{"id":2767,"date":"2018-05-20T11:35:07","date_gmt":"2018-05-20T08:35:07","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2767"},"modified":"2018-05-22T11:00:49","modified_gmt":"2018-05-22T08:00:49","slug":"rikhard-tekniker-rodgardist-och-tjansteman","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/05\/20\/rikhard-tekniker-rodgardist-och-tjansteman\/","title":{"rendered":"Rikhard \u2013 tekniker, r\u00f6dgardist och tj\u00e4nsteman"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-2708\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_2018.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Rikhard var en st\u00e5tlig man, n\u00e4stan 190 cm l\u00e5ng, en torparson fr\u00e5n byn Kodjala i Letala (Laitila), intresserad av flera sportgrenar. M\u00f6jligheterna till skolg\u00e5ng hade varit ytterst begr\u00e4nsade i storfurstend\u00f6met Finland. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1900 \u2013 precis som president Kekkonen \u2013 och hade lyckats g\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r i en ambulerande skola och l\u00e4rt sig Katekesen i skriftskola. Senare studerade han naturvetenskapliga och tekniska \u00e4mnen p\u00e5 egen hand och konstruerade sm\u00e5 radioapparater. Det blev dags att l\u00e4mna barndomshemmet och hitta ett arbete, men inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut.<\/p>\n<p>P\u00e5 sommaren 1918 v\u00e4gde han 48 kg och sv\u00e4vade p\u00e5 d\u00f6dens gr\u00e4ns. F\u00e5ngl\u00e4grets portar hade \u00e4ntligen \u00f6ppnats; han hade blivit frisl\u00e4ppt fr\u00e5n Hennala, det\u00a0 stora och illaryktade l\u00e4gret n\u00e4ra Lahtis. Vad hade han med sig, d\u00e5 han kom ut? Praktiskt taget ingenting, f\u00f6r tyska soldater hade kommit till l\u00e4gret och konfiskerat all hans egendom, inklusive pengar, klockan och kl\u00e4der, s\u00e5 ber\u00e4ttade Rikhard efter\u00e5t. N\u00e5gra trasiga kl\u00e4der fick han beh\u00e5lla och tv\u00e5 skriftliga dokument: d\u00f6dsdomen som hade f\u00e4llts pga deltagandet i det r\u00f6ra upproret mot landets lagliga regering samt ett dokument om amnesti. Rikhard vara bara 17 \u00e5r gammal d\u00e5 inb\u00f6rdeskrig b\u00f6rjade och han ans\u00e5gs ha anslutit sig till det r\u00f6da gardet pga of\u00f6rst\u00e5nd.<\/p>\n<p>Rikhard b\u00f6rjade jobba som el-mont\u00f6r och deltog i byggandet av h\u00f6gsp\u00e4nningslinjer i sydv\u00e4stra Finland. Forts\u00e4ttningen p\u00e5 ber\u00e4ttelsen \u00e4r vanlig: han gifte sig, fick en dotter och byggde ett hus i Hammarbacka i \u00c5bo. Tack vare sin tekniska talang fick han ett jobb &#8211;\u00a0 huvudsakligen kontorsarbete \u2013 p\u00e5 \u00c5bo Post- och Telegrafverk.<\/p>\n<p>Allt var bra m\u00e5nga \u00e5r tills den dagen, d\u00e5 chefen kom in i Rikhards arbetsrum och sade: vi har ett problem med dig, Rikhard. Chefen s\u00e5g ytterst orolig ut. Vad \u00e4r det, fr\u00e5gade Rikhard, har jag gl\u00f6mt att sk\u00f6ta n\u00e5got uppdrag eller du annars missn\u00f6jd med mig; jag har f\u00f6rs\u00f6kt g\u00f6ra mitt arbete med min b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga? \u00a0Javisst, men du har inget skolbetyg. Jag vill \u00e4ndra din anst\u00e4llning till en permanent tj\u00e4nst, men du \u00e4r inte formellt kompetent, eftersom du inget skolbetyg har. \u00a0Det st\u00e4mmer, jag hade aldrig m\u00f6jlighet att g\u00e5 i folkskola, jag avtj\u00e4nade ingen v\u00e4rnplikt heller, som du vet s\u00e5 \u00e4r jag ju f\u00f6dd \u00e5r 1900, som statsminister Kekkonen, fortsatte Rikhard. Du m\u00e5ste ta detta p\u00e5 allvar, insisterade chefen, utan ett avg\u00e5ngsbetyg fr\u00e5n folkskolan kan vi inte utse dig till en tj\u00e4nsteman. Man kan avl\u00e4gga folkskoleexamen som privatelev, gav chefen som r\u00e5d och gick ut ur rummet.<\/p>\n<p>Rikhard skrev sig in som privatelev. Mycket skulle g\u00f6ras i form av hemuppgifter: matematik, uppsatser, sl\u00f6jdarbeten. Pl\u00f6tsligt kom han ih\u00e5g konceptet \u2019delegera\u2019; det fanns ju experter p\u00e5 n\u00e4ra h\u00e5ll. B\u00e5de hans syster och dotter var folkskolel\u00e4rare. Systern var bra p\u00e5 matematik (som Rikhard) och dottern var en fantasifull skribent. P\u00e5 Tr\u00e4torget s\u00e5ldes sl\u00f6jdarbeten av tr\u00e4. L\u00f6sningen var d\u00e4r. Dottern skrev uppsatserna, systern l\u00f6ste matematikuppgifterna och sl\u00f6jdarbeten k\u00f6ptes p\u00e5 Tr\u00e4torget. Rikhard skrattade d\u00e5 han m\u00e5nga \u00e5r senare ber\u00e4ttade denna story till mig, till en ung skolpojke. Jag tror fortfarande att han sk\u00e4mtade, f\u00f6r han var k\u00e4nd bland sl\u00e4kten att vara en stor humorist.<\/p>\n<p>Det blev ett toppbetyg och Rikhard blev en tj\u00e4nsteman med permanent anst\u00e4llning. Interesset f\u00f6r tekniken h\u00f6ll och Rikhard f\u00f6ljde med er\u00f6vringen av rymden med stor entusiasm: f\u00f6rsta satellit, f\u00f6rsta bemannade rymdf\u00e4rd av Jurij Gagarin, Neil Amstrongs f\u00f6rst steg p\u00e5 m\u00e5nens yta. Jag var p\u00e5 bes\u00f6k hos honom d\u00e5 den f\u00f6rsta m\u00e5nlandningen skedde. Fantastiskt, tyckte Rikhard, men jag tror att han innerst inne hade hoppats p\u00e5 att Sovjetunionen skulle ha hunnit f\u00f6rst till m\u00e5nen och inte amerikanarna. Hans fru var inte speciellt insatt i teknologi, och hade f\u00f6re rymdf\u00e4rden fr\u00e5gat: Hur kommer astronauterna in i m\u00e5nen? Frun var i k\u00f6ket och Rikhard satt i vardagsrummet och astronauten tog jordprov fr\u00e5n m\u00e5nen. Kom hit och titta p\u00e5 TV, ropade Rikhard, de borrade ett h\u00e5l p\u00e5 m\u00e5nens yta och kom \u00e4ntligen in i m\u00e5nen! \u00a0\u00a0Vi skrattade.<\/p>\n<p>En g\u00e5ng fr\u00e5gade Rikhard mig: Tapio, vill du se ett intressant papper? Vad menar du, undrade jag. Han gick till rummet bredvid och kom efter en stund tillbaka med ett gammalt, delvis s\u00f6nderslitet dokument: det var hans d\u00f6dsdom fr\u00e5n Hennala, Lahtis. Rikhard brukade ta ett samtal till min far f\u00f6re f\u00f6rsta maj. Olavi, vill du komma med mig till r\u00f6dgardisternas grav h\u00e4r i \u00c5bo, den f\u00f6rsta maj? De for tillsammans.<\/p>\n<p><em>Epilog<\/em><\/p>\n<p>Inb\u00f6rdeskriget och frihetskriget slutade f\u00f6r hundra \u00e5r sedan, i maj 1918. Otaliga ber\u00e4ttelser finns och de \u00e4r antingen vita eller r\u00f6da.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n<p>Tapio Salmi<\/p>\n<p>Skribenten \u00e4r professor i kemisk reaktionsteknik vid \u00c5bo Akademi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Rikhard var en st\u00e5tlig man, n\u00e4stan 190 cm l\u00e5ng, en torparson fr\u00e5n byn Kodjala i Letala (Laitila), intresserad av flera sportgrenar. M\u00f6jligheterna till skolg\u00e5ng hade varit ytterst begr\u00e4nsade i storfurstend\u00f6met Finland. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1900 \u2013 precis som president Kekkonen \u2013 och hade lyckats g\u00e5 n\u00e5gra \u00e5r i en ambulerande skola och l\u00e4rt sig [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-2767","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2767","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2767"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2767\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2775,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2767\/revisions\/2775"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2767"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2767"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2767"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}