{"id":439,"date":"2012-03-03T02:15:27","date_gmt":"2012-03-03T00:15:27","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=439"},"modified":"2012-03-05T08:57:12","modified_gmt":"2012-03-05T06:57:12","slug":"fran-en-varld-som-regleras-av-van-der-waals-till-en-omgivning-som-styrs-av-porters-fem-krafter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/03\/03\/fran-en-varld-som-regleras-av-van-der-waals-till-en-omgivning-som-styrs-av-porters-fem-krafter\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5n en v\u00e4rld som regleras av Van der Waals till en omgivning som styrs av Porters fem krafter"},"content":{"rendered":"

\"SaaraI slutet av december anl\u00e4nde jag till Chicago f\u00f6r att studera ekonomi och f\u00f6rvaltning av immateriella r\u00e4ttigheter vid Kellogg School of Management vid Northwestern University.<\/p>\n

Jag \u00e4r forskare vid laboratoriet f\u00f6r teknisk polymerkemi och hade tidigare bland annat arbetat som forskare inom industrin under n\u00e5gra \u00e5r. I h\u00f6stas fick jag h\u00f6ra att Stiftelsen f\u00f6r \u00c5bo Akademi \u00a0\u00a0finansierar ett forskarprogram vid Kellogg. Programmet \u00e4r riktat till en doktorand eller postdoc som har en biovetenskaplig- eller biomaterialrelaterad bakgrund. Jag blev genast intresserad! Jag fick platsen och har nu varit h\u00e4r i lite \u00f6ver tv\u00e5 m\u00e5nader. Det h\u00e4r \u00e4r f\u00f6rsta g\u00e5ngen jag skriver i Forskarbloggen och jag kommer under de kvarvarande fyra m\u00e5naderna att blogga, mer eller mindre regelbundet, om mina erfarenheter ur en polymerteknologs synvinkel. I detta f\u00f6rsta inl\u00e4gg ber\u00e4ttar jag lite om min bakgrund och mina funderingar kring de f\u00f6rsta m\u00e5naderna i den akademiska \u201dbusinessv\u00e4rlden\u201d.<\/p>\n

Matchande pusselbitar<\/strong><\/p>\n

\u00c4nda sedan jag var liten s\u00e5 har jag vetat att naturvetenskaper skulle vara mitt s\u00e4tt att f\u00f6rs\u00f6ka \u00e4ndra p\u00e5 v\u00e4rlden till en b\u00e4ttre plats. N\u00e4r jag 1999 b\u00f6rjade studera vid \u00c5A, var det h\u00e4r ett av mina motiv f\u00f6r beslutet att komma och studera vid det d\u00e5varande KTF; jag ville g\u00f6ra n\u00e5gonting som potentiellt kan f\u00f6rb\u00e4ttra milj\u00f6n, och att bli forskare var ett val som p\u00e5 ett naturligt s\u00e4tt passade min karakt\u00e4r.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 2011 disputerade jag och min avhandling behandlade biopolymerer och olika modifieringar av deras egenskaper \u2013 ett tema som kombinerade mina professionella ambitioner och \u00e4ven sammanfattade ett fler\u00e5rigt arbete till ett fylligt och konkret paket. Min forskning hade fr\u00e4mst varit inriktad p\u00e5 industriellt samarbete i form av olika produktutveckligsprojekt, och m\u00f6jligheten att vidareutveckla mina kunskaper i teknologi\u00f6verf\u00f6ring fr\u00e5n universiteten till industrin passade mycket bra in i mina karri\u00e4rplaner.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Campusomr\u00e5det i Chicago <\/p><\/div>\n

Trots att jag hade st\u00f6tt p\u00e5 budgetering och olika strategiska initiativ i samband med projektplanering, hade jag inte haft m\u00f6jlighet och tid att fundera s\u00e5 mycket p\u00e5 hurdana detaljer, processer eller lagar det finns bakom det ekonomiska systemet. Finansv\u00e4rlden hade till en viss grad till och med verkat som en djungel utan regler f\u00f6r mig. Det \u00e4r f\u00f6rst nu, efter en tid i businesskolan, som jag har b\u00f6rjat inse att p\u00e5 samma s\u00e4tt som man kan styra de molekyl\u00e4ra interaktionerna hos polymerkedjor s\u00e5 \u00e4r det ocks\u00e5 m\u00f6jligt att till exempel basera en aff\u00e4rsstrategi p\u00e5 f\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt liknande teorier. Jag har b\u00f6rjat f\u00e5 en djupare f\u00f6rst\u00e5else om hur aff\u00e4rsstrategier och f\u00f6rvaltningen av intellektuell egendom best\u00e5r av olika pusselbitar, som man ur ett strategiskt perspektiv m\u00e5ste kunna placera i en st\u00f6rre helhet b\u00e5de p\u00e5 ett korrekt s\u00e4tt och vid en korrekt tidpunkt samt \u00e4ven hur allt detta kan till\u00e4mpas p\u00e5 nya vetenskapliga innovationer.<\/p>\n

Kulturskillnader<\/strong><\/p>\n

Kultursskillnaderna mellan Finland och USA har nog absolut varit st\u00f6rre b\u00e5de vad g\u00e4ller studierna och livet i \u00f6vrigt, trots att jag har rest relativt mycket runt om i v\u00e4rlden och ocks\u00e5 bes\u00f6kt den h\u00e4r kontinenten tidigare. Under min studietid bodde jag i England under n\u00e5gra \u00e5r och studerade bioteknik vid University College London. Jag m\u00e4rkte redan d\u00e5 att det finns tydliga skillnader, inte bara i l\u00e4rostilen, men till en viss grad ocks\u00e5 i motivationen och beredskapen hos studerandena att satsa p\u00e5 kurserna. H\u00e4r vid Kellogg \u00e4r undervisningen starkt baserad p\u00e5 att man redan l\u00e4st teorin eller bakgrunden till det som behandlas i klassrummet f\u00f6re man kommer p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningen. P\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningarna g\u00e5s teorin igenom mycket snabbt, om ens \u00f6verhuvudtaget, och den st\u00f6rsta delen av undervisningen g\u00e5r ut p\u00e5 att man g\u00f6r till\u00e4mpade r\u00e4kne\u00f6vningar eller g\u00e5r igenom illustrativa exempel. Med andra ord kr\u00e4ver varje f\u00f6rel\u00e4sning i vanliga fall flera timmar av sj\u00e4lvst\u00e4ndigt arbete f\u00f6re sj\u00e4lva undervisningssessionen. Studerandena \u00e4r v\u00e4ldigt aktiva och har mycket fr\u00e5gor, och det \u00e4r ocks\u00e5 typiskt att professorn anv\u00e4nder \u201dcold calling\u201d vilket betyder att han eller hon ber valda studeranden att svara p\u00e5 fr\u00e5gor under f\u00f6rel\u00e4sningen, och eftersom ocks\u00e5 timaktiviteten p\u00e5verkar vitsordet \u00e4r det under inga omst\u00e4ndigheter m\u00f6jligt att passivt g\u00f6mma sig p\u00e5 bakb\u00e4nken.<\/p>\n

Vikten av finansiella incitament<\/strong><\/p>\n

Efter att jag l\u00e4ste professor Olav Eklunds text i Forskarbloggen om den omv\u00e4nda Gauss distributionen i vitsorden p\u00e5 \u00c5As kurser<\/a>, b\u00f6rjade jag fundera mera p\u00e5 de m\u00f6jliga orsakerna till det och tog reda p\u00e5 hur kurserna bed\u00f6ms p\u00e5 Kellogg. Den f\u00f6rsta tydliga skillnaden i studieomst\u00e4ndigheterna \u00e4r att man i vanliga fall endast kan tenta en viss kurs en g\u00e5ng och p\u00e5 ett f\u00f6rhandsbest\u00e4mt datum. Terminsavgifterna \u00e4r h\u00f6ga, vilket naturligtvis ger studerandena en mycket stark motivation f\u00f6r att satsa allt p\u00e5 att l\u00e4ra sig effektivt och prestera det som kr\u00e4vs. Jag tar h\u00e4lften av mina kurser p\u00e5 kv\u00e4llarna med deltidsprogrammet. Deltidsstuderandena arbetar p\u00e5 heltid samtidigt som de studerar p\u00e5 kv\u00e4llarna. I deltidsprogrammet tycker jag att konkurrensen till och med \u00e4r h\u00e5rdare \u00e4n i heltidsprogrammet, inte minst f\u00f6r att det \u00e4r vanligt att en prosentuell andel av terminsavgiften betalas av arbetsgivaren och att den procentuella andelen \u00e4r beroende av vitsordet.<\/p>\n

Det finns ocks\u00e5 en enorm kulturskillnad relaterad till hedern. S\u00e5som redan diskuterades i Professor Eklunds blogg och kanske lite \u00f6verdrivet i den p\u00e5f\u00f6ljande diskussionen, s\u00e5 tycker n\u00e5gra studeranden i Finland att det inte spelar s\u00e5 stor roll om man inte klarar tenten p\u00e5 f\u00f6rsta g\u00e5ngen eller bara f\u00e5r en etta f\u00f6r att \u201dingen kommer att titta p\u00e5 dina betyg senare i alla fall\u201d och \u201dman l\u00e4r sig det som man beh\u00f6ver p\u00e5 jobbet\u201d. Situationen \u00e4r mycket annorlunda h\u00e4r. F\u00f6r det f\u00f6rsta s\u00e5 tycker studerandena att det v\u00e4ldigt pinsamt att inte kunna svara p\u00e5 professorns fr\u00e5gor b\u00e5de p\u00e5 f\u00f6rel\u00e4sningen och i tenten. Som ett resultat av det h\u00e4r och de ovann\u00e4mnda finansiella incitamenten s\u00e5 \u00e4r vitsordf\u00f6rdelningen mycket kraftigt viktad mot de h\u00f6gsta vitsorden.<\/p>\n

Det h\u00e4r leder mig till den andra st\u00f6rre skillnaden i systemet j\u00e4mf\u00f6rt med det som jag \u00e4r van vid. Kursvitsorden \u00e4r inte baserade p\u00e5 sj\u00e4lva po\u00e4ngen utan den prosentuella distributionen, s\u00e5 att 40% av de b\u00e4sta f\u00e5r det b\u00e4sta vitsordet A, 50% f\u00e5r ett B, och 10% av studerandena, med de l\u00e4gsta po\u00e4ngen, f\u00e5r ett C. Jag har ingen officiell information om f\u00f6ljande p\u00e5st\u00e5ende, men enligt det som jag har h\u00f6rt, s\u00e5 \u00e4r det emellertid inte m\u00f6jligt att bli underk\u00e4nd s\u00e5 l\u00e4nge som man visar lite intresse f\u00f6r kursen. Vitsorden \u00e4r allts\u00e5 inte baserade p\u00e5 vad man kan, utan p\u00e5 hur mycket som man kan i f\u00f6rh\u00e5llande till de andra p\u00e5 kursen. Jag beh\u00f6ver \u00e4nnu lite tid f\u00f6r att best\u00e4mma mig f\u00f6r vilket system som jag tycker att \u00e4r det b\u00e4sta. Vad tycker ni?<\/p>\n

Som ett exempel p\u00e5 hur det h\u00e4r fungerar i verkligheten kan jag n\u00e4mna att mina senaste tent po\u00e4ng var 93 av 105 och jag k\u00e4nde mig v\u00e4ldigt n\u00f6jd, med tanke p\u00e5 att \u00e4mnet var relativt nytt f\u00f6r mig. Men eftersom medelv\u00e4rdet var 88, medianen 89 och standardavvikelsen 8 po\u00e4ng s\u00e5 hade ungef\u00e4r en tredjedel av mina kurskompisar f\u00e5tt \u00e4nnu h\u00f6gre po\u00e4ng. Ett s\u00e5dant h\u00e4r system reflekterar nog b\u00e4ttre den konkurrensbaserade reella v\u00e4rlden men kanske ocks\u00e5 tar bort en del av gl\u00e4djen att l\u00e4ra sig.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I slutet av december anl\u00e4nde jag till Chicago f\u00f6r att studera ekonomi och f\u00f6rvaltning av immateriella r\u00e4ttigheter vid Kellogg School of Management vid Northwestern University. Jag \u00e4r forskare vid laboratoriet f\u00f6r teknisk polymerkemi och hade tidigare bland annat arbetat som forskare inom industrin under n\u00e5gra \u00e5r. I h\u00f6stas fick jag h\u00f6ra att Stiftelsen f\u00f6r \u00c5bo […]<\/p>\n","protected":false},"author":160,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[75],"tags":[14,77,76],"class_list":["post-439","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inkinen","tag-ekonomi","tag-studier-utomlands","tag-teknologioverforing"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/160"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=439"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":453,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/439\/revisions\/453"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=439"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=439"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=439"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}