{"id":723,"date":"2012-10-22T08:13:33","date_gmt":"2012-10-22T06:13:33","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=723"},"modified":"2012-10-22T08:57:35","modified_gmt":"2012-10-22T06:57:35","slug":"mejl-pa-anslagstavla","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/10\/22\/mejl-pa-anslagstavla\/","title":{"rendered":"Mejl p\u00e5 anslagstavla"},"content":{"rendered":"

\"RiaH\u00f6r du till dem som skriver ut e-postmeddelanden p\u00e5 papper? S\u00e5 d\u00e4r f\u00f6r s\u00e4kerhets skull, om webben pl\u00f6tsligt skulle upph\u00f6ra att finnas. D\u00e5 h\u00f6r du till den s\u00e5 kallade mejlgenerationen till skillnad fr\u00e5n messengergenerationen. Ibland kallas mejlgenerationen f\u00f6r digitala invandrare, och messengergenerationen f\u00f6r digitalt inf\u00f6dda. Skiljelinjen brukar g\u00e5 ungef\u00e4r vid \u00e5r 1991, det vill s\u00e4ga personer f\u00f6dda efter det \u00e5ret \u00e4r digitalt inf\u00f6dda. De skriver inte ut i on\u00f6dan, de litar p\u00e5 att det som finns p\u00e5 webben inte f\u00f6rsvinner och de anv\u00e4nder smarttelefonen till mycket mer \u00e4n att ringa.<\/p>\n

Det riktigt intressanta just nu \u00e4r, att m\u00e5nga av oss som jobbar med forskning, undervisning och administration vid v\u00e5rt \u00c5bo Akademi h\u00f6r till mejlgenerationen, medan v\u00e5ra grundexamensstuderande b\u00f6rjar h\u00f6ra till messengergenerationen. De som \u00e4r f\u00f6dda \u00e5r 1991 skrev studenten och inledde sina universitetsstudier \u00e5r 2010, och kan allts\u00e5 studera nu f\u00f6r andra \u00e5ret.<\/p>\n

Hur kommunicerar vi d\u00e5 med dessa digitala inf\u00f6dingar? Via v\u00e5ra smarttelefoner? Tja, vi har v\u00e4l inte s\u00e5dana. Vi k\u00f6r med bordstelefoner vid v\u00e5rt universitet. Mejl funkar f\u00f6rvisso, och det \u00e4r vi flitiga med vid v\u00e5rt universitet. Vi mejlar riktigt duktigt. En del mejl f\u00e5r man flera g\u00e5nger, andra f\u00e5r man riktigt m\u00e5nga svar p\u00e5 n\u00e4r m\u00e5nga v\u00e4ljer funktionen \u201dreply all\u201d. En del mejl hinner man kanske inte ens l\u00e4sa, skam att s\u00e4ga, men s\u00e5 kan det g\u00e5. Och d\u00e5 m\u00e5ste man v\u00e4lja, vilka l\u00e4ser jag genast, vilka f\u00e5r v\u00e4nta och vilka sl\u00e4nger jag p\u00e5 direkten. Avs\u00e4ndaren brukar vara ett riktm\u00e4rke i urvalet, och f\u00f6rst\u00e5s \u00e4mnet, \u201dsubject\u201d. Men mejl som \u00e4r skickade via e-postlistor kan ha flera klamrar med ben\u00e4mningar p\u00e5 olika e-postlistor, s\u00e5 man ser inte \u00e4rendet utan att h\u00e5lla p\u00e5 och klicka fram\u00e5t.<\/p>\n

En del mejlv\u00e4xlingar blir riktiga l\u00e5ngk\u00f6rare med m\u00e5nga re: re: re: medan andra, kan heta re: re: re: och \u00e4nd\u00e5 helt byta tema. N\u00e5gon i ringen plockar upp en ny tr\u00e5d utan att ange det i \u00e4renderutan. Nej, men hinner ju inte t\u00e4nka p\u00e5 allt. Sj\u00e4lv l\u00e4ser och besvarar jag mellan 30 och 60 mejl om dagen. S\u00e4tter jag tv\u00e5 minuter per korrespondens s\u00e5 tar det ett par timmar. S\u00e4tter jag flera minuter per mejl s\u00e5 tar det flera timmar.<\/p>\n

Riktigt glad blev jag n\u00e4r jag f\u00f6rstod att rektor har tillsatt en arbetsgrupp som skall fundera p\u00e5 v\u00e5r interna kommunikation, bland annat p\u00e5 mejlv\u00e4xlingen.<\/p>\n

Just f\u00f6r att vi \u00e4r s\u00e5 vana att kommunicera elektroniskt \u00e4r jag fascinerad av anslagstavlor. Speciellt gulligt \u00e4r det med utskrivna mejl upph\u00e4ngda p\u00e5 anslagstavlor.<\/p>\n

\n
\n
\"\"<\/a> <\/dt>\n
Raka rader<\/dd>\n<\/dl>\n<\/div>\n

Undrar om en del universitet har s\u00e4rskilda kuratorer f\u00f6r anslagstavlor? Det s\u00e5g riktigt fint ut vid Stockholms universitet h\u00e4romveckan. Raka rader av anslag p\u00e5 en del anslagstavlor, mindre raka men riktigt sp\u00e4nnande anslag p\u00e5 andra. Och flera meter h\u00f6ga anslag om nya kurskataloger uppe vid trappan. Anslagstavlorna vid SU var b\u00e5de h\u00f6ga och l\u00e5ga, de gick allts\u00e5 ner i kn\u00e4h\u00f6jd.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Stora affischer<\/p><\/div>\n

Ibland utser jag mig sj\u00e4lv till kurator f\u00f6r v\u00e5r anslagstavla vid F4 i Academill. Aj att vad jag g\u00f6r d\u00e5? Jo, jag plockar ner anslag. Information om kurser d\u00e4r anm\u00e4lningstiden g\u00e5tt ut, lappar om lediga jobb, upphittat och n\u00e5got seminarium d\u00e4r b\u00e4st f\u00f6re datum g\u00e5tt ut f\u00f6r l\u00e4nge sedan. F\u00f6rr lagrade jag anslagen som jag plockat ner, ifall n\u00e5gon skulle beh\u00f6va, eller kanske f\u00f6r historieskrivningen. Det g\u00f6r jag inte mera, lagrar allts\u00e5. Utan numera bara sl\u00e4nger jag. Kanske b\u00f6rjar jag lita allt mer p\u00e5 webben eftersom jag sl\u00e4nger papper \u00e4ven om jag \u00e4r l\u00e5ngt fr\u00e5n messengergenerationen? Kanske vill jag ha b\u00e5de och? B\u00e5de mera mejl och mindre mejl, b\u00e5de anslagstavlor med affischer i raka rader och inga papper alls. Hur t\u00e4nker du om v\u00e5ra anslagstavlor?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

H\u00f6r du till dem som skriver ut e-postmeddelanden p\u00e5 papper? S\u00e5 d\u00e4r f\u00f6r s\u00e4kerhets skull, om webben pl\u00f6tsligt skulle upph\u00f6ra att finnas. D\u00e5 h\u00f6r du till den s\u00e5 kallade mejlgenerationen till skillnad fr\u00e5n messengergenerationen. Ibland kallas mejlgenerationen f\u00f6r digitala invandrare, och messengergenerationen f\u00f6r digitalt inf\u00f6dda. Skiljelinjen brukar g\u00e5 ungef\u00e4r vid \u00e5r 1991, det vill s\u00e4ga […]<\/p>\n","protected":false},"author":101,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[3],"tags":[115,18,114,113,116],"class_list":["post-723","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-heila-ylikallio","tag-anslagstavla","tag-e-post","tag-kommunikation","tag-mejl","tag-stockholms-universitet"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/723","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/101"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=723"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/723\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":745,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/723\/revisions\/745"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=723"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=723"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=723"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}