{"id":641,"date":"2012-06-07T09:25:15","date_gmt":"2012-06-07T07:25:15","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=641"},"modified":"2012-06-07T09:25:15","modified_gmt":"2012-06-07T07:25:15","slug":"att-finna-den-person-som-man-kan-bli-i-framtiden","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/06\/07\/att-finna-den-person-som-man-kan-bli-i-framtiden\/","title":{"rendered":"Att finna den person som man kan bli i framtiden"},"content":{"rendered":"

\"Saara<\/a>Min postdoktorala vistelse i Chicago b\u00f6rjar n\u00e4rma sig sitt slut och det \u00e4r snart dags att packa mina resv\u00e4skor f\u00f6r hemresan till \u00c5bo. Utlandsvistelser \u00e4r alltid nyttiga upplevelser eftersom de m\u00f6jligg\u00f6r en personlig evaluering av det som man tidigare \u00a0gjort och l\u00e4rt sig, var man st\u00e5r f\u00f6r tillf\u00e4llet och vilka olika v\u00e4gar man kan v\u00e4lja emellan n\u00e4r man g\u00e5r fram\u00e5t.<\/p>\n

Jag brukar j\u00e4mf\u00f6ra l\u00e4ngre utlandsvistelser med en spegel. I det h\u00e4r fallet best\u00e5r spegeln av ens omgivning och de m\u00e4nniskor som man kommunicerar eller samverkar med, antingen hemma eller p\u00e5 jobbet. Det dagliga samspelet med v\u00e5r omgivning definierar den bild som vi har av oss sj\u00e4lva, vilket i sin tur kan begr\u00e4nsa det som vi vill och v\u00e5gar g\u00f6ra.\u00a0 N\u00e4r man bor och arbetar i sitt hemland under en l\u00e4ngre tid s\u00e5 m\u00e5lar man s\u00e5 sm\u00e5ningom upp en viss bild av vem man sj\u00e4lv \u00e4r som person, var man befinner sig p\u00e5 arbetsmarknaden, vad man har f\u00f6r specifika kunskaper i f\u00f6rh\u00e5llande till kollegerna, hurdant v\u00e4rde man har i andras \u00f6gon och ocks\u00e5 hur man tror man kan utveckla sig sj\u00e4lv i framtiden.<\/p>\n

N\u00e4r man flyttar utomlands s\u00e5 tar man den h\u00e4r bilden med sig, men eftersom bakgrunden p\u00e5 bilden \u00e4ndras s\u00e5 b\u00f6rjar man snart inse att spegelns yta b\u00f6rjar tappa sin glans. Man b\u00f6rjar tappa sm\u00e5 bitar av det som man trodde var det mest v\u00e4rdefulla i ens identitet och man m\u00e5ste ofta utmana det som man tidigare tyckte var sant. Ibland s\u00e5 blir det s\u00e5 att utlandsvistelsen sl\u00e5r s\u00f6nder hela spegeln varefter man beh\u00f6ver b\u00f6rja bygga ihop hela bilden p\u00e5 nytt, en bit \u00e5t g\u00e5ngen. Om man flyttar till ett land med fr\u00e4mmande kultur upplever man f\u00f6rr eller senare en kulturchock. Storleken av kulturchocken beror helt p\u00e5 ens personliga situation och personlighet och de egentliga kulturskillnaderna mellan hemlandet och det land man tillf\u00e4lligt befinner sig i. Ju flera skillnader i de arbetsuppgifter som man sk\u00f6ter utomlands och de tidigare uppgifterna som man har jobbat med, desto djupare och l\u00e4ngre blir den personliga adapteringsprocessen. \u00a0N\u00e4r man \u00e4r f\u00e4rdig med den s\u00e5 kan man igen se en tydligare bild av sig sj\u00e4lv, som den person som man har vuxit till i processen men den h\u00e4r g\u00e5ngen mot den nya bakgrunden. Hur sv\u00e5r den h\u00e4r processen \u00e4n kan verka s\u00e5 \u00e4r den, hur som helst, n\u00e4stan alltid v\u00e4rd sm\u00e4rtorna och leder till signifikanta f\u00f6rb\u00e4ttringar i till exempel arbetseffektiviteten och kreativiteten.\u00a0 Jag antog sj\u00e4lv mycket annorlunda uppgifter under den h\u00e4r postdoc-perioden, j\u00e4mf\u00f6rt med det som jag hade tidigare gjort, vilket tvingade mig att p\u00e5 ett positivt s\u00e4tt att re-evaluera mina professionella kunskaper och framtidsm\u00e5l och samtidigt gav det mig nya perspektiv f\u00f6r forskningsarbetet och innovationsrelaterat arbete i allm\u00e4nhet.<\/p>\n

\"\"<\/a>

P\u00e5 besok i Silicon Valley, "Kiseldalen", i Kalifornien.<\/p><\/div>\n

Jag har ofta blivit fr\u00e5gad vad jag har tyckt har varit det b\u00e4sta med det g\u00e5nga halv\u00e5ret i USA. Mitt svar inst\u00e4mmer helt med det som mina kolleger och studiekompisar har svarat n\u00e4r jag har fr\u00e5gat dem samma fr\u00e5ga, det vill s\u00e4ga: m\u00e4nniskorna. Nuf\u00f6rtiden kan man n\u00e5 all information som man kan t\u00e4nka sig via internet och universitet kan inte l\u00e4ngre endast konkurrera p\u00e5 basen av kursinneh\u00e5ll, infrastruktur eller andra fysiska detaljer. Det \u00e4r utan tvivel m\u00e4nniskorna, b\u00e5de studerandena, professorerna, och de specialister som jag har f\u00e5tt jobba med, som har bl\u00e5st liv i l\u00e5gan under de livliga diskussionerna som jag har upplevt antingen p\u00e5 kurserna p\u00e5 Kellogg eller under de samprojekt som jag har varit med om p\u00e5 Kellogg och INVO. Jag tror att den h\u00e4r resan \u00a0har \u00f6kat, inte bara min k\u00e4nnedom om de teoretiska principerna som behandlandes p\u00e5 kurserna (som jag beskrev i mitt tidigare inl\u00e4gg), utan ocks\u00e5 min kunskap att t\u00e4nka kritiskt, evaluera och f\u00f6rb\u00e4ttra min egen motivation och mina s\u00e4tt att agera samt att fatta beslut som leder till systematisk och konkret v\u00e4rde\u00f6kning i de produkter eller processer som jag arbetar med.<\/p>\n

Det som jag tycker \u00e4r det viktigaste som jag vill ta hem h\u00e4rifr\u00e5n och ber\u00e4tta om till mitt professionella n\u00e4tverk, \u00e4r viljan och konsten att hj\u00e4lpa andra i sina f\u00f6rs\u00f6k att g\u00e5 fram\u00e5t i sina karri\u00e4rer eller i sina arbetsprojekt. Det kan l\u00e5ta som en klich\u00e9 men jag tror att det h\u00e4r \u00e4r nyckeln till en s\u00e5dan h\u00e5llbar innovationsutveckling som vi m\u00e5ste b\u00f6rja bygga i framtiden vid alla arbetsniv\u00e5er i forskningsarbetet vid universitet. Det \u00e4r klart att saker och ting inte fungerar p\u00e5 samma s\u00e4tt i Finland som i USA, men det finns vissa nyttiga koncept och verktyg som jag vill b\u00f6rja anv\u00e4nda. Till exempel s\u00e5 kallade \u201delevator pitches\u201d som \u00e4r enkla men h\u00f6gst effektiva v\u00e4rdeskapningsverktyg som man kontinuerligt kan till\u00e4mpa f\u00f6r att maximera produktiviteten hos olika produkt- eller processutvecklingsprojekt. Ett annat exempel som anv\u00e4nds av m\u00e5nga h\u00e4r \u00e4r m\u00f6ten som man ordnar via sitt kontaktn\u00e4tverk, inte f\u00f6r att be om en arbetsplats eller n\u00e5gon annan tj\u00e4nst, utan bara f\u00f6r att f\u00e5 information ang\u00e5ende ett visst tema eller industri som man \u00e4r intresserad av. Det har varit hj\u00e4rtev\u00e4rmande hur m\u00e5nga personliga r\u00e5d och referenser som jag har f\u00e5tt via m\u00e4nniskor som jag har tr\u00e4ffat p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet, och de h\u00e4r m\u00f6tena har faktiskt lett till konkreta f\u00f6rb\u00e4ttringar av de arbets- eller karri\u00e4rrelaterade fr\u00e5gor som jag har beh\u00f6vt hj\u00e4lp med. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5gonting som jag definitivt vill ber\u00e4tta mera om i Finland och ta fram p\u00e5 den \u00a0businesskursen som jag kommer att ordna \u00a0p\u00e5 h\u00f6sten.<\/p>\n

Med det h\u00e4r vill jag s\u00e4ga adj\u00f6 fr\u00e5n USA. N\u00e4sta g\u00e5ng jag uppdaterar bloggen kommer jag redan att vara tillbaka i \u00c5bo. Trevlig sommar \u00e5t alla och kontakta mig g\u00e4rna om ni vill veta mera om mina erfarenheter i Chicago eller om ni annars bara vill diskutera innovations- eller forskningsrelaterade fr\u00e5gor!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Min postdoktorala vistelse i Chicago b\u00f6rjar n\u00e4rma sig sitt slut och det \u00e4r snart dags att packa mina resv\u00e4skor f\u00f6r hemresan till \u00c5bo. Utlandsvistelser \u00e4r alltid nyttiga upplevelser eftersom de m\u00f6jligg\u00f6r en personlig evaluering av det som man tidigare \u00a0gjort och l\u00e4rt sig, var man st\u00e5r f\u00f6r tillf\u00e4llet och vilka olika v\u00e4gar man kan v\u00e4lja […]<\/p>\n","protected":false},"author":160,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[75],"tags":[99,101,100,102],"class_list":["post-641","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inkinen","tag-att-bo-utomlands","tag-innovation","tag-kulturchock","tag-natverk"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/641","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/160"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=641"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/641\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":646,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/641\/revisions\/646"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=641"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=641"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=641"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}