{"id":398,"date":"2012-02-09T09:59:19","date_gmt":"2012-02-09T06:59:19","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=398"},"modified":"2012-02-11T22:08:00","modified_gmt":"2012-02-11T20:08:00","slug":"fran-sajmen-till-ule-trask","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/02\/09\/fran-sajmen-till-ule-trask\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n Saimen till Ule tr\u00e4sk"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Resandet vidgar vyer, brukar man s\u00e4ga. Ibland st\u00e4mmer det faktiskt. D\u00e5 jag var dekanus f\u00f6r kemisk-tekniska fakulteten var den s.k. Bolognareformen br\u00e4nnande aktuell. Vi hade ett nationellt dekanus- och rektorsm\u00f6te vid Villmanstrands tekniska universitet, i universitetets representationshus, Skinnarilanhovi. Tekniska h\u00f6gskolans (numera Aalto-universitet) d\u00e5varande rektor erk\u00e4nde att det var hans f\u00f6rsta visit till Villmanstrands tekniska universitet, han tittade ut ur f\u00f6nstret och beundrade den vackra vyn. Han fr\u00e5gade, vad heter egentligen denna insj\u00f6 som glimtar i sommarsolen. Det \u00e4r Saimen, Finlands st\u00f6rsta insj\u00f6, kunde vi upplysa honom. Bravo, rektorn hade l\u00e4rt sig n\u00e5gonting under resan. M\u00f6tet p\u00e5gick i en god anda och vi kunde komma \u00f6verens om gemensamma principer f\u00f6r det nya examenssystemet p\u00e5 teknikens omr\u00e5de i Finland.<\/p>\n<p>Jag tycker att det \u00e4r roligt att resa runt omkring i v\u00e5rt rike och tr\u00e4ffa kolleger, som ivrigt undervisar sina studenter och g\u00f6r forskning p\u00e5 en h\u00f6g internationell niv\u00e5. Jag tar t\u00e5get till Ule\u00e5borg eller Villmanstrand, tr\u00e4ffar gamla bekanta och skaffar nya v\u00e4nner; vi har gemensamma intressen med kompletterande kompetenser: d\u00e5 kan vi planera gemensamma forskningsprojekt och har hopp om finansiering fr\u00e5n Finlands Akademi, Tekes och f\u00f6retag. Laboratoriet f\u00f6r teknisk kemi och reaktionsteknik har idkat ett fruktbart forskningssamarbete med Ule\u00e5borgs universitet och Villmanstrands tekniska universitet under de g\u00e5ngna 20 \u00e5ren. Tack vare samarbetet har vi kunnat inf\u00f6ra nya forskningsr\u00f6n till Finland, t.ex. ultraljuds-, mikrov\u00e5gs- och mikroreaktorteknologier i kemisk reaktionsteknik. Utan detta samarbete skulle det ha varit betydligt sv\u00e5rare att n\u00e5 en praktisk kompetens och internationell niv\u00e5 p\u00e5 forskningen. V\u00e5ra inhemska kolleger publicerar i samma globala tidskrifter som vi. Jag har \u00e5tskilliga g\u00e5nger varit opponent i Ule\u00e5borg och Villmanstrand, och det har alltid varit gl\u00e4djande att diskutera och debattera med unga och engagerade doktorander.<\/p>\n<p>Varf\u00f6r detta kraftiga f\u00f6rsvar av universiteten utanf\u00f6r de stora centra i s\u00f6dra Finland? Jag \u00e4r helt enkelt imponerad och av den \u00e5sikten att bildningen och utbildningen \u00e4r en r\u00e4ttighet f\u00f6r hela folket, oberoende av boendeort och sociala klass. Vi beh\u00f6ver starka universitet \u2013 med en rationell arbetsf\u00f6rdelning f\u00f6rst\u00e5ss \u2013 i rikets alla delar. Universitetets roll har inte enbart forsknings- och utbildningspolitiska utan \u00e4ven starka ekonomiska och s\u00e4kerhetshetspolitiska dimensioner. M\u00e5nga beslutsfattare, speciellt tj\u00e4nstem\u00e4n i statsf\u00f6rvaltningen i huvudstadsregionen har meriterat sig genom att sprida pessimism och f\u00f6rdomar. D\u00e5 det var aktuellt att grunda ett universitet f\u00f6r norra Finland, tvekade Helsingforsherrarna: vem kommer dit till Ule\u00e5borg f\u00f6r att studera? Lyckligtvis var statsminister Kekkonen och undervisningsminister Kerttu Saalasti (president Kallios dotter) envisa och universitetet grundades 1958. Den internationellt mest ber\u00f6mda alumn fr\u00e5n Ule\u00e5borgs universitet \u00e4r Nobelpristagaren Martti Ahtisaari. Idag har Ule\u00e5borgs universitet sex fakulteter med 16000 studenter. N\u00e5gra personer har allts\u00e5 kommit till Ule\u00e5borg f\u00f6r att studera!<\/p>\n<p>Villmanstrands tekniska universitet har f\u00e5tt uppleva en st\u00e4ndig kamp om sin existens under hela sitt liv, som startade 1969, trots att universitetet grundades mitt i ett h\u00f6gtindustrialiserat omr\u00e5de. Igen st\u00e4llde Helsingfors fr\u00e5gan: varifr\u00e5n tar ni studenterna? I dag har Villmanstrands tekniska universitet ca 5000 studerande och forskningen ligger p\u00e5 en h\u00f6g niv\u00e5 p\u00e5 m\u00e5nga omr\u00e5den, t.ex. kemisk separationsteknologi. Ett karakteristiskt drag f\u00f6r kemitekniken i Villmanstrand \u00e4r ett starkt inflytande fr\u00e5n \u00c5bo: professorerna Lars Nystr\u00f6m, Marianne Nystr\u00f6m och Erkki Paatero kommer ursprungligen fr\u00e5n \u00c5bo Akademi. Det tekniska universitetet i Villmanstrand har under \u00e5rens lopp utvecklat sig kraftigt: ambiti\u00f6sa professorer har anst\u00e4llts, antalet studenter har st\u00e4ndigt \u00f6kat och campusomr\u00e5det har utvidgats. Under ett bes\u00f6k konstaterade jag till mina kolleger: statsgr\u00e4nsen \u00e4r den enda gr\u00e4nsen f\u00f6r er expansion.\u00a0 \u2013 Inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis: kemiteknik i Villmanstrand har ett skr\u00e4ddarsytt magistersprogram f\u00f6r ryska studenter.<\/p>\n<p>Tapio Salmi<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Resandet vidgar vyer, brukar man s\u00e4ga. Ibland st\u00e4mmer det faktiskt. D\u00e5 jag var dekanus f\u00f6r kemisk-tekniska fakulteten var den s.k. Bolognareformen br\u00e4nnande aktuell. Vi hade ett nationellt dekanus- och rektorsm\u00f6te vid Villmanstrands tekniska universitet, i universitetets representationshus, Skinnarilanhovi. Tekniska h\u00f6gskolans (numera Aalto-universitet) d\u00e5varande rektor erk\u00e4nde att det var hans f\u00f6rsta visit till Villmanstrands tekniska universitet, [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[71],"class_list":["post-398","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi","tag-samarbete"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/398","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=398"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/398\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":407,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/398\/revisions\/407"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=398"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=398"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=398"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}