{"id":747,"date":"2012-10-27T22:26:59","date_gmt":"2012-10-27T20:26:59","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=747"},"modified":"2012-10-27T22:43:09","modified_gmt":"2012-10-27T20:43:09","slug":"battre-med-snopp","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/10\/27\/battre-med-snopp\/","title":{"rendered":"B\u00e4ttre med snopp?"},"content":{"rendered":"

\"\"<\/a>I en studie som nyss publicerades fanns en del chockerande resultat. Den visade att manligt k\u00f6n forts\u00e4ttningsvis \u00e4r en stor resurs i den akademiska v\u00e4rlden. Ifall man r\u00e5kar vara f\u00f6dd med snopp bed\u00f6ms man mera l\u00e4tt som kompetent, man bed\u00f6ms vara v\u00e4rd h\u00f6gre l\u00f6n och man f\u00e5r mera st\u00f6d f\u00f6r sin professionella utveckling. Men \u2013 man skall inte ge en alltf\u00f6r svartvit bild. Saknar man snopp f\u00e5r man ocks\u00e5 sin besk\u00e4rda del av det goda. Man blir omtyckt! Man uppskattas som m\u00e4nniska. B\u00e5da m\u00e4n och kvinnor f\u00f6ll tyv\u00e4rr i samma f\u00e4lla i den h\u00e4r unders\u00f6kningen. De bed\u00f6mda k\u00f6nen enligt samma principer. (Och som parentes kan n\u00e4mnas att studien skedde inom naturvetenskapens omr\u00e5de, men jag har inga n\u00e5gra illusoriska f\u00f6rest\u00e4llningar om att det \u00e4r annorlunda inom humaniora och samh\u00e4llsvetenskaper.)<\/p>\n

Resultaten kr\u00e4ver n\u00e5gra kort kommentarer i marginalen. F\u00f6r det f\u00f6rsta: Varf\u00f6r tycker jag att det h\u00e4r \u00e4r chockerande. Varf\u00f6r hade jag v\u00e4ntat mig att s\u00e4rbehandling p\u00e5 basis av k\u00f6n hade f\u00f6rsvunnit? Antagligen \u00e4r jag ett barn av min tid och det \u00e4r v\u00e4l ett faktum att den h\u00e4r typen av fr\u00e5gor inte st\u00e5r s\u00e5 h\u00f6gt p\u00e5 agendan l\u00e4ngre. De tycks ha tonat ut i takt med politisk och ekonomisk omstrukturering. Och eftersom de h\u00e4r fr\u00e5gorna inte l\u00e4ngre upptar kommunikationsfl\u00f6det omkring mig lever jag antagligen i f\u00f6rest\u00e4llningen att problemen \u00e4r l\u00f6sta.<\/p>\n

F\u00f6r det andra: viss typ av forskning tycks vara v\u00e4rd att upprepas p\u00e5 nytt och p\u00e5 nytt. Oavsett tidigare tydliga resultat p\u00e5 det h\u00e4r omr\u00e5det och p\u00e5f\u00f6ljande \u00f6kad medvetenhet och konkreta politiska agendor (t.ex. \u00c5A har en j\u00e4mst\u00e4lldhetsplan som \u00e4r i samklang med nationell lagstiftning p\u00e5 omr\u00e5det) tycks vissa samh\u00e4lleliga problem vara sv\u00e5ra att r\u00e5da bot p\u00e5. Det inger med andra ord knappast hopp att resultaten om negativ s\u00e4rbehandling f\u00f6r snoppl\u00f6sa kommer fr\u00e5n universitetsv\u00e4rlden. Universitetsv\u00e4rlden \u00e4r v\u00e4l per definition den mest upplysta institutionen, om man p\u00e5 ett ytligt s\u00e4tt man t\u00e4nker p\u00e5 tillg\u00e5ng till kunskap och tilltro till kunskap.<\/p>\n

F\u00f6r mig betyder det h\u00e4r bara en sak. Jo \u2013 vi lever i ett kunskaps- och informationssamh\u00e4lle och upplysningens arv \u00e4r etsat i v\u00e5ra hj\u00e4rnor. Men skillnaden mellan etsningar och stereotypier i ordets b\u00e5de egentliga och \u00f6verf\u00f6rda mening \u00e4r liten. Det \u00e4r med hj\u00e4rtat vi t\u00e4nker. Visst, det \u00e4r en klich\u00e9, men kunskap \u00e4r inte f\u00f6r\u00e4ndring om den inte ber\u00f6r oss djupt.<\/p>\n

Okej – ett undantag \u00e4r v\u00e4l f\u00f6rst\u00e5s om den kan s\u00e4ljas, men alla regler skall ha sina undantag.<\/p>\n

Men det h\u00e4r var bara intron \u2013 och som sagt ingen nyhet. Det som jag sakta men s\u00e4kert vill komma till \u00e4r att de \u201dchockerande\u201d resultaten f\u00f6rde mina tankar i en annan riktning. Det h\u00e4r skedde egentligen bara av en h\u00e4ndelse. Liksom m\u00e5nga andra inom universitetsv\u00e4rlden just nu \u00e4r jag i mina tankar mycket upptagen med vissa fr\u00e5gor och det \u00e4r h\u00e4r som studien damp ned.<\/p>\n

Det har varit en tid av f\u00f6r\u00e4ndring. Och vill man sammanfatta f\u00f6r\u00e4ndringen p\u00e5 det akademiska omr\u00e5det kan man kanske s\u00e4ga att en ny diskurs implementerats med rasande fart och p\u00e5 en mycket konkret niv\u00e5. Det har skapats en ny och stor m\u00e4ngd regelverk som omger forskningsverksamheten. Det handlar om kvalitetskriterier p\u00e5 olika s\u00e4tt, om nya instruktioner, om nya procedurer och om ny kriterier f\u00f6r vad som \u00e4r bra och d\u00e5ligt, v\u00e4rdefullt och inte v\u00e4rdefullt, vad som skapar plus i budgeter och vad som skapar minus.<\/p>\n

F\u00f6r att vara \u00e4rlig k\u00e4nner jag mig ganska f\u00f6rvirrad. Varje g\u00e5ng jag f\u00f6r mig sj\u00e4lv f\u00f6rs\u00f6ker sammanfatta vad som \u00e4r p\u00e5 g\u00e5ng och vad jag skall t\u00e4nka om det hamnar jag i en \u00e5terv\u00e4ndsgr\u00e4nd. N\u00e4r jag konstaterar jag att det finns en hel del positivt i f\u00f6r\u00e4ndringarna \u2013 och det finns det \u2013 s\u00e5 kan jag enkelt v\u00e4nda p\u00e5 argumentet och komma till motsatt resultat. Och tv\u00e4rtemot. \u00a0Till exempel. Visst m\u00e5ste vi ha kriterier f\u00f6r att bed\u00f6ma vad som \u00e4 bra och viktig forskning och hur den kommuniceras. Men \u2013 \u00e5 andra sidan har ju en hel del odefinierad och kanske naiv nyfikenhet (l\u00e4s galenskap eller egensinne) gett mycket i forskningsv\u00e4rlden. Jo \u2013 visst skall vi ha tydliga kriterier f\u00f6r antagning till olika niv\u00e5er i forskningsv\u00e4rlden. Allt annat \u00e4r ju absurt. Men \u2013 hur \u00e4r det med det organisatoriska och kunskapsm\u00e4ssiga merv\u00e4rde som ett principiellt utanf\u00f6rskap (dvs. man matchar inte kraven) kan ge n\u00e4r m\u00e4nniskor som f\u00e5r att v\u00e4xa in p\u00e5 egna villkor och fr\u00e5n en v\u00e4rld som inte \u00e4r f\u00f6rdefinierad.<\/p>\n

Men \u2013 det var just h\u00e4r som studien damp ned och den fick mig att t\u00e4nka lite l\u00e4ngre. Det finns antagligen en hel v\u00e4rld av outforskade, ot\u00e4nkta och obeaktade f\u00f6ljdverkningar av de f\u00f6r\u00e4ndringar som vi lever i. En kan vara hur alla de h\u00e4r f\u00f6r\u00e4ndringarna sammanfaller med olika typer av s\u00e4rbehandlingar, eller hur de samverkar med s\u00e5dana. Alla de nya kriterierna kan kanske vara en frisedel f\u00f6r ett \u00e5terskapande av givna k\u00f6nskategorier. Eller f\u00f6r ett nyskapande av f\u00f6rdelar f\u00f6r motsvarande s\u00e4rbehandling av identiteter.<\/p>\n

Vetenskapen \u00e4r en sorglig historia. Det \u00e4r kanske det jag vill s\u00e4ga. Den hj\u00e4lper oss s\u00e4llan att t\u00e4nka och agera nu. Dess fr\u00e4msta styrka \u00e4r tyv\u00e4rr bunden till dess retrospektiva karakt\u00e4r. Den kan i enkelhet konstatera att s\u00e5 h\u00e4r var fallet. Den kan se tillbaka, samla data och visa vad n\u00e5got f\u00f6rde med sig.\u00a0 Det g\u00e4ller ocks\u00e5 f\u00f6r naturvetenskapen och inte bara humaniora. En teknologi m\u00e5ste finnas f\u00f6r att vi skall kunna unders\u00f6ka och bed\u00f6ma den i ett st\u00f6rre sammanhang. Och det samma g\u00e4ller r\u00e5dande diskurser i forman av allt det jag ovan pekat p\u00e5, men p\u00e5 ett mycket mera intrikat s\u00e4tt.<\/p>\n

—-<\/p>\n

Och naturligtvis fick jag logga in och redigera den h\u00e4r texten. Jag hade gl\u00f6mt: om det blev oklart av det jag sagt ovan s\u00e5 skapar olika identiteter olika slags kunskap och f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r kunskap. Var st\u00e5r vi sedan?<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

I en studie som nyss publicerades fanns en del chockerande resultat. Den visade att manligt k\u00f6n forts\u00e4ttningsvis \u00e4r en stor resurs i den akademiska v\u00e4rlden. Ifall man r\u00e5kar vara f\u00f6dd med snopp bed\u00f6ms man mera l\u00e4tt som kompetent, man bed\u00f6ms vara v\u00e4rd h\u00f6gre l\u00f6n och man f\u00e5r mera st\u00f6d f\u00f6r sin professionella utveckling. Men \u2013 […]<\/p>\n","protected":false},"author":98,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[7],"tags":[],"class_list":["post-747","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-nynas"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/98"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=747"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":756,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/747\/revisions\/756"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=747"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=747"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=747"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}