![\"Olav](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Eklund_blogg.jpg\" "\\"Eklund_blogg\\"")
Det var inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan, bara f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan, som man ans\u00e5g att extern finansiering till forskning var n\u00e5got suspekt. En extern finansi\u00e4r kan h\u00e4nda hade ett eget motiv med finansieringen. Finansi\u00e4ren kanske ville ha en utredning f\u00f6r det egna f\u00f6retaget. Ve och fasa! Riddarna av den fria forskningen s\u00e5lde sin sj\u00e4l till mammon och gjorde uppdragsforskning!<\/p>\n
Det var d\u00e5 det. Nu \u00e4r det mer regel \u00e4n undantag att professorers huvudsakliga uppgift \u00e4r att ragga extern finansiering till forskning (professorer som \u00e4r valda utg\u00e5ende fr\u00e5n den b\u00e4sta kompetensen l\u00e4rostolen f\u00f6ruts\u00e4tter och pedagogisk f\u00f6rm\u00e5ga).<\/p>\n
Att s\u00f6ka extern finansiering \u00e4r en vetenskap i sig. Det finns olika sorters pengar med i spelet. Det h\u00e4r spelet \u00e4r mer komplicerat \u00e4n om Finland hade tv\u00e5 valutor, mark och euro. I det akademiska finansieringsspelet finns bara en valuta, euro. Men beroende p\u00e5 fr\u00e5n vilken k\u00e4lla euron \u00e4r genererad\u00a0 \u00e4r den v\u00e4rd olika mycket. Vissa euro ger bonus, andra inte.<\/p>\n
F\u00f6r en icke insatt kan det h\u00e4r te sig aningen kryptiskt, men det \u00e4r vardag i universitetsv\u00e4rden vars verksamhet baseras p\u00e5 resultatansvar. F\u00f6r att det ur ett externt finansierat projekt ska kunna r\u00e4knas ett nyckeltal, dvs. ett tal som fungerar som en parameter vid utr\u00e4kningen av en enhets basfinansiering, ska projektet ha varit utsatt f\u00f6r nationell konkurrens eller best\u00e5 av internationella pengar. Med pengar utsatta f\u00f6r nationell konkurrens avses Finlands Akademiprojekt och Tekes-projekt. Med internationella projekt avses n\u00e4rmast EU-projekt. Det \u00e4r allst\u00e5 bara de h\u00e4r tre finansieringsk\u00e4llorna som \u00e4r goda pengar.<\/p>\n
Det finns en m\u00e4ngd filantropiska stiftelser som finansierar universitetsforskning. M\u00e5nga av dessa \u00e4r nischade f\u00f6r specifika forskningsomr\u00e5den. Om du forskar i t.ex. till\u00e4mpad geologi, s\u00e5 s\u00e4ger f\u00f6rnuftet att du ska s\u00f6ka medel fr\u00e5n en fond vars syfte \u00e4r att st\u00f6da till\u00e4mpad geologi, inte en fond d\u00e4r din ans\u00f6kan t\u00e4vlar med en massa andra ans\u00f6kningar fr\u00e5n andra \u00e4mnen. Men, detta f\u00f6rnuftsbaserade beteende, att s\u00f6ka resurser d\u00e4r de st\u00e5r att f\u00e5, ska vi allts\u00e5 inte syssla med i den akademiska v\u00e4rden \u2013 vi ska s\u00f6ka pengar som \u00e4r sv\u00e5ra att f\u00e5, f\u00f6r d\u00e5 blir universitetet bel\u00f6nat med bonuspo\u00e4ng.\u00a0 Det finns allts\u00e5 b\u00e4ttre pengar och s\u00e4mre pengar.<\/p>\n
I forts\u00e4ttningen \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5s en skillnad mellan doktorander och forskare som finansieras med b\u00e4ttre eller s\u00e4mre pengar. Forskare med bra pengar har r\u00e4tt till alla de f\u00f6rm\u00e5ner som en anst\u00e4lld vid ett universitet har s\u00e5som som pensionsavgifter, arbetsplatsh\u00e4lsov\u00e5rd, semesterers\u00e4ttning etc. Forskare med d\u00e5liga pengar, allts\u00e5 stipendieslavarna, r\u00e4knas ibland som personal (d\u00e5 det g\u00e4ller publikationer och examina) men f\u00f6r det mesta inte \u2013 de har inte ens r\u00e4tt att f\u00e5 hj\u00e4lp med installering av ny programvara i sina datorer.<\/p>\n
Till saken h\u00f6r att man som professor inte f\u00e5r ansvara \u00f6ver fler \u00e4n ett Finlands-Akademiprojekt \u00e5t g\u00e5ngen. Tekes-projekt \u00e4r n\u00e4rmast till f\u00f6r naturvetenskap och teknik. Alla som haft ett EU-projekt vet att man t\u00e4nker noga efter huruvida man vill ha ett annat eftersom EU-projekt \u00e4r administrativa monster som kan d\u00f6da vilka kreativa ide\u00e9r som helst. Det betyder att om jag ska ha en kontinuerlig produktion av doktorer \u00e4r jag tvungen att s\u00f6ka s\u00e4mre pengar till en del av dem. Jag blir tvungen att indela forskarna i kast, ett dilemma som ingen tycks bry sig om att l\u00f6sa. Men s\u00e5 l\u00e4r det vara i Indien ocks\u00e5, kastv\u00e4sendet \u00e4r f\u00f6rbjudet i lag, men genomsyrar samh\u00e4llet \u00e4nd\u00e5.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om det finns n\u00e5got som tyder p\u00e5 att forskning gjorda p\u00e5 b\u00e4ttre pengar ger b\u00e4ttre forskningsresultat \u00e4n forskning gjorda p\u00e5 s\u00e4mre pengar finns det inga svar \u2013 det \u00e4r nu bara s\u00e5 h\u00e4r det r\u00e4knas, basta! Man kan undra varf\u00f6r!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Det var inte s\u00e5 l\u00e4nge sedan, bara f\u00f6r n\u00e5gra decennier sedan, som man ans\u00e5g att extern finansiering till forskning var n\u00e5got suspekt. En extern finansi\u00e4r kan h\u00e4nda hade ett eget motiv med finansieringen. Finansi\u00e4ren kanske ville ha en utredning f\u00f6r det egna f\u00f6retaget. Ve och fasa! Riddarna av den fria forskningen s\u00e5lde sin sj\u00e4l till […]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[60,59],"class_list":["post-355","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund","tag-extern-finansiering","tag-finansiering"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/355","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=355"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/355\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":356,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/355\/revisions\/356"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=355"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=355"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=355"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}