blivit utk\u00f6rd fr\u00e5n ett st\u00e5tligt slott p\u00e5 grund av er k\u00e4rlek till fr\u00f6ken Kunigunda, om ni inte hade r\u00e5kat ut f\u00f6r inkvisitionen, om ni inte hade tvingats att ta er igenom Amerika till fots, om ni inte hade r\u00e5kat r\u00e4nna v\u00e4rjan genom baronen och om ni inte hade blivit av med alla era baggar fr\u00e5n det goda landet Eldorado, ja d\u00e5 hade ni inte heller suttit h\u00e4r och \u00e4tit syltad cederbark och pistaschmandlar.\u00a0\u2013 Det \u00e4r v\u00e4l talat, svarade Candide, men nu m\u00e5ste vi odla v\u00e5r tr\u00e4dg\u00e5rd!\u201d<\/p>\n

\u00c5r 1759 skrattar Voltaire \u00e5t de som tror att allt \u00e4r f\u00f6r det b\u00e4sta. Genom det s\u00e4ger han det som Pinker understryker i upplysningens ideal: man m\u00e5ste alltid k\u00e4mpa f\u00f6r att g\u00e5 vidare mot det b\u00e4ttre. Och samtidigt s\u00e4ger han att det \u00e4r on\u00f6digt att tala och diskutera, prata och j\u00e4mf\u00f6ra. Man f\u00e5r bara gripa tag i sitt liv och g\u00f6ra sitt b\u00e4sta d\u00e4r man nu r\u00e5kar vara: odla sin tr\u00e4dg\u00e5rd, p\u00e5 sitt anspr\u00e5ksl\u00f6sa s\u00e4tt. Inga diskussioner utan handling.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r upplysningstiden b\u00f6rjade p\u00e5 1700-talet dog dryga 30 procent av barnen i de rikaste delarna av v\u00e4rlden innan de blev fem; nu v\u00e4ntar samma \u00f6de 6 procent av barnen i de fattigaste l\u00e4nderna. F\u00f6re 1600-talet kunde endast ca 12 procent i Europa l\u00e4sa \u2013 en liten elit \u2013 och samma g\u00e4llde i v\u00e4rlden \u00e4nnu p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":562,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[353],"tags":[403,401,400,195,402],"class_list":["post-2714","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-meri-larjavaara","tag-candide","tag-steven-pinker","tag-upplysningstiden","tag-valfard","tag-voltaire"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/562"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2714"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2717,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2714\/revisions\/2717"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2714"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2714"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2714"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}