{"id":318,"date":"2011-12-14T09:48:17","date_gmt":"2011-12-14T06:48:17","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=318"},"modified":"2011-12-14T11:48:35","modified_gmt":"2011-12-14T08:48:35","slug":"spetsforskare-ar-vi-allihopa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2011\/12\/14\/spetsforskare-ar-vi-allihopa\/","title":{"rendered":"Spetsforskare \u00e4r vi allihopa"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12\" title=\"Salmi_blogg\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Finlands Akademi (FA) lanserade begreppet \u2019spetsenhet\u2019 (\u2019tutkimuksen huippuyksikk\u00f6\u2019) n\u00e5gon g\u00e5ng mot slutet av 1990-talet. De f\u00f6rsta spetsenheterna f\u00f6r vetenskaplig forskning var handplockade, vilket f\u00f6rst\u00e5ss v\u00e4ckte mycket irritation. Lyckligtvis \u00e4r Finlands Akademi en sj\u00e4lvkorrigerande organisation och proceduren \u00e4ndrades s\u00e5 att forskargrupper i v\u00e5rt land fritt kunde s\u00f6ka om status som nationell spetsenhet i vetenskaplig forskning. Processkemiska Centret vid \u00c5bo Akademi blev en spetsenhet utsedd av Finlands Akademi fr.o.m. 1.1.2000. Det var en bra b\u00f6rjan av ett nytt millenium. Vi var av den \u00e5sikten att FA verkligen hade fattat ett objektivt beslut! Spetsenheterna valdes d\u00e5 och v\u00e4ljs fortfarande p\u00e5 basis av existerande meriter och forskningsplanens kvalitet. FA baserar sitt beslut p\u00e5 utl\u00e4ndska evaluatorers utl\u00e5tanden. Risken f\u00f6r feltolkningar och missf\u00f6rst\u00e5nd finns alltid, d\u00e5 man utv\u00e4rderar konkurrerande grupper, men b\u00e4ttre \u00e4n s\u00e5h\u00e4r kan systemet knappast bli.<\/p>\n<p>Tolv \u00e5r har f\u00f6rflutit och Processkemiska Centret (PCC) har utvecklats, kvantitativt, men framf\u00f6r allt kvalitativt: jag v\u00e5gar p\u00e5st\u00e5, att vi idag g\u00f6r b\u00e4ttre forskning \u00e4n f\u00f6r 12 \u00e5r sedan, vi \u00e4r mera innovativa (egentligen avskyr jag detta ord, f\u00f6r det anv\u00e4nds alltf\u00f6r ofta!) och skriver mera artiklar i b\u00e4ttre tidsskrifter \u00e4n f\u00f6r tolv \u00e5r sedan. En ny generation av professorer har vuxit fram inom centret. PCC har blivit ett centrum av global betydelse, fr\u00e4mst tack vare en mycket intensiv forskning p\u00e5 f\u00f6rnybara r\u00e5materialens omr\u00e5de: kemikalier och br\u00e4nslekomponenter ur biomassa, ur v\u00e5ra skogar, s\u00e5 att vi inte skadar livsmedelsproduktionen, det \u00e4r v\u00e5r princip. Bioetanol till bilar \u00e4r inte en h\u00e5llbar l\u00f6sning, om etanolen j\u00e4ses ur spannm\u00e5l som v\u00e4xer p\u00e5 \u00e5kern; palmolja \u00e4r en f\u00f6rkastlig r\u00e5vara f\u00f6r biodiesel \u2013 i all v\u00e5r teknologiiver m\u00e5ste vi komma ih\u00e5g, att m\u00e4nsklighetens matproblem inte \u00e4r l\u00f6st, utan miljoner m\u00e4nniskor lever fortfarande i fattigdom och mis\u00e4r.<\/p>\n<p>Begreppet \u2019spetsforskning\u2019 har i viss m\u00e5n f\u00f6rlorat sin glans i v\u00e5rt land. F\u00f6rklaringen \u00e4r enkel. Efter att FA uts\u00e5g nationella spetsenheter, b\u00f6rjade universiteten utse sina egna interna \u2019spetsenheter\u2019, eller \u2019toppenheter\u2019 eller \u2019starka forskningsmilj\u00f6er\u2019. Nationellt viktiga industrigrenar som skogsindustri och metallurgisk industri har inte direkt varit representerade i existerande FA-spetsenheter, d\u00e4rf\u00f6r att de akademiska grupper som har f\u00e5tt spetsstatus har valts p\u00e5 vetenskapliga och inte p\u00e5 industripolitiska grunder. Vad gjorde Vanhanen-regeringen d\u00e5? Den lanserade SHOK:ar. F\u00f6r flera \u00e5r sedan var jag vid TEKES\u2019 \u00e5rsfest, d\u00e4r festtalare var Jorma Ollila och Matti Vanhanen. Statsminister Vanhanen deklarerade pretenti\u00f6st att v\u00e5rt land beh\u00f6ver flera SHOK:ar (\u2019Maamme tarvitsee lis\u00e4\u00e4 SHOKkeja\u2019) \u2013 och s\u00e5 blev det ocks\u00e5, dock i en annan mening. Ordet SHOK kommer fr\u00e5n \u2019strategisen huippuosaamisen keskittym\u00e4\u2019 \u2013 koncentration av strategiskt spetskunnande. Till saken h\u00f6r, att SHOK-systemet \u00e4r helt utanf\u00f6r fri konkurrens och objektiv utv\u00e4rdering.<\/p>\n<p>Om Finland p\u00e5 riktigt vill vara ett spetsland i forskningen, har vi en enda utv\u00e4g: Finlands Akademis resurser skall \u00f6kas, i synnerhet post doc-tj\u00e4nsternas antal borde \u00f6kas s\u00e5 att unga forskare ges en m\u00f6jlighet att visa vad de kan. \u00a0Bilaterala forskningsprogram med olika l\u00e4nder \u00e4r viktiga, men de skall inte \u00e4ta en alltf\u00f6r stor del av kakan. Dessutom skall Finland som litet land vara sj\u00e4lviskt i denna fr\u00e5ga: vi borde ha avtal med l\u00e4nder, som redan nu \u00e4r p\u00e5 en mycket h\u00f6g vetenskaplig niv\u00e5, t.ex. Frankrike, Storbritannien, Tyskland, USA. F\u00f6r mycket politik har blandats i dessa bilaterala forskningsprogram: d\u00e5 statsminister Vanhanen var i Brasilien, fick vi ett avtal med Brasilien och d\u00e5 president Halonen var i Chile, s\u00e5 fick vi ett avtal med Chile. Vetenskapliga kriterier var knappast avg\u00f6rande.<\/p>\n<p>Samtidigt som vi befr\u00e4mjar s.k. spetsforskning, m\u00e5ste vi se till att tillr\u00e4ckliga grundresurser till universiteten garanteras. Vi alla som representerar en experimentell vetenskap, vet hur dyr forskningsapparaturen \u00e4r och hur litet pengar det finns att f\u00f6rnya den fundamentala apparaturen f\u00f6r forskningen och utbildningen. En del av apparaterna i mitt laboratorium \u00e4r s\u00e5 gamla att det blir sv\u00e5rt att f\u00e5 reservdelar och apparaterna h\u00e5lls i g\u00e5ng enbart tack vare laboratorieingenj\u00f6rens skicklighet. Kanske kunde en del av den avkastning, som det nyligen insamlade grundkapitalet f\u00f6r universiteten ger, anv\u00e4ndas f\u00f6r att f\u00f6rnya forskningens och undervisningens infrastruktur. Universitetsstyrelsen har makten \u00e4ven i denna fr\u00e5ga, antar jag.<\/p>\n<p>Ett av \u00e5rets gl\u00e4dje\u00e4mnen var att demokratiska och internationellt orienterade politiska partier lyckades bilda en bred koalitionsregering och d\u00e4rmed utesluta xenofoba och rasistiska krafter ur regeringsmakten. Detta garanterar \u00e4ven \u00c5bo Akademis framtid som finlandssvenskt och internationellt universitet. Det akuta hotet \u00e4r \u00f6ver, men vi kan inte vila l\u00e4nge, f\u00f6r vi m\u00e5ste kunna f\u00e4sta regeringens uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 flera saker: hur garanterar vi universitetens grundfinansiering f\u00f6r en allt dyrare forskningsapparatur, hur garanterar vi universitetens m\u00e5ngsidighet, s\u00e5 att \u00e4ven sm\u00e5, men viktiga \u00e4mnen f\u00e5r \u00f6verleva, hur sk\u00e4rps v\u00e5r spetsforskningspolitik s\u00e5 att de verkliga spetsarna syns och kan utvecklas?<\/p>\n<p>Jag s\u00e5g den 6 december undervisningsminister Gustafsson p\u00e5 dansgolvet. Han dansar verkligen bra, trots att undervisningsministerns jobb inte alltid \u00e4r dans p\u00e5 rosor. Glad Jul och Gott Nytt \u00c5r till alla l\u00e4sare!<\/p>\n<p>Tapio Salmi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Finlands Akademi (FA) lanserade begreppet \u2019spetsenhet\u2019 (\u2019tutkimuksen huippuyksikk\u00f6\u2019) n\u00e5gon g\u00e5ng mot slutet av 1990-talet. De f\u00f6rsta spetsenheterna f\u00f6r vetenskaplig forskning var handplockade, vilket f\u00f6rst\u00e5ss v\u00e4ckte mycket irritation. Lyckligtvis \u00e4r Finlands Akademi en sj\u00e4lvkorrigerande organisation och proceduren \u00e4ndrades s\u00e5 att forskargrupper i v\u00e5rt land fritt kunde s\u00f6ka om status som nationell spetsenhet i vetenskaplig forskning. Processkemiska [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[57],"class_list":["post-318","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-spetsforskning"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/318","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=318"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/318\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":324,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/318\/revisions\/324"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=318"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=318"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=318"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}