{"id":431,"date":"2012-02-27T10:47:55","date_gmt":"2012-02-27T08:47:55","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=431"},"modified":"2012-02-27T10:47:55","modified_gmt":"2012-02-27T08:47:55","slug":"bli-konsult","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/02\/27\/bli-konsult\/","title":{"rendered":"Bli konsult!"},"content":{"rendered":"<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-9\" title=\"Eklund_blogg\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Eklund_blogg.jpg\" alt=\"Olav Eklund\" width=\"170\" height=\"220\" \/>Strukturf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 alla plan i samh\u00e4llet leder oftast, p\u00e5 skikt, till n\u00e5got positivt. Men ibland kan f\u00f6r\u00e4ndringarna ske lite f\u00f6r snabbt. S\u00e5 snabbt att alla inblandade inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r nyttan i f\u00f6r\u00e4ndringarna, trots att det finns en vilja att f\u00f6rst\u00e5. Kan s\u00e5 vara att undervisningsministeriet har n\u00e5gon id\u00e9 med att ers\u00e4tta bildningsuniversitet med businessuniversitet, men nyttan \u00e4r sv\u00e5r att begripa, s\u00e4rskilt f\u00f6r oss vars uppgift \u00e4r att skapa ny kunskap och f\u00f6rmedla den vidare till kommande generationer. S\u00e5 l\u00e4nge saken \u00e4r dunkel f\u00e5r de som driver p\u00e5 reformerna st\u00e5 ut med en smula ironi.<\/p>\n<p>Nu \u00e4r det igen dags att rapportera till KOTA-basen vilka prestationer enheterna har presterat \u00e5r 2011. Till skillnad fr\u00e5n tidigare har vi nu gl\u00e4djen att ha f\u00e5tt en v\u00e4ldigt komplicerad instruktion hur vi skall rapportera v\u00e5ra prestationer till avelskalendern.\u00a0 N\u00e4r allt kommer omkring \u00e4r det endast tre saker som r\u00e4knas n\u00e4r det g\u00e4ller publikationer 1) internationella referentgranskade uppsatser i v\u00e4ldigt aktade vetenskapliga tidskrifter 2) internationella uppsatser i mindre aktade vetenskapliga tidskrifter 3) kapitel i b\u00f6cker eller b\u00f6cker som h\u00e5ller en hyfsad vetenskaplig niv\u00e5. Resten f\u00e5r man inga po\u00e4ng f\u00f6r.<\/p>\n<p>Vidare skall man rapportera om du varit l\u00e4nge utomlands p\u00e5 forskarbes\u00f6k, eller om du har haft en kollega l\u00e4nge h\u00e4rhemma, hur m\u00e5nga professors\/docent ans\u00f6kningar man granskat, hur m\u00e5nga forskningsans\u00f6kningar man granskat och hur m\u00e5nga peer-review granskningar man gjort.<\/p>\n<p>Visst skall man redovisa vad man h\u00e5ller p\u00e5 med, v\u00e5ra finansi\u00e4rer (skattebetalarna)\u00a0 m\u00e5ste f\u00e5 veta vad vi g\u00f6r (att rapportera via massmedia f\u00e5r man inga po\u00e4ng f\u00f6r).\u00a0 V\u00e5ra skriftliga arbeten rapporteras noggrant var de \u00e4r publicerade, men andra prestationerna skall rapporteras endast med antalet prestationer man gjort.<\/p>\n<p>Det \u00e4r ju ganska jobbigt det h\u00e4r med att vara duktig. S\u00e4rskilt f\u00f6r oss vid \u00c5A som har s\u00e5 pyttesm\u00e5 enheter j\u00e4mf\u00f6rt med stora universitet i v\u00e4rlden. Det \u00e4r ju s\u00e5, att trots v\u00e5ra begr\u00e4nsade personella och ekonomiska resurser skall vi prestera lika mycket som tredubbelt s\u00e5 stora enheter.<\/p>\n<p>Nu skall universiteten vara mer businessorienterade \u00e4n bildningsorienterade (bildning \u00e4r mycket sv\u00e5rm\u00e4tt med ekonomiska parametrar, s\u00e5 det kan vi inte ha som ideal). D\u00e5 skall vi f\u00f6ljaktligen jobba som framg\u00e5ngsrika businessm\u00e4n. Principen skall vara: Minimera input och maximera output.<\/p>\n<p>I min senaste blogg redogjorde jag f\u00f6r paradoxen med forskningsfinansiering. En businessinriktad individ s\u00f6ker pengar var de finns att f\u00e5. Inom universiteten f\u00e5r man bonus endast utg\u00e5ende fr\u00e5n inf\u00f6rskaffade forskningsmedel som \u00e4r \u201dh\u00e5rt konkurrensutsatta\u201d, dvs idealet \u00e4r att maximera input och minimera output. Jag f\u00f6rst\u00e5r inte denna paradox och ingen har \u00e4nnu kunnat f\u00f6rklara den f\u00f6r mig.<\/p>\n<p>Som vi vet fr\u00e5n businessv\u00e4rlden, s\u00e5 g\u00e5r ofta aktierna upp d\u00e5 f\u00f6retag sanerar och sparkar en stor del av personalen. Det skall nog inte ta l\u00e4nge innan universitetsv\u00e4sendet uts\u00e4tts f\u00f6r dessa saneringar. Principen \u00e4r ju enkel \u2013 h\u00f6j v\u00e4rdet p\u00e5 aktierna (=anseendet), sparka folk!<\/p>\n<p>N\u00e5v\u00e4l, vi p\u00e5 verkstadsgolvet (som jobbar med forskning och utbildning) ser inga problem med detta. Vi skall bli duktiga businessinriktade akademiker, l\u00e5t oss bli effektivare redan till n\u00e4sta \u00e5rsrapportering enligt businesst\u00e4nkande utan att ljuga (n\u00e5n gr\u00e4ns f\u00e5r det v\u00e4l vara). Jag kommer h\u00e4r med n\u00e5gra tips.<\/p>\n<ul>\n<li>S\u00f6k upp tidskrifter med l\u00e4gsta m\u00f6jliga impakt-faktor f\u00f6r dina manuskript. I slut\u00e4ndan kan det bli en internationell peer-review artikel. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan du kanske f\u00f6rdubbla dina uppsatser per \u00e5r. Gl\u00f6m inte att meddela detta f\u00f6rfarande f\u00f6r alla dina doktorander.<\/li>\n<li>Om du inte har m\u00f6jlighet att skriva peer-review uppsatser, bes\u00f6k flera m\u00f6ten under \u00e5ret som behandlar samma tema och ger ut m\u00f6tes-proceedings. D\u00e5 kan du f\u00e5 po\u00e4ng f\u00f6r samma text flera g\u00e5nger bara genom att \u00e4ndra rubriken lite grann.<\/li>\n<li>Om du \u00e4mnar h\u00e5lla en city-semester i \u00e5r. Tag kontakt med det lokala universitetet f\u00f6r att komma upp och snacka och ge ett f\u00f6redrag \u2013 det kan leda till po\u00e4ng.<\/li>\n<li>Tag emot alla granskningsuppdrag du blir ombedd att g\u00f6ra. S\u00e4tt inte on\u00f6dig tid p\u00e5 granskningen, huvudsak att du hinner med m\u00e5nga. D\u00e5 du g\u00f6r granskningen snabbt med endast positiva kommentarer som inte leder till korrigeringar g\u00f6r \u00e4ven en tj\u00e4nst \u00e5t kollegorna som vill ha en uppsats publicerad eller de som s\u00f6ker en tj\u00e4nst.<\/li>\n<\/ul>\n<p>Det h\u00e4r tipsen g\u00e4ller endast en del av universitetsverksamheten. N\u00e4r det g\u00e4ller effektiveringen av examinationen finns det massor att g\u00f6ra f\u00f6r att s\u00e4nka input och h\u00f6ja output.<\/p>\n<p>Om n\u00e5n blir orolig f\u00f6r att mista sin tj\u00e4nst d\u00e5 univeriteten saneras, var inte orolig. G\u00f6r som universitetsutbildade som blivit petade fr\u00e5n f\u00f6retag \u2013 bli konsult! Universiteten kommer n\u00e4mligen att bli s\u00e5 effektiva att deras ekonomi st\u00e4rks. F\u00f6r att kunna uppr\u00e4tth\u00e5lla aktiviteterna med en minimal personal \u00e4r universiteten tvungna att anst\u00e4lla konsulter som reser runt och sitter av konferenser och skriver halvassiga uppsatser \u2013 inte s\u00e5 tokigt jobb.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Strukturf\u00f6r\u00e4ndringar p\u00e5 alla plan i samh\u00e4llet leder oftast, p\u00e5 skikt, till n\u00e5got positivt. Men ibland kan f\u00f6r\u00e4ndringarna ske lite f\u00f6r snabbt. S\u00e5 snabbt att alla inblandade inte riktigt f\u00f6rst\u00e5r nyttan i f\u00f6r\u00e4ndringarna, trots att det finns en vilja att f\u00f6rst\u00e5. Kan s\u00e5 vara att undervisningsministeriet har n\u00e5gon id\u00e9 med att ers\u00e4tta bildningsuniversitet med businessuniversitet, men [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[74,73],"class_list":["post-431","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund","tag-businessuniversitet","tag-kota"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=431"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":432,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/431\/revisions\/432"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=431"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=431"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=431"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}