{"id":2777,"date":"2018-06-04T16:28:08","date_gmt":"2018-06-04T13:28:08","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2777"},"modified":"2018-06-05T09:03:31","modified_gmt":"2018-06-05T06:03:31","slug":"termbanker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/06\/04\/termbanker\/","title":{"rendered":"Termbanker"},"content":{"rendered":"

\"Meri<\/a>Studenterna vet att alla begrepp m\u00e5ste definieras i texten. Det \u00e4r inte bara det att l\u00e4saren m\u00e5ste f\u00e5 veta vad skribenten menar med varje term hen anv\u00e4nder, utan ocks\u00e5 skribenten sj\u00e4lv m\u00e5ste veta vad hen menar. Och det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart f\u00f6re man har f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4ga det h\u00f6gt (l\u00e4s: i skrift).<\/p>\n

Inte heller forskarna f\u00e5r gl\u00f6mma sina definitioner.<\/p>\n

Vi har ett t\u00e4mligen nytt initiativ i Finland, den Vetenskapliga termbanken<\/a>. Termbanken grundades \u00e5r 2011, men den b\u00f6rjade med n\u00e5gra f\u00e5 vetenskapsgrenar som piloterades: spr\u00e5kvetenskap, juridik, botanik. Tanken \u00e4r att med tiden utvidga den till all vetenskap. Banken str\u00e4var efter att ha definitioner av alla centrala termer och begrepp inom grenarna, med l\u00e4nkar till andra termer.<\/p>\n

Banken fungerar f\u00f6r tillf\u00e4llet mest p\u00e5 finska. Id\u00e9n \u00e4r emellertid att man kan b\u00f6rja med en term p\u00e5 vilket spr\u00e5k som helst och b\u00f6rja v\u00e4va in termer och begrepp i varje riktning och p\u00e5 flera spr\u00e5k.<\/p>\n

Nyttan av exercisen \u00e4r inte bara den att man med tiden skapar en extremt nyttig bank d\u00e4r man kan kolla och hitta sina termer n\u00e4r man skriver vetenskapligt. Journalisterna och vem som helst kan ocks\u00e5 kolla d\u00e4r vad en term anv\u00e4nds f\u00f6r.<\/p>\n

En viktig sak \u00e4r dessutom att man p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet h\u00e5ller vetenskapsgrenarna fungerande n\u00e4r forskarna faktiskt kan vara \u00f6verens om termerna och har n\u00e5got gemensamt att h\u00e4nvisa till. Otydliga, diffusa och vaga termer betyder oklara, diffusa och vaga begrepp och d\u00e5lig vetenskap.<\/p>\n

\u00c4ven om man inte starkt tror p\u00e5 det att spr\u00e5ket skapar v\u00e4rlden och v\u00e4rldssyn, bidrar spr\u00e5ket helt klart till det s\u00e4tt man ser v\u00e4rlden och strukturerna i den.\u00a0 Har man inte ett ord p\u00e5 n\u00e5got \u00e4r det l\u00e4ttare att inte se det alls.<\/p>\n

Vem som helst kan bidra till Termbanken genom att diskutera de val som g\u00f6rs. Doktoranderna skulle dra en stor nytta av att vara med och skriva definitioner i termbanken. Termbanken uppmuntrar<\/a> dem att delta speciellt genom handledarna.<\/p>\n

I Sverige finns en motsvarande termbank, Rikstermbanken<\/a>. Det \u00e4r intressant att de tv\u00e5 termbankerna utvecklas p\u00e5 helt olika s\u00e4tt. I Sverige finns det en institution som \u00e4r ansvarig f\u00f6r inmatning av termer, n\u00e4r det i Finland \u00e4r talkoanda som g\u00e4ller: forskarna bygger upp termbanken. L\u00e4s mera i Henrik Nilssons, Antti Kanners och Tiina Onikki-Rantaj\u00e4\u00e4sk\u00f6s artikel<\/a> om Sveriges och Finlands termbanker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Studenterna vet att alla begrepp m\u00e5ste definieras i texten. Det \u00e4r inte bara det att l\u00e4saren m\u00e5ste f\u00e5 veta vad skribenten menar med varje term hen anv\u00e4nder, utan ocks\u00e5 skribenten sj\u00e4lv m\u00e5ste veta vad hen menar. Och det \u00e4r inte sj\u00e4lvklart f\u00f6re man har f\u00f6rs\u00f6kt s\u00e4ga det h\u00f6gt (l\u00e4s: i skrift). Inte heller forskarna f\u00e5r […]<\/p>\n","protected":false},"author":562,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[353],"tags":[420,419,418,421],"class_list":["post-2777","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-meri-larjavaara","tag-begrepp","tag-term","tag-termbank","tag-vetenskapligt-skrivande"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2777","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/562"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2777"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2777\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2783,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2777\/revisions\/2783"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2777"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2777"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2777"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}