{"id":556,"date":"2012-04-17T14:44:49","date_gmt":"2012-04-17T12:44:49","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=556"},"modified":"2012-04-17T14:45:03","modified_gmt":"2012-04-17T12:45:03","slug":"finns-det-akademiska-varderingar-i-vetenskapens-vard","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/04\/17\/finns-det-akademiska-varderingar-i-vetenskapens-vard\/","title":{"rendered":"Finns det akademiska v\u00e4rderingar i vetenskapens v\u00e4rd?"},"content":{"rendered":"

\"OlavSamh\u00e4llet runt universitet, s\u00e4rskillt \u00c5bo Akademi, brukar f\u00f6rh\u00e5lla sig ganska likgiltigt mot Akademins och universitetsv\u00e4rdens utmaningar och interna konflikter. Man f\u00e5r h\u00f6ra att \u201dni g\u00f6r ju inget annat \u00e4n gn\u00e4ller\u201d eller \u201ddet verkar som om ni bara r\u00e5ddar\u201d. Inte \u00e4r det ju roligt att h\u00f6ra att man representerar en arbetsplats som ger en s\u00e5dan bild ut\u00e5t. Sj\u00e4lv ser jag mest kolleger som g\u00f6r sitt b\u00e4sta f\u00f6r att h\u00e5lla maskinen i g\u00e5ng. De forskar, undervisar och f\u00f6rs\u00f6ker kommunicera med samh\u00e4llet i centrala fr\u00e5gor.<\/p>\n

Det st\u00e4lls allt h\u00f6gre krav p\u00e5 personalen i fr\u00e5ga om kompetens. En lektorstj\u00e4nst som p\u00e5 80-talet kunde sk\u00f6tas av en \u00e4ldre studerande i m\u00e5nga \u00e5r innehas idag av en doktor, ofta med docent eller professorskompetens. F\u00f6r att f\u00e5 en professur i ett internationellt kompatibelt \u00e4mne m\u00e5ste man ha spelat sina kort r\u00e4tt under en l\u00e5ng tid. F\u00f6rutom bunten med internationella peer review publikationer och b\u00f6cker ska du p\u00e5visa goda undervisningskunskaper, internationellt samarbete, utlandsvistelser och f\u00f6rm\u00e5gan att ragga pengar \u2013 ja, du ska helst vara ung ocks\u00e5.<\/p>\n

Men hur g\u00e5r det? Personalen \u00e4r kompetent och beh\u00e4rskar sitt jobb, men \u00e4nd\u00e5 f\u00e5r stora delar av universitetets personal h\u00f6ra att den \u00e4r ineffektiv och skapar ekonomiskt f\u00f6rlust f\u00f6r universitetet \u2013 Wow, prata om konstruktiv feedback till en intellektuell elit.<\/p>\n

Hur gick det d\u00e5 s\u00e5 h\u00e4r? Att bildningens ymnighetshorn f\u00f6rvandlats till ett f\u00f6rlustbringande aff\u00e4rsf\u00f6retag med inre sp\u00e4nningar? Det finns m\u00e5nga f\u00f6rklaringar och \u00e4nnu fler \u00e5sikter om hur degenereringen g\u00e5tt till. Jag \u00a0t\u00e4nker peka p\u00e5 n\u00e5gra aspekter som g\u00e5tt fel och \u00e4ven visa att de enkilda enheterna fortfarande \u00e4r samh\u00e4llets kompetenscentra.<\/p>\n

Finland \u00e4r ett stort land med n\u00e4stan inga inv\u00e5nare. Vidare \u00e4r statsfinanserna mycket knappa j\u00e4mf\u00f6rt med l\u00e4nder som vi ofta vill j\u00e4mf\u00f6ra oss med. Med detta som grund b\u00f6rjade staten under Kekkonens ledning att grunda universitet och h\u00f6gskolor runt om i landet. Snart hade vi en h\u00f6gskola under 200 000 inv\u00e5nare. I centraleuropa r\u00e4knade man en h\u00f6gskola per 1 milj inv\u00e5nare, det var f\u00f6re centraliseringsreformerna d\u00e4r. Det intressanta var att det inte grundades skolningsenheter i landet motsvarande populationen, nej, s\u00e5 m\u00e5ngfacetterade enheter som m\u00f6jligt \u2013 allt skulle finnas \u00f6verallt! Med kraven p\u00e5 kompetens fylldes sm\u00e5ningom h\u00f6gskolorna med en intellektuell elit som st\u00e4llde krav p\u00e5 sina h\u00f6gskolors infrastruktur s\u00e5 de kunde h\u00e5lla samma niv\u00e5 som sina internationella kolleger. DET hade inte h\u00f6gskolearkitekterna r\u00e4knat med. Den intellektuella eliten n\u00f6jde sig inte med pennv\u00e4ssare och r\u00e4knestickor.<\/p>\n

N\u00e4r statens pengar inte r\u00e4ckte till att utveckla h\u00f6gskolorna kom en period med internationell evaluering, ungef\u00e4r samtidigt som en massa yrkesh\u00f6gskolor grundades. Evalueringarna visade tyv\u00e4rr att de flesta enheter fyllde en funktion och kunde d\u00e4rf\u00f6r inte st\u00e4ngas. Sedan kom en tid d\u00e4r h\u00f6gskolorna skulle rankas utg\u00e5ende fr\u00e5n forskningsframg\u00e5ng. Den utredningen gick helt \u00e5t skogen, eftersom de gamla forskningsuniversiteten i s\u00f6dra Finland (Helsingfors universitet, Tekniska h\u00f6gskolan, \u00c5bo universitet och \u00c5bo Akademi) klarade sig klart b\u00e4st, n\u00e5got som gick tv\u00e4rt emot centerns syn p\u00e5 h\u00f6gskoleutbredningen i landet. F\u00f6ljaktligen kunde inte staten dra n\u00e5gra drastiska slutsatser av detta, utan h\u00f6gskolepolitiken gick in i en fas av osthyvelnedsk\u00e4rningar i kombination med framg\u00e5ngsparametrar och identifiering av s.k. spjutspetsenheter. Det tokiga \u00e4r att det mesta \u00e4r baserat p\u00e5 nyckfulla grunder \u2013 det m\u00e5ste man ju ta till d\u00e5 de akademiska kriterierna ger fel resultat f\u00f6r akademisk verksamhet.<\/p>\n

Till exempel. Vi l\u00e4ser i media att de humanistiska \u00e4mnena vid \u00c5A \u00e4r i kris. Men hall\u00e5! Humanistiska \u00e4r den enda resultatenheten\u00a0 vid \u00c5A som uppn\u00e5tt och \u00f6verskridit sitt examensm\u00e5l f\u00f6r antalet doktors-, magisters- \u00a0och kandidatexamina. \u00c4ven numer\u00e4rt st\u00e5r humanistiska i toppen med antalet examina. Jag fr\u00e5gar \u00e4r detta en enhet i kris? Om du svarar nej, de humanistiska \u00e4mnena vid \u00c5A \u00e4r inte i kris har du en hoppl\u00f6st f\u00f6r\u00e5ldrad syn p\u00e5 hur man r\u00e4knar effektivitet vid ett universitet. Du \u00e4r en akademisk t\u00f6nt, en relikt fr\u00e5n 1900-talet,\u00a0 som inte f\u00f6rst\u00e5r hur dagens universitet ska fungera. Resultatenheterna ska g\u00e5 p\u00e5 vinst enligt nya s\u00e4tt att r\u00e4kna! H\u00e4r r\u00e4cker det inte med god undervisning och god forskning \u2013 nu \u00e4r det ekonomiska kriterier som styr! (om detta kan ni l\u00e4sa i mina tidigare bloggar om BRA pengar f\u00f6r forskningsfinansiering och D\u00c5LIGA pengar f\u00f6r forskningsfinansiering).<\/p>\n

Hur st\u00f6r den moderna h\u00f6gskolepolitiken mig som naturvetare? Jo, jag har blivit vald till professor p\u00e5 basen av min kompetens i vilka processer som styrt och styr v\u00e5r planets utveckling. F\u00f6r att uppn\u00e5 denna kompetens har jag jobbat i internationella team med tillg\u00e5ng till avancerade laboratorier i kemisk mikroanalys och i isotopbest\u00e4mningar.\u00a0 Denna laboratorieapparatur \u00e4r s\u00e5 dyr, att fast\u00e4n alla Finlands universitet skulle g\u00e5 samman, skulle de knappast med de befintliga budgeterna kunna finansiera apparaturen och personalen runt den. M\u00e5 s\u00e5 vara, vi har tillg\u00e5ng till dessa laboratorier om vi vill (Stockholm, Uppsala och St.Petersburg \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e5ngt borta). Problemet \u00e4r att innan man f\u00e5r tilltr\u00e4de till dessa \u201dh\u00f6gkapacitetlaboratorier\u201d m\u00e5ste man kunna h\u00e4nvisa till en grundlig f\u00f6runders\u00f6kning. En unders\u00f6kning som kr\u00e4ver vissa typer av analyser framst\u00e4llda med hj\u00e4lp av instrument som \u00e4r sj\u00e4lvklara vid geo-institutioner vid universitet runt v\u00e4rlden…men, inte i Finland. V\u00e5r regionalpolitiskt dikterade h\u00f6gskolepolitik har gjort det om\u00f6jligt f\u00f6r oss att h\u00e5lla j\u00e4mna steg med omv\u00e4rden.<\/p>\n

Men hur skall medel f\u00f6rdelas till universitet b\u00e5de nationellt och internt? Vi beh\u00f6ver en v\u00e4rdediskussion s\u00e5v\u00e4l som en fokusering s\u00e5 att humanister kan njuta av sin framg\u00e5ng och naturvetare f\u00e5r den apparatur den beh\u00f6ver. Om s\u00e5 inte sker kan jag f\u00f6r tillf\u00e4llet inte erbjuda g\u00e4stande forskare mycket mer \u00e4n det som finns i mitt och mina kollegors huvuden och en j\u00e4kligt trevlig utsikt mot Braheskv\u00e4ren.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Samh\u00e4llet runt universitet, s\u00e4rskillt \u00c5bo Akademi, brukar f\u00f6rh\u00e5lla sig ganska likgiltigt mot Akademins och universitetsv\u00e4rdens utmaningar och interna konflikter. Man f\u00e5r h\u00f6ra att \u201dni g\u00f6r ju inget annat \u00e4n gn\u00e4ller\u201d eller \u201ddet verkar som om ni bara r\u00e5ddar\u201d. Inte \u00e4r det ju roligt att h\u00f6ra att man representerar en arbetsplats som ger en s\u00e5dan bild […]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[92],"class_list":["post-556","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund","tag-hogskolepolitik"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/556","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=556"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/556\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":559,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/556\/revisions\/559"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=556"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=556"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=556"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}