{"id":386,"date":"2012-01-30T13:01:47","date_gmt":"2012-01-30T10:01:47","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=386"},"modified":"2012-01-30T19:03:58","modified_gmt":"2012-01-30T16:03:58","slug":"presidentval-pa-sociala-medier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/01\/30\/presidentval-pa-sociala-medier\/","title":{"rendered":"Presidentval p\u00e5 sociala medier"},"content":{"rendered":"

\"KimKan ett presidentval i Finland vinnas med hj\u00e4lp av sociala medier? Det \u00e4r s\u00e4kert en fr\u00e5ga som presidentkandidaterna har fr\u00e5gat sig redan en l\u00e4ngre tid. Sociala medier<\/em> \u00e4r en gemensam ben\u00e4mning f\u00f6r en hel massa olika webbtj\u00e4nster som alla har vissa gemensamma eller liknande egenskaper och funktioner; m\u00e4nskorna kan vara i kontakt med varandra med hj\u00e4lp av dem, inneh\u00e5llet i tj\u00e4nsterna \u00e4r helt eller n\u00e4stan helt skapat av anv\u00e4ndarna, och delar av inneh\u00e5llet eller hela inneh\u00e5llet finns \u00f6ppet p\u00e5 webben. Webbtj\u00e4nster som Facebook, Twitter, Google Plus, LinkedIn, och YouTube har blivit n\u00e4stan synonymer f\u00f6r fenomenet, men det finns hundratals andra tj\u00e4nster som ocks\u00e5 kan r\u00e4knas som sociala medier.<\/p>\n

Det har skrivits om hur sociala medier \u00f6kar demokrati eftersom alla har samma m\u00f6jligheter att anv\u00e4nda sociala medier, oberoende av budget. Egenskaperna hos sociala medier g\u00f6r dem ocks\u00e5 till perfekta verktyg f\u00f6r att f\u00f6ra valkampanj p\u00e5.\u00a0Med sociala medier kan kandidaterna n\u00e5 en massa\u00a0potentiella <\/span>v\u00e4ljare och de kan i sin tur f\u00f6ra budskapet vidare till sina v\u00e4nner, som igen kan f\u00f6ra det vidare till sina, osv. Detta \u00e4r ocks\u00e5 styrkan med sociala medier: effektiviteten av informationens spridning. I skrivande stund har de tv\u00e5 kandidaterna som \u00e4r kvar 102 514 (Haavisto) och 89 629 (Niinist\u00f6) personer som gillar dem p\u00e5 Facebook, 11 908 (Haavisto) och 10 634 (Niinist\u00f6) personer som f\u00f6ljer dem p\u00e5 Twitter, och 230 124 \u00a0(Haavisto) och 176 916 (Niinist\u00f6) ”videotittningar” p\u00e5 YouTube. I sociala medier har Haavisto en liten men tydlig f\u00f6rspr\u00e5ng. \u00c4ven andra analyser av webbaktiviteten visar p\u00e5 f\u00f6rdel f\u00f6r Haavisto. Se t.ex. Icerockets TrendTool<\/a> som visar trender i blogosf\u00e4ren och Google Insights for search<\/a> som visar hur vi i Finland s\u00f6kt efter kandidaterna i Google. Men kan man s\u00e4ga n\u00e5got om valets slutresultat p\u00e5 basen av dessa siffror? Nej, det tror jag inte. De h\u00e4r siffrorna visar att aktiva webbanv\u00e4ndare st\u00f6der Haavisto, men det finns en massa v\u00e4ljare som inte \u00e4r med i Facebook eller som inte anv\u00e4nder Twitter. <\/span><\/p>\n

Styrkan med sociala medier <\/span>\u00e4r <\/span>som jag n\u00e4mnde hur effektivt informationen kan sprida sig. Haavisto har \u00f6ver 100 000 personer som gillar honom p\u00e5 Facebook och \u00f6ver 10 000 personer som f\u00f6ljer med honom p\u00e5 Twitter. Vi vet ocks\u00e5 att personer som har en profil p\u00e5 Facebook har i medeltal 130 v\u00e4nner och Twitter anv\u00e4ndarna har i medeltal 130 f\u00f6ljare. Detta betyder att rent matematiskt har 13 miljoner personer p\u00e5 Facebook och 1,3 miljoner personer p\u00e5 Twitter sett att deras v\u00e4nner eller bekanta \u00f6ppet st\u00f6der Haavisto. Nu m\u00e5ste vi ju f\u00f6rst\u00e5s komma ih\u00e5g att de sociala n\u00e4tverken p\u00e5 Facebook \u00f6verlappar med varandra till stora delar. Med andra ord, tv\u00e5 personer som \u00e4r v\u00e4nner med varandra p\u00e5 Facebook, har ocks\u00e5 en hel del gemensamma v\u00e4nner, och d\u00e4rf\u00f6r kan man inte s\u00e4ga att 13 miljoner olika m\u00e4nskor har f\u00e5tt informationen om Haavistos kampanj p\u00e5 Facebook. Vi vet inte heller hur m\u00e5nga av personerna som verkligen sett att deras v\u00e4nner gillat en kampanj. En del har kanske inte loggat in p\u00e5 Facebook p\u00e5 en l\u00e4ngre tid och d\u00e4rf\u00f6r g\u00e5tt miste om informationen. Vi vet inte heller hur m\u00e5nga som verkligen blivit p\u00e5verkade av det. Men det som \u00e4r klart \u00e4r styrkan med budskap som sprider sig i sociala medier. Om vi ser att en n\u00e4ra v\u00e4n gillar ena av kandidaterna kan vi bli p\u00e5verkade av det, eftersom vi uppskattar v\u00e5r v\u00e4ns \u00e5sikter, vi tror p\u00e5 hans eller hennes rekommendation. Det att 10 000 ok\u00e4nda personer gillar en kandidats valkampanj betyder kanske ingenting f\u00f6r oss, men om 10 av v\u00e5ra n\u00e4rmaste v\u00e4nner g\u00f6r det s\u00e5 kan det vara att vi blir p\u00e5verkade. <\/span><\/p>\n

Det att antalet v\u00e4nner p\u00e5 Facebook och f\u00f6ljare p\u00e5 Twitter b\u00e5da i medeltal \u00e4r ca 130 \u00e4r inte slumpm\u00e4ssigt. 130 (eller ungef\u00e4r 130) \u00e4r faktiskt ett mycket intressant tal. Inte tack vare Shakespeares 130:de sonat<\/a> och inte heller f\u00f6r att Zeus tempel i Aten blev blev f\u00e4rdigt \u00e5r 130. Det att antalet v\u00e4nner p\u00e5 FB i medeltal \u00e4r cirka 130 \u00e4r intressant tack vare professor Robin Dunbar<\/a>, som genom sin forskning inom evolution\u00e4r antropologi har kommit fram till att v\u00e5ra hj\u00e4rnor\u00a0klarar<\/span> <\/span>fysiskt<\/span> <\/span>av att uppr\u00e4tth\u00e5lla n\u00e4ra kontakter med ca 150 personer. V\u00e5ra hj\u00e4rnor klarar inte allts\u00e5 av \u00f6ver 150 n\u00e4ra v\u00e4nner, och det verkar som om sociala n\u00e4tverkssajter p\u00e5 webben inte har \u00e4ndrat detta<\/a>. S\u00e5 om du har \u00f6ver 150 ”v\u00e4nner” p\u00e5 Facebook kan jag ber\u00e4tta f\u00f6r dig att de \u00e4r inte alla dina v\u00e4nner. \ud83d\ude42<\/p>\n

Det som \u00e4r kanske det mest intressanta fenomenet n\u00e4r det g\u00e4ller det aktuella presidentvalet i Finland och sociala medier \u00e4r hur v\u00e4ljarna \u00f6ppet ber\u00e4ttar eller visar vem de r\u00f6stat p\u00e5 och vem de kommer att r\u00f6sta p\u00e5. Valhemligheten har varit n\u00e4stan helig i Finland. Man har inte ber\u00e4ttat \u00e5t sina grannar vem man r\u00f6star p\u00e5 och man har knappt ber\u00e4ttat det ens \u00e5t sin man eller fru. Men idag ber\u00e4ttar vi det \u00f6ppet \u00e5t v\u00e5ra sociala n\u00e4tverk p\u00e5 webben, och det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som n\u00e5gon borde forska i. Vad har \u00e4ndrat? Varf\u00f6r tycker vi inte att vi beh\u00f6ver h\u00e5lla valhemligheten l\u00e4ngre? \u00c4r det tack vare \u00f6ppenheten som sociala medier ”tvingar” p\u00e5 oss som vi g\u00f6r det? Har vi nu blivit l\u00e4rda att vi m\u00e5ste dela allt p\u00e5 webben? Kan detta \u00f6ka \u00f6ppenheten och demokratin?<\/p>\n

Vad tycker du? Och har du \u00f6ppet ber\u00e4ttat vem du r\u00f6star p\u00e5?<\/p>\n

———————————————–<\/p>\n

Kandidaternas statistik p\u00e5 Facebook kan du f\u00f6lja med p\u00e5 https:\/\/www.facebook.com\/Facewatchers<\/a>.<\/span><\/p>\n

Mera om presidentval och sociala medier hittar du p\u00e5 YLE Vega \u00c5bolands arkiv: http:\/\/www.svenska.yle.fi\/nyheter\/regionartikel.php?id=9127<\/a>.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Kan ett presidentval i Finland vinnas med hj\u00e4lp av sociala medier? Det \u00e4r s\u00e4kert en fr\u00e5ga som presidentkandidaterna har fr\u00e5gat sig redan en l\u00e4ngre tid. Sociala medier \u00e4r en gemensam ben\u00e4mning f\u00f6r en hel massa olika webbtj\u00e4nster som alla har vissa gemensamma eller liknande egenskaper och funktioner; m\u00e4nskorna kan vara i kontakt med varandra med […]<\/p>\n","protected":false},"author":34,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[4],"tags":[70,68,67,65,66,69],"class_list":["post-386","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-holmberg","tag-70","tag-dunbar","tag-facebook","tag-presidentval","tag-sociala-medier","tag-twitter"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/386","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/34"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=386"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/386\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":396,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/386\/revisions\/396"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=386"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=386"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=386"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}