www.lingvacity.fi<\/a> ). Via Utbildningsstyrelsens utv\u00e4rderingar \u00e4r vi pinsamt medvetna om att den finl\u00e4ndska skolan (ja b\u00e5de de finska och de svenska skolorna) missat med undervisningen av det andra inhemska spr\u00e5ket. P\u00e5 gruppniv\u00e5 allts\u00e5. D\u00e4rf\u00f6r har b\u00e5de debatten tangerat och LingVaCity funderat p\u00e5 hur vi kunde h\u00f6ja kompetensen i det andra inhemska spr\u00e5ket. H\u00e4r talar m\u00e5nga om en kommunikativ kompetens, man \u00f6nskar kunna k\u00f6pa glass p\u00e5 svenska eller en skiftnyckel p\u00e5 finska. I det h\u00e4r sammanhanget p\u00e5minner jag om att de nationella utv\u00e4rderingarna som gjorts i det andra inhemska spr\u00e5ket (liksom i modersm\u00e5let svenska\/\u00e4idinkieli suomi) endast \u00e4r skriftliga. Eleverna f\u00e5r visa vad de kan av spr\u00e5ket genom att l\u00e4sa, skriva, svara p\u00e5 fr\u00e5gor om spr\u00e5kk\u00e4nnedom o.dyl. Min po\u00e4ng \u00e4r naturligtvis att om den muntliga spr\u00e5kkompetensen skulle v\u00e4rderas tillr\u00e4ckligt h\u00f6gt s\u00e5 skulle den ocks\u00e5 m\u00e4tas. S\u00e5 l\u00e4nge vi m\u00e4ter penna och papper-kunskap i v\u00e5ra nationella prov och ocks\u00e5 i studentexamen, s\u00e5 l\u00e4nge har vi denna penna och papper-kultur som f\u00f6rh\u00e4rskande i v\u00e5ra klassrum.<\/p>\nSom man ropar f\u00e5r man svar.<\/p>\n
Skickar samh\u00e4llet ut signaler om att muntliga spr\u00e5kkompetenser oavsett spr\u00e5k \u00e4r viktiga, ja d\u00e5 satsar man ocks\u00e5 p\u00e5 att l\u00e5ta eleverna visa vad de kan! Via tidigare forskning vet man till exempel att pojkarna \u00e4r mer ben\u00e4gna \u00e4n flickorna att ta muntligt utrymme i klassen, men \u00e4nd\u00e5 orkar vi himla oss \u00f6ver att flickorna presterar b\u00e4ttre i penna och papper-prov b\u00e5de i nationella (Utbildningsstyrelsens) och internationella (PISA) unders\u00f6kningar. Det g\u00e5r att g\u00f6ra muntliga prov. S\u00e5dana finns i det internationella IB-programmet (t.ex. Mattliden i Esbo och Vasa \u00f6vningsskola har IB-linjer p\u00e5 gymnasierna), i Danmark redan vid \u201dfolkeskolens avg\u00e5ngsprov\u201d och Utbildningsstyrelsen har dessutom utvecklat frivilliga muntliga diplom, men dessa \u00e4r frivilla och anv\u00e4nds inte i alla slott och kojor. Den muntliga signalen n\u00e5r allts\u00e5 inte hela \u00e5rsklasser.<\/p>\n
![\"[pressutklipp]\"](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/ria_29112011.jpg\")
Den spr\u00e5kdebatt som p\u00e5g\u00e5tt i h\u00f6st har handlat b\u00e5de om elevers kunskaper i modersm\u00e5let och i det andra inhemska spr\u00e5ket. Ibland har det andra inhemska kallats f\u00f6r tv\u00e5ngssvenska eller tv\u00e5ngsfinska.\u00a0 Den finlandssvenska skolan har m\u00e5lats ut med dyster layout i v\u00e5ra papperstidningar. Hufvudstadsbladet anv\u00e4nder 22.11.2011 en svart sorgkant i rapporteringen av lata elever. Vasabladet \u00e4r inte s\u00e4mre i s\u00f6ndags 27.11.2011 utan l\u00e5ter hela reportaget om den finlandssvenska skolan g\u00e5 i svartvitt. Vilka signaler skickas h\u00e4r?<\/p>\n
Tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor har f\u00f6reslagits av P\u00e4r Stenb\u00e4ck i rikstidningen Helsingin Sanomat som en m\u00f6jlig l\u00f6sning till att l\u00e5ta eleverna \u2013 om jag f\u00f6rst\u00e5tt saken r\u00e4tt \u2013 utvecklas b\u00e5de i svenska och i finska. I HBL i dag 29.11.2011 menar b\u00e5de Timo Lankinen p\u00e5 Utbildningsstyrelsen och LingVaCity-kollegan Mikaela Bj\u00f6rklund att tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor inte \u00e4r den optimala l\u00f6sningen f\u00f6r hela populationer.<\/p>\n
Som term existerar tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor inte i Finland och p\u00e5 min fr\u00e5ga svarar flerspr\u00e5kighetsexperten, professor em. Sauli Takala s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
– Termen \u00e4r inte alls tydlig. Den tycks anv\u00e4ndas att h\u00e4nvisa till en undervisningsform d\u00e4r tv\u00e5 spr\u00e5k anv\u00e4nds som ett undervisningsspr\u00e5k. Termen anv\u00e4nds heller inte i de s\u00e5 kallade internationella skolorna. I st\u00e4llet talar man om finsk-fransk skola, finsk-tysk skola, spr\u00e5kbadsskolor, IB-skola osv.<\/p>\n
– Termen tv\u00e5spr\u00e5kighet har en ganska diffus inneb\u00f6rd och kan ocks\u00e5 v\u00e4cka blandade k\u00e4nslor.\u00a0 Den kan ocks\u00e5 l\u00e4tt leda till en sn\u00e4v tolkning av r\u00e4tten till utbildning p\u00e5 modersm\u00e5let. Det skulle kanske vara b\u00e4ttra att tala om finsk-svensk skola och svensk-finsk skola.<\/p>\n
I Finland har vi ett parallellskolsystem med svenskspr\u00e5kiga och finskspr\u00e5kiga skolor. D\u00e4rtill har vi spr\u00e5kbadsskolor enligt kanadensisk modell d\u00e4r majoritetsspr\u00e5kseleverna badar i minoritetsspr\u00e5ket med en kommunikativ spr\u00e5kkompetens som m\u00e5l. Sauli Takala menar att diskussionen om tv\u00e5spr\u00e5kiga skolor tycks ha uppkommit d\u00e4rf\u00f6r att m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar inte \u00e4r n\u00f6jda med spr\u00e5kundervisningen. Ocks\u00e5 spr\u00e5kbadet i Kanada b\u00f6rjade p\u00e5 grund av att m\u00e5nga f\u00f6r\u00e4ldrar inte var n\u00f6jda med den traditionella franskundervisningen och med dess d\u00e5liga resultat. Skolmyndigheterna var emot tanken men s\u00e5 sm\u00e5ningom tvungna att acceptera f\u00f6r\u00e4ldrarnas krav. Vid Vasa universitet har svenskt spr\u00e5kbad utvecklats och beforskats sedan 1980-talet, numera under ledning av spr\u00e5kbadsprofessor Siv Bj\u00f6rklund.<\/p>\n
V\u00e5ra finsk- och svenskspr\u00e5kiga skolor utv\u00e4rderas regelbundet och p\u00e5 olika s\u00e4tt. R\u00e5det f\u00f6r utbildningsutv\u00e4rdering utkom s\u00e5 sent som i februari detta \u00e5r med en rapport om l\u00e4roplansgrunden i\u00a0 f\u00f6rskoleundervisningen och i den grundl\u00e4ggande utbildningen. I den rapporten framg\u00e5r att den svenskspr\u00e5kiga skolan \u00e4r dyrare \u00e4n den finskspr\u00e5kiga \u2013 p\u00e5 grund av ett digrare spr\u00e5kprogram. Fler spr\u00e5k, fler timmar i spr\u00e5k och en tidigarelagd start med det andra inhemska spr\u00e5ket kostar.<\/p>\n
I slutet av denna vecka forts\u00e4tter spr\u00e5kdiskussionen i ett europeiskt perspektiv p\u00e5 LingVaCity:s seminarium Language Planning – State of the art <\/em>med bland annat professor Miquel Strubell fr\u00e5n Katalonien, professor Colin H. Williams fr\u00e5n Wales och cheferna f\u00f6r spr\u00e5kr\u00e5den i Norge och Sverige som f\u00f6rel\u00e4sare. V\u00e4lkomna att diskutera spr\u00e5k och flerspr\u00e5kighet!<\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Spr\u00e5k v\u00e4cker debatt. Ett spr\u00e5k, tv\u00e5 spr\u00e5k, flera spr\u00e5k. Spr\u00e5k har att g\u00f6ra med identitet och vi alla vill s\u00e5 hemskt g\u00e4rna ber\u00e4tta just v\u00e5r egen framg\u00e5ngshistoria om hur vi minsann har hankat oss fram i v\u00e4rlden med den eller den spr\u00e5kkompetensen, eller hur ”grannas pojken” klarade sig bra i v\u00e4rlden \u00e4ven om han \u00e4nnu […]<\/p>\n","protected":false},"author":101,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[52,49,51,50],"class_list":["post-273","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-heila-ylikallio","tag-lingvacity","tag-sprak","tag-sprakbad","tag-sprakunderbvisning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/273","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/101"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=273"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/273\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":281,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/273\/revisions\/281"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=273"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=273"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=273"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}
![\"Ria](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Heila-Ylikallio_blogg.jpg\")
Spr\u00e5k v\u00e4cker debatt. Ett spr\u00e5k, tv\u00e5 spr\u00e5k, flera spr\u00e5k. Spr\u00e5k har att g\u00f6ra med identitet och vi alla vill s\u00e5 hemskt g\u00e4rna ber\u00e4tta just v\u00e5r egen framg\u00e5ngshistoria om hur vi minsann har hankat oss fram i v\u00e4rlden med den eller den spr\u00e5kkompetensen, eller hur ”grannas pojken” klarade sig bra i v\u00e4rlden \u00e4ven om han \u00e4nnu p\u00e5 gymnasiet hade villkor i tv\u00e5 spr\u00e5k och flera femmor. Eller om kusinbarnet som enligt legenden talade flytande franska efter ett \u00e5r som utbyteselev. Dessa ber\u00e4ttelser och framg\u00e5ngshistorier handlar om individer. Spr\u00e5kplanering d\u00e4remot handlar om grupper. Hur ser vi till att spr\u00e5kundervisningen \u00e4r b\u00e5de meningsfull och framg\u00e5ngsrik f\u00f6r st\u00f6rre grupper \u00e4n f\u00f6r dig, mig, kusinbarnet och \u201dgrannas pojken\u201d?<\/p>\n![\"\"](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/lingvacity-logo.jpg\"){kind=logo}
Vid LingVaCity, \u00c5bo Akademis och Vasa universitets gemensamma center f\u00f6r spr\u00e5kpedagogik och spr\u00e5kplanering, intresserar vi oss f\u00f6r detta (se: