{"id":2834,"date":"2018-10-29T13:54:42","date_gmt":"2018-10-29T11:54:42","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=2834"},"modified":"2018-10-29T13:54:42","modified_gmt":"2018-10-29T11:54:42","slug":"erasmus-utbyte-for-larare-som-ocksa-ar-forskare","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2018\/10\/29\/erasmus-utbyte-for-larare-som-ocksa-ar-forskare\/","title":{"rendered":"Erasmus-utbyte f\u00f6r l\u00e4rare (som ocks\u00e5 \u00e4r forskare)"},"content":{"rendered":"

\"Meri<\/a>En forskare som \u00e5ker utomlands kan fara p\u00e5 kongress, eller f\u00f6r att tr\u00e4ffa kolleger och diskutera gemensamma projekt, eller f\u00f6r att f\u00f6rel\u00e4sa som inbjuden g\u00e4st. Men hen kan ocks\u00e5 fara p\u00e5 Erasmus-utbyte.<\/p>\n

Erasmus-utbytesprogrammet grundades i slutet av 1980-talet. Det \u00e4r mest k\u00e4nt f\u00f6r sitt massiva studentutbyte, vilket ocks\u00e5 \u00c5A-studenterna till fullo har kunnat och kan dra nytta av. F\u00f6r ett par \u00e5r sedan var det \u00e4ven tal om Erasmus-bebisar: en miljon bebisar <\/a>l\u00e4r ha f\u00f6tts n\u00e4r Erasmus-studenter hittat sin partner under utbytet. (En av mina studenter, Lovisa Dahlbacka, skrev \u00e4ven sin kandidatavhandling om tidningsrubriker kring Erasmus-bebisarna.)<\/p>\n

N\u00e4r Jyrki Katainen var statsminister n\u00e4mndes det ofta att han hade varit Erasmus-student<\/a> . Detta \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s inte intressant i sig \u2013 han \u00e4r just tillr\u00e4ckligt ung f\u00f6r att kunna ha gjort det, han var bland de f\u00f6rsta p\u00e5 Erasmus-utbyte \u2013 utan d\u00e4rf\u00f6r att han sj\u00e4lv sade att det var en viktig, \u00f6gon\u00f6ppnande period som han annars inte skulle ha haft r\u00e5d med. Det \u00e4r ocks\u00e5 intressant att detta s\u00e5 ofta n\u00e4mndes i pressen.<\/p>\n

Att vara Erasmus-student \u00e4r n\u00e4mligen n\u00e5got helt speciellt ideologiskt. Det betyder ett s\u00e4tt att komma bort fr\u00e5n Finland och se v\u00e4rlden \u2013 eller Europa, resten av v\u00e4rlden m\u00f6jligg\u00f6rs av andra utbytesprogram, en vilja att vara del av det internationella samfundet och att utvidga sina vyer. Att f\u00f6rst\u00e5 hur Europa fungerar och hur det \u00e4r att leva i EU. Erasmus-upplevelsen har beskrivits bl.a. i C\u00e9dric Klapischs roliga film Auberge espagnole<\/em> (2003) som ber\u00e4ttar livet av en grupp Erasmus-studenter i Barcelona.<\/p>\n

Men forskarna kan allts\u00e5 ocks\u00e5 delta i egenskap av l\u00e4rare i Erasmus. \u00a0Jag har sj\u00e4lv deltagit flera g\u00e5nger (Montpellier i fjol, Rennes, Paris, Caen, Brest). Det g\u00e4ller en eller tv\u00e5 veckor, minst 8 timmar undervisning per vecka, med tr\u00e4ff med kolleger och internationella enheten vid v\u00e4rduniversitetet. Det g\u00e4ller gamla eller nya forskningskontakter. Man beh\u00f6ver planera resan i god tid f\u00f6r att undervisningen skall kunna vara en del av de regelbundna kurserna. I det vanligaste fallet k\u00e4nner man redan p\u00e5 f\u00f6rhand n\u00e5gon vid v\u00e4rdinstitutionen.<\/p>\n

Erasmus-resan betalas fr\u00e5n en separat budget s\u00e5 att den inte direkt belastar institutionerna.<\/p>\n

Ett exempel: i Montpellier (2017) hade jag tre l\u00e5nga f\u00f6rel\u00e4sningar: historisk sociolingvistik, franska som fr\u00e4mmande spr\u00e5k, mitt eget forskningsomr\u00e5de (syntax-semantik) (i det sistn\u00e4mnda var det doktorander, forskare och l\u00e4rare som publik). Den sociolingvistiska f\u00f6rel\u00e4sningen om svenskans och finskans samvaro var n\u00e5got jag aldrig tidigare hade talat om.<\/p>\n

Vad f\u00e5r man n\u00e4r man far p\u00e5 Erasmus? Vad ger man?<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r v\u00e4rdinstitutionen \u00e4r det en ypperlig m\u00f6jlighet att kunna erbjuda \u00e5t studerande s\u00e5dan undervisning som inte vanligtvis finns vid institutionen. (V\u00e5rt eget \u00e4mne tar ocks\u00e5 \u00e5rligen emot Erasmus-g\u00e4ster.)<\/p>\n

Det \u00e4r inte alltid l\u00e4tt att f\u00f6rbereda lektionerna. Varken publiken eller kontexten \u2013 resten av kursen \u2013 \u00e4r bekant. Det \u00e4r inte heller alltid just det specialomr\u00e5de man helst skulle tala om. Man f\u00e5r jobba h\u00e5rt: det finns inga gratisluncher. Men h\u00e5rt arbete \u00e4r bra f\u00f6r m\u00e4nniskan.<\/p>\n

Man jobbar f\u00f6r sitt eget universitet och f\u00f6r dess renomm\u00e9 (p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt kan man hoppas).<\/p>\n

Det blir nya kontakter vilket underl\u00e4ttar samarbetet i framtiden ocks\u00e5 p\u00e5 forskningsniv\u00e5.<\/p>\n

Man har m\u00f6jlighet att anv\u00e4nda flera spr\u00e5k (det \u00e4r ingen regel att allt borde g\u00e5 p\u00e5 engelska).<\/p>\n

Man l\u00e4r sig k\u00e4nna olika universitetskulturer. Man f\u00e5r nya id\u00e9er om hur saker och ting kunde omorganiseras vid det egna universitetet.<\/p>\n

Man f\u00e5r m\u00f6jligheten att tillbringa lite tid vid ett nytt universitet. Det kan h\u00e4nda att man \u00e4ter middag flera g\u00e5nger med kolleger eller inte, men intressant \u00e4r det i alla fall.<\/p>\n

Man har det lite obekv\u00e4mt n\u00e4r man inte k\u00e4nner kontexten (\u201ddiscomfort zone\u201d blir det l\u00e4tt) men det \u00e4r bra: det g\u00f6r att man \u00e4r tvungen att testa sina gr\u00e4nser och b\u00f6rja utveckla n\u00e5got nytt.<\/p>\n

Sist men inte minst: i dessa tider \u00e4r det oerh\u00f6rt viktigt att vara \u00f6ppen och utvidga sina vyer. Utnyttja alla m\u00f6jligheter att g\u00f6ra det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

En forskare som \u00e5ker utomlands kan fara p\u00e5 kongress, eller f\u00f6r att tr\u00e4ffa kolleger och diskutera gemensamma projekt, eller f\u00f6r att f\u00f6rel\u00e4sa som inbjuden g\u00e4st. Men hen kan ocks\u00e5 fara p\u00e5 Erasmus-utbyte. Erasmus-utbytesprogrammet grundades i slutet av 1980-talet. Det \u00e4r mest k\u00e4nt f\u00f6r sitt massiva studentutbyte, vilket ocks\u00e5 \u00c5A-studenterna till fullo har kunnat och kan […]<\/p>\n","protected":false},"author":562,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[353],"tags":[430,432,431],"class_list":["post-2834","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-meri-larjavaara","tag-erasmus","tag-lararutbyte","tag-utbyte"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2834","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/562"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=2834"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2834\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2835,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/2834\/revisions\/2835"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=2834"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=2834"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=2834"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}