{"id":2746,"date":"2018-05-10T13:05:31","date_gmt":"2018-05-10T10:05:31","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2746"},"modified":"2018-05-12T07:20:15","modified_gmt":"2018-05-12T04:20:15","slug":"ar-du-motiverad-lilla-van","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/05\/10\/ar-du-motiverad-lilla-van\/","title":{"rendered":"\u00c4r du motiverad, lilla v\u00e4n?"},"content":{"rendered":"

\"Charlotta<\/a>N\u00e4r digital teknik diskuteras i utbildningssammanhang dyker n\u00e4stan alltid begreppet motivation upp, oftast som ett av de viktigaste motiven till att anv\u00e4nda vissa appar eller program. I olika sammanhang har jag h\u00f6rt pedagoger s\u00e4ga: \u201cDigital teknik motiverar deltagarna d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att anv\u00e4nda den\u201d. I det h\u00e4r inl\u00e4gget vill jag problematisera detta ur ett pedagogiskt perspektiv.<\/span><\/p>\n

Motivation \u00e4r ett omfattande och komplext psykologiskt begrepp. De som forskar i motivation har specifika kriterier de studerar och f\u00f6rst\u00e5s olika teoretiska perspektiv. <\/span>Barry Zimmerman och Dale Schunk (2008)<\/span><\/a> relaterar till exempel motivation till sj\u00e4lvreglerat l\u00e4rande och en individs f\u00f6rm\u00e5ga att v\u00e4lja strategier under l\u00e4rprocessen som st\u00e4rker l\u00e4rande. De n\u00e4mner tretton olika \u2018sources of motivation\u2019 (s. 7): goal orientation, interests, self-efficacy, outcome expectancy, future time perspective, task values, volition, intrinsic motivation, causal attributions, goal setting and self-reactions, social motivation, gender identity, cultural identity. Intresse och inre motivation diskuteras n\u00e4rmare h\u00e4r.<\/span><\/p>\n

Om en uppgift \u00e4r intressant kan det handla om ett situationsbundet (situational interest) eller ett individuellt intresse (individual interest). Det f\u00f6rstn\u00e4mnda avser ett intresse f\u00f6r sj\u00e4lva uppgiften som inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis leder till n\u00e5got l\u00e5ngsiktigt intresse f\u00f6r \u00e4mnet i sig. Det kan vara intressant att planera och genomf\u00f6ra en digital tidsresa till medeltiden, men resten av kursens inneh\u00e5ll kanske inte leder till att deltagare vill f\u00f6rdjupa sig i \u00e4mnet. Ett individuellt intresse inneb\u00e4r ett mer l\u00e5ngsiktigt intresse f\u00f6r att delta i kursaktiviteter, \u00e4ven utan st\u00f6d fr\u00e5n undervisningssituationer. <\/span><\/p>\n

F\u00f6rfattarna skiljer mellan individuellt intresse och inre motivation eftersom det sistn\u00e4mnda \u00e4r mer processorienterat och mindre fokuserat p\u00e5 att n\u00e5 ett specifikt m\u00e5l. N\u00e4r till exempel digitala spel studeras n\u00e4mns vanligtvis intresse som en viktig faktor f\u00f6r att m\u00e4nniskor \u00e4gnar timmar \u00e5t att repetera och \u00f6va sig p\u00e5 aktiviteter f\u00f6r att hantera spelsituationer. Samma person kan vara ointresserad av att upprepa dessa strategier n\u00e4r det g\u00e4ller ett undervisnings\u00e4mne eftersom m\u00e5let med undervisningen inte \u00e4r relaterat till vare sig ett situationsbundet eller individuellt intresse. <\/span><\/p>\n

Sj\u00e4lvreglerat l\u00e4rande \u00e4r intressant ur pedagogisk synvinkel eftersom den erbjuder mer kunskap om strategierna som ligger bakom det l\u00e4rande som sker eller inte sker. Det kan finnas en inre motivation f\u00f6r att l\u00e4ra sig mer om tematiken, men om undervisningen inte lyckas f\u00e5nga det perspektivet kan deltagaren te sig omotiverad. En som p\u00e5 fritiden \u00e4gnar sig \u00e5t historiska rollspel i medeltida milj\u00f6 \u00e4lskar (antagligen) tidsresan, men \u00e4gnar (kanske) mindre tid \u00e5t att analysera religi\u00f6sa m\u00e5lningar fr\u00e5n medeltiden. En aktiv spelare kan uppskatta spelmoment i undervisningen, men inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis.<\/span><\/p>\n

Ett av pedagogens dilemman \u00e4r att \u00e4ven om du lyckas f\u00e5nga ett situationsbundet och individuellt intresse, samt tangera den inre motivationen hos deltagarna finns \u00e4nd\u00e5 en stor risk f\u00f6r att missuppfattningar uppst\u00e5r eller att f\u00f6rutfattade meningar inte f\u00f6r\u00e4ndras. Ett favoritexempel \u00e4r universitetsstudenters <\/span>missuppfattningar om fotosyntesen<\/span><\/a>. H\u00e4r v\u00e4ljer jag att citera Parker et al. (2012):<\/span><\/p>\n

A number of misconceptions involve confusion about the roles of the products, reactants, and sunlight in photosynthesis. For instance, students may believe that sunlight is a material that is somehow incorporated into the mass of the plant (as opposed to providing energy to drive the reaction; <\/span>Eisen and Stavy, 1988<\/span><\/a> ). They may not recognize that carbon dioxide is the major contributor to plant mass (<\/span>Eisen and Stavy, 1988<\/span><\/a> ), or they may not understand the dual role of glucose as a source of building blocks for cell growth and energy storage (<\/span>K\u00f6se, 2008<\/span><\/a> ).<\/span><\/p><\/blockquote>\n

Pedagogiken \u00e4r tv\u00e4rvetenskaplig och psykologiska teorier f\u00f6rklarar mycket, men aldrig allt. Som pedagog v\u00e4ljer jag ofta att tala om ett temas relevans, eftersom det inneb\u00e4r att jag k\u00e4nner min m\u00e5lgrupp och kan anpassa undervisningen till dem i nul\u00e4get och deras framtid. D\u00e5 utg\u00e5r jag ifr\u00e5n en hermeneutiskt inspirerad pedagogik d\u00e4r m\u00e4nniskans f\u00f6rf\u00f6rst\u00e5else \u00e4r f\u00f6rsta anhalt, sedan beger vi oss ut i det ibland ok\u00e4nda tillsammans. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att varje individ kan st\u00f6ta och bl\u00f6ta sina tidigare och nya kunskaper under denna bildningsprocess. Samtalet och gemensamma reflektioner blir d\u00e4rf\u00f6r viktiga f\u00f6r att m\u00f6ta individen och f\u00f6rst\u00e5 vad hen ser som relevant. Det kan handla om att diskutera en text, ett case eller en modell. Det kan handla om att g\u00f6ra en tidsresa, spela ett spel eller visualisera ett f\u00f6rlopp digitalt.<\/span><\/p>\n

Med det sagt \u00e4r det s\u00e4kert viktigt att po\u00e4ngtera att det \u00e4r ytterst utmanande att differentiera undervisningen s\u00e5 den motiverar varje person som deltar. Det \u00e4r en pedagogisk om\u00f6jlighet eftersom motivationen som sagt \u00e4r oerh\u00f6rt komplex och inte s\u00e4rskilt konstant. <\/span><\/p>\n

M\u00e4nniskan \u00e4r en social och kulturbunden varelse, d\u00e4rf\u00f6r r\u00e4cker inte ett ensidigt fokus p\u00e5 enskilda individers motivation i ett visst sammanhang. Vi vet till exempel att m\u00e4nniskors socioekonomiska bakgrund har stor betydelse f\u00f6r studieframg\u00e5ngar. <\/span>Forskare inom sj\u00e4lvreglerat l\u00e4rande bekr\u00e4ftar att studenters studiestrategier bottnar i en rad faktorer till exempel hur de sj\u00e4lva f\u00f6rv\u00e4ntar sig prestera, viljan att f\u00f6r\u00e4ndra tidigare strategier, tidigare erfarenheter av framg\u00e5ngar och misslyckande i studiesammanhang.<\/span><\/p>\n

En allm\u00e4n och gratis utbildning \u00e4r viktig f\u00f6r att erbjuda alla m\u00f6jligheten att f\u00e5 en utbildning oavsett vilken niv\u00e5 vi talar om. Det innefattar m\u00f6jligheten att l\u00e4ra sig nya studiestrategier f\u00f6r att f\u00e5 nya positiva erfarenheter av l\u00e4rande. Den bildningsprocess jag f\u00f6retr\u00e4der l\u00e5ser sig inte vid vad en kursdeltagare kan och intresserar sig f\u00f6r just nu, det \u00e4r som sagt f\u00f6rsta anhalten, men inte m\u00e5let med utbildningen. M\u00e5ls\u00e4ttningen \u00e4r att ge individen utrymme att v\u00e4xa och utvecklas i ett kulturellt sammanhang. Den digitala tekniken \u00e4r en del av detta sammanhang, men kan ocks\u00e5 ses som en del av metoden eller bed\u00f6mningen. <\/span><\/p>\n

En pedagog beh\u00f6ver didaktisk kunskap om olika undervisningsmetoder f\u00f6r att veta hur de kan st\u00e4rka eller hindra l\u00e4rande. Tidsresor, spel och visualiseringar kan erbjuda fr\u00e4scha ing\u00e5ngar till ett tema. De kan anv\u00e4ndas m\u00e5ngsidigt som ett s\u00e4tt att l\u00e4ra sig inneh\u00e5llet eller bed\u00f6ma deltagarens kunskaper, men utan en gedigen didaktisk reflektion hos l\u00e4raren om vem m\u00e5lgruppen \u00e4r, vad m\u00e5let med momentet \u00e4r, vad deltagaren egentligen f\u00f6rv\u00e4ntas g\u00f6ra och l\u00e4ra, potentiella utmaningar ur deltagarens synvinkel, potentiella utmaningar relaterade till digitala tekniken som anv\u00e4nds och l\u00e4rarens roll i sammanhanget l\u00e4r det inte ske n\u00e5gra stora pedagogiska underverk. <\/span><\/p>\n

En utmaning med att diskutera digital teknik i utbildningssammanhang \u00e4r att motivation ofta st\u00e4lls i f\u00f6rgrunden och l\u00e4rande f\u00f6rsvinner n\u00e5gonstans i bakgrunden eftersom l\u00e4rarens roll f\u00f6rminskas till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r digitala tekniken. Mer s\u00e4llan problematiseras motivationens betydelse f\u00f6r l\u00e4rande, s\u00e4rskilt i digitala sammanhang. Det kr\u00e4vs mycket f\u00f6r att l\u00e4ra sig framf\u00f6r allt goda studiestrategier, som i sig \u00e4r omfattande att studera och st\u00f6da, s\u00e4rskilt i digitala sammanhang.<\/span><\/p>\n

Ur ett pedagogiskt perspektiv \u00e4r relationen till l\u00e4raren v\u00e4sentlig och det \u00e4r \u00e4ven d\u00e4r som missf\u00f6rst\u00e5nd kan redas ut. Den goda pedagogen vet att f\u00f6r att undervisa beh\u00f6vs kunskap om och respekt f\u00f6r de som ska l\u00e4ra sig. Pedagogens uppdrag \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s att utbilda f\u00f6r en oviss framtid och d\u00e4rmed kr\u00e4vs det en didaktisk reflektion kring vad digital teknik kan erbjuda i l\u00e4randev\u00e4g. Ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda motivation som argument f\u00f6r att ta in digital teknik \u00e4r det v\u00e4sentliga att kombinera kunskap om inneh\u00e5llet med digital kompetens. D\u00e4rf\u00f6r blir digital teknik i undervisningen ofta en fr\u00e5gan om hur (metod) och vad (inneh\u00e5ll). <\/span><\/p>\n

Utmaningen \u00e4r att f\u00e5 en vettig balans mellan en teoretisk och praktisk kunskap, s\u00e5 att deltagarna faktiskt f\u00f6rst\u00e5r och kan till\u00e4mpa inneh\u00e5llet och inte endast \u00e4r fokuserade p\u00e5 att st\u00e4rka den digitala kompetensen. Eftersom digitaliseringen \u00e4r en s\u00e5 totalt omv\u00e4lvande och omfattande process \u00e4r det naturligt att deltagare ser en nytta med eller blir motiverade av att anv\u00e4nda tekniken – den \u00e4r enkel att relatera till vardags- och yrkesliv. P<\/span>edagogiskt \u00e4r det inte tillr\u00e4ckligt utan den beh\u00f6ver knytas till ett inneh\u00e5ll och sj\u00e4lvfallet problematiseras p\u00e5 olika s\u00e4tt, men det f\u00e5r bli ett annat inl\u00e4gg. <\/span><\/p>\n

\u00d6nskar alla l\u00e4sare en sk\u00f6n sommar!<\/span><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

N\u00e4r digital teknik diskuteras i utbildningssammanhang dyker n\u00e4stan alltid begreppet motivation upp, oftast som ett av de viktigaste motiven till att anv\u00e4nda vissa appar eller program. I olika sammanhang har jag h\u00f6rt pedagoger s\u00e4ga: \u201cDigital teknik motiverar deltagarna d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det viktigt att anv\u00e4nda den\u201d. I det h\u00e4r inl\u00e4gget vill jag problematisera detta ur ett […]<\/p>\n","protected":false},"author":560,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[351],"tags":[141,413,411,412],"class_list":["post-2746","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-charlotta-hilli","tag-digital-teknik","tag-hermeneutisk-pedagogik","tag-motivation","tag-sjalvreglerat-larande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2746","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/560"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2746"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2746\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2756,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2746\/revisions\/2756"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2746"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2746"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2746"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}