![\"\u00c5sa](\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Bengtsson_blogg_2.jpg\" "\\"Bengtsson_blogg_2\\"")
Kommunminister Henna Virkkunen har skinn p\u00e5 n\u00e4san. Det \u00e4r inte utan anledning just hon f\u00e5r b\u00e4ra ansvaret f\u00f6r en av de sv\u00e5raste reformerna som den sittande regeringen har gett sig in p\u00e5. Kommunkartan skall ritas om och det f\u00f6rslag som har utarbetats i Finansministeriets korridorer fick en stor del av de ledande tj\u00e4nstem\u00e4nnen och politikerna i landets kommuner att hicka till. F\u00f6r att inte tala om inv\u00e5narna.<\/p>\n
Dagens 320 fastlandskommuner skall enligt Finansministeriets utkast minskas till omkring 70. \u00a0Ett viktigt motiv till reformen \u00e4r att m\u00e5nga sm\u00e5 kommuner i dagens l\u00e4ge har sv\u00e5rt att organisera den lagstadgade servicen p\u00e5 egen hand. Ist\u00e4llet har m\u00e5nga i kreativ anda skapat olika former av samarbete. Samarbete som har flyttat mycket makt fr\u00e5n kommunfullm\u00e4ktige till samarbetsorgan utan direkt folkvald kontroll.<\/p>\n
Genom att skapa st\u00f6rre kommuner kan man komma \u00e5t problemet med oklara maktstrukturer vilket ur ett demokratiperspektiv borde ses som en positiv sak. Samtidigt h\u00e4vdas ofta att st\u00f6rre kommuner skapar ett demokratiunderskott. Avst\u00e5ndet mellan inv\u00e5narna och de folkvalda blir l\u00e4ngre. N\u00e4r man tidigare kunde rycka sin politiska representant i \u00e4rmen p\u00e5 stan, skapar st\u00f6rre kommuner ett behov av heltidspolitiker som riskerar att fj\u00e4rmas fr\u00e5n folks vardag.<\/p>\n
M\u00e5nga \u00e4r ocks\u00e5 r\u00e4dda att sm\u00e5 kommundelar skall f\u00f6rlora b\u00e5de sin identitet, service och inflytande n\u00e4r man g\u00e5r in i en st\u00f6rre helhet. D\u00e4rf\u00f6r funderar man nu som b\u00e4st p\u00e5 hur man kan garantera att olika delar av det som antas bli framtidens storkommuner. En av m\u00e5nga metoder som har lyfts fram i debatten och som skall utredas av Justitieministeriet \u00e4r att inf\u00f6ra valkretsar i kommunalval. P\u00e5 samma s\u00e4tt som vi i riksdagsvalet v\u00e4ljer representanter fr\u00e5n Egentliga Finland, Nyland, Norra Karelen, Lappland osv. skulle man g\u00f6ra sitt val inom de olika kommundelarna. Tanken \u00e4r att man p\u00e5 detta s\u00e4tt skall garantera politiskt inflytande f\u00f6r alla inv\u00e5nare, oberoende av var i kommunen man bor.<\/p>\n
Id\u00e9n kan spontant k\u00e4nnas tilltalande. Valkretsar skulle garantera att inv\u00e5nare i olika delar av kommunen blir h\u00f6rda och samtidigt garantera en lokal f\u00f6rankring i politiken. Det finns dock uppenbara nackdelar. Valkretsar riskerar att skapa or\u00e4ttvisa f\u00f6ruts\u00e4ttningar till inval inom kommunerna och inte minst gynna stora partier p\u00e5 de sm\u00e5s bekostnad.<\/p>\n
St\u00f6rst risk f\u00f6r problem riskerar att uppst\u00e5 om kommuner av olika storlek g\u00e5r samman. Eftersom mandat delas ut enligt befolkningsunderlaget skulle f\u00e4rre fullm\u00e4ktigeplatser tillfalla sm\u00e5 kommundelar. Ju f\u00e4rre platser man utser, desto h\u00f6gre blir det man brukar kalla \u201dden naturliga r\u00f6stsp\u00e4rren\u201d. Genom att inf\u00f6ra valkretsar i de nya storkommunerna riskerar vi allts\u00e5 att hamna i precis samma situation som man under m\u00e5nga \u00e5rs tid har f\u00f6rs\u00f6kt att \u00e5tg\u00e4rda genom att reformera valsystemet i riksdagsval. I sm\u00e5 valkretsar har v\u00e4ljarna inte ett lika fullgott val. Sm\u00e5 partier missgynnas och proportionaliteten blir bristande.<\/p>\n
Stora kommuner kan upplevas som ett hot mot n\u00e4rdemokratin. Att man d\u00e4rf\u00f6r funderar p\u00e5 olika s\u00e4tt att garantera medborgarnas inflytande \u00e4r klokt. Samtidigt \u00e4r det viktigt att man inte skapar nya problem som riskerar att ytterligare urholka folks f\u00f6rtroende f\u00f6r det demokratiska systemet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Kommunminister Henna Virkkunen har skinn p\u00e5 n\u00e4san. Det \u00e4r inte utan anledning just hon f\u00e5r b\u00e4ra ansvaret f\u00f6r en av de sv\u00e5raste reformerna som den sittande regeringen har gett sig in p\u00e5. Kommunkartan skall ritas om och det f\u00f6rslag som har utarbetats i Finansministeriets korridorer fick en stor del av de ledande tj\u00e4nstem\u00e4nnen och politikerna […]<\/p>\n","protected":false},"author":66,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6],"tags":[84,19,85],"class_list":["post-539","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-bengtsson","tag-kommunreformen","tag-val","tag-valkretsar"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/66"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=539"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/539\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":543,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/539\/revisions\/543"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=539"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=539"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}