{"id":423,"date":"2012-02-20T21:57:35","date_gmt":"2012-02-20T19:57:35","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=423"},"modified":"2012-02-20T22:04:27","modified_gmt":"2012-02-20T20:04:27","slug":"schlagerfestival","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/02\/20\/schlagerfestival\/","title":{"rendered":"Schlagerfestival?"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nyn\u00e4s1.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-428\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Nyn\u00e4s1.jpg\" alt=\"\" width=\"217\" height=\"246\" \/><\/a>En del av mina vardagsrutiner handlar om att radera. Dagligen rinner det in e-post fr\u00e5n diverse listor. Det mesta handlar om konferenser som arrangeras, lediga tj\u00e4nster eller stipendier, eller uppmaningar om att skicka in f\u00f6rslag till artiklar till tidskrifter eller kapitel till b\u00f6cker. St\u00f6rsta delen \u00e4r ointressanta meddelanden, \u00e4ven om de \u00e4r h\u00f6r till kategorin \u2019bra att k\u00e4nna till\u2019. Parallellt dyker det naturligtvis upp annat som skall raderas s\u00e5 som aff\u00e4rsf\u00f6rslag eller meddelanden om n\u00e5gon ok\u00e4nd gynnare som t\u00e4nkt p\u00e5 mig i sitt testamente eller gl\u00e4djande nyheter att jag vunnit ett stort pris. Alla dessa brukar vara v\u00e4rda miljoner, men jag brukar radera dem. Jag har det ju \u00e4nd\u00e5 ganska bra och beh\u00f6ver inga extra miljoner.<\/p>\n<p>Jag h\u00f6ll nyligen p\u00e5 att radera ett meddelande bland andra n\u00e4r jag av n\u00e5gon orsak stannade upp och l\u00e4ste extra noggrant. I det h\u00e4r brevet fanns en del detaljer som gjorde att jag l\u00e4ste en g\u00e5ng till. Och nej, det var inte ett sk\u00e4mt. Det var ett brev fr\u00e5n en seri\u00f6s head-hunter firma i London som f\u00e5tt i uppdrag att s\u00f6ka innehavare till en professur vid ett universitet i Storbritannien. Universitetet hade satt mig p\u00e5 sin lista \u00f6ver s\u00e5dana som de ville att skulle kontaktas.<\/p>\n<p>Jag var naturligtvis smickrad och det ryckte i den narcissistiska \u00e5dran i mig. Det h\u00e4r var min f\u00f6rsta (och fram\u00f6ver antagligen den enda) kontakt jag haft med en head-hunter. Det \u00e4r ju s\u00e5dant man h\u00f6rt om fr\u00e5n den stora v\u00e4rlden och jag kunde f\u00f6r en stund k\u00e4nna mig viktig. Men, det kr\u00e4vdes inte m\u00e5nga \u00f6gonblicks eftertanke f\u00f6r att jag skulle kunna konstatera att firman fr\u00e5n London b\u00f6r f\u00e5 arbeta vidare l\u00e4ngs sin lista med namn. Visst, jag dr\u00f6mmer om ett liv i ett annat land av mj\u00e4lk och honung i samma utstr\u00e4ckning som s\u00e5 m\u00e5nga andra, men jag vill de facto stanna h\u00e4r i \u00c5bo, n\u00e4ra de m\u00e4nniskor som betyder s\u00e5 mycket f\u00f6r mig. D\u00e4rtill finns f\u00f6r tillf\u00e4llet tillr\u00e4ckligt med utmaningar vid \u00c5A och jag tror inte att jag motsvarar vad det engelska universitetet egentligen s\u00f6ker i form av kompetens. Det var ett enkelt att skicka ett brev och tacka f\u00f6r visat intresse.<\/p>\n<p>Men, det hela var en intressant erfarenhet och gav en konkret bild av de f\u00f6rskjutningar som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng inom den akademiska v\u00e4rlden. Att ett universitet ger en rekryteringsfirma i uppdrag att s\u00f6ka fram l\u00e4mpliga professorer \u00e4r f\u00f6r mig, och m\u00e5nga jag talat med, n\u00e5got nytt. I det h\u00e4r fallet verkade det vara s\u00e5 att det uppdragsgivande universitetet i fr\u00e5ga genomf\u00f6r en omstrukturering. Med den f\u00f6ljer nya s\u00e4tt att arbeta inom organisationen, nya samarbetsparter och med dem \u00e4ven nya v\u00e4rderingar och tyngdpunkter. Att s\u00f6ka en ny professor \u00e4r inte l\u00e4ngre en strikt akademisk fr\u00e5ga, dvs. en fr\u00e5ga om v\u00e4gande och relevanta forskningsinsatser. I lika h\u00f6g grad handlar det om att hitta en person som har \u00e4ven andra kvalifikationer, och f\u00f6r den bed\u00f6mningen kan universiteten utlokalisera till s\u00e5dana experter som vanligen tj\u00e4nar n\u00e4ringslivet.<\/p>\n<p>Jag har ingen definitiv \u00e5sikt om det h\u00e4r f\u00f6rfarandet \u00e4r bra eller d\u00e5ligt. Men \u2013 ett \u00e4r s\u00e4kert. Om den akademiska v\u00e4rlden har utgjort grunden f\u00f6r v\u00e5r syn p\u00e5 vad kunskap \u00e4r och hur man skapar kunskap, s\u00e5 indikerar de h\u00e4r nya organisationspraktikerna \u00e4ven att detta syns\u00e4tt f\u00f6r\u00e4ndras. Tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4ttet inneb\u00e4r att universitet ifr\u00e5ga p\u00e5 ett mera konkret s\u00e4tt aktualiserar vissa aspekter s\u00e5 som ledarskap, f\u00f6rm\u00e5ga till n\u00e4tverksbyggande, resultatmedvetenhet, projekthanteringskompetens etc.<\/p>\n<p>\u00c5 ena sidan kan man h\u00e4vda att en del av de v\u00e4rderingar som finns med i detta bryter med den \u00f6verbetoning av individen som den akademiska v\u00e4rlden lidit av, och att brottet sker till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r en st\u00f6rre och v\u00e4lkommen betoning av gruppers gemensamma f\u00f6rm\u00e5ga. \u00c5 andra sidan finns h\u00e4r en m\u00f6jlig betoning av en f\u00f6r den akademiska v\u00e4rlden ny form av maktut\u00f6vande, dvs. en form av makt som handlar om genomslagskraft och som \u00e4r starkt beroende av b\u00e5de individ och grupp men som inte \u00e4r bunden till givna kriterier. Det \u00e4r mera som att vinna melodischlagerfestivalen eller n\u00e5gon av tv-serierna Survivors. Kvalitet har s\u00e4kert en stor roll, men i f\u00f6rsta hand r\u00e4knas den om n\u00e5gon g\u00f6ra den synlig och det finns en publik som r\u00f6star f\u00f6r fortsatt medverkan i spelet.<\/p>\n<p>Avslutningsvis en mera personlig synpunkt. Det spelar inte s\u00e5 stor roll vem som vinner Schalgerfestivalen eller Survivors. Jag kan v\u00e4nta p\u00e5 n\u00e4sta omg\u00e5ng och n\u00e4sta \u00e5r om det r\u00e5kar vara s\u00e5 att vinnaren inte faller mig i smaken. Men, f\u00f6r mig har kunskap en annan dignitet. Vad som \u00e4r kunskap i den v\u00e4rld jag lever i har en betydelse vare sig jag vill eller inte. Den \u00e4r mitt live eller blir mina barns liv. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r fr\u00e5gan om de strukturer som omger kunskapsproduktionen ocks\u00e5 viktiga och kunde kr\u00e4va en diskussion eller tv\u00e5. \u00c5 andra sidan har man kanske inte samma ansvar om man utlokaliserar den delen.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>En del av mina vardagsrutiner handlar om att radera. Dagligen rinner det in e-post fr\u00e5n diverse listor. Det mesta handlar om konferenser som arrangeras, lediga tj\u00e4nster eller stipendier, eller uppmaningar om att skicka in f\u00f6rslag till artiklar till tidskrifter eller kapitel till b\u00f6cker. St\u00f6rsta delen \u00e4r ointressanta meddelanden, \u00e4ven om de \u00e4r h\u00f6r till kategorin [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":428,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-423","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-nynas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=423"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":427,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/423\/revisions\/427"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media\/428"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=423"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=423"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=423"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}