{"id":853,"date":"2013-01-21T10:59:53","date_gmt":"2013-01-21T08:59:53","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=853"},"modified":"2013-01-21T10:59:53","modified_gmt":"2013-01-21T08:59:53","slug":"vad-ar-ett-stort-amne-vid-aa","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/01\/21\/vad-ar-ett-stort-amne-vid-aa\/","title":{"rendered":"Vad \u00e4r ett stort \u00e4mne vid \u00c5A?"},"content":{"rendered":"

\"OlavF\u00f6r ett tag sedan satt en grupp och funderade p\u00e5 hur man definierar ett stort \u00e4mne vid \u00c5A. Fr\u00e5gan kan te sig enkel om man spontant ska svara p\u00e5 den, men s\u00e5 fort man b\u00f6rjar syna fr\u00e5gan n\u00e4rmare blir den ganska komplicerad. Vad ska man ta i beaktande d\u00e5 man ska definiera ett stort \u00e4mne? \u00c4r det antalet huvud\u00e4mnesstudenter? \u00c4r det antalet studiepo\u00e4ng ett \u00e4mne presterar? \u00c4r det antalet doktorer? \u00c4r det antalet kandidater och magistrar? \u00c4r det antalet publikationer? \u00c4r det m\u00e4ngden utexaminerade som snabbt kommer in p\u00e5 relevant arbetsmarknad? \u00c4r det antalet personal? Eller ska man m\u00e4ta ROI (return of investment) per enhet? Eller \u00e4r det den gamla jargongen som avg\u00f6r?<\/p>\n

Har ett \u00e4mne m\u00e5nga huvud\u00e4mnesstudenter i f\u00f6rh\u00e5llande till personalstyrkan blir forskningen lidande. Professorn eller professorerna kan inte agera resande projektraggare om hen m\u00e5ste handha stort utbildningsansvar i form av kurser och handledning. Det g\u00e5r allts\u00e5 att skjuta ned en enhet med bra genomstr\u00f6mning av studenter som liten om den inte drar in stora projektmedel.<\/p>\n

Vissa \u00e4mnen kan f\u00e5 massvis med studiepo\u00e4ng om de ger grundkurser som ber\u00f6r flera huvud\u00e4mnen. Ser man t.ex. p\u00e5 filosofi och kemi\u00e4mnena kan de te sig som stora om man endast r\u00e4knar studiepo\u00e4ng trots att antalet huvud\u00e4mnesstuderande \u00e4r litet.<\/p>\n

Ett tag var det vikigt f\u00f6r undervisningsministeriet att universiteten skulle spotta ut doktorer, vare sig samh\u00e4llet beh\u00f6vde dem eller inte. D\u00e5 det inte fanns lokalt intresse f\u00f6r doktorsstudier b\u00f6rjade m\u00e5nga \u00e4mnen importera doktorander fr\u00e5n andra sidan av v\u00e4rlden. D\u00e5 kunde ett litet \u00e4mne bli stort p\u00e5 doktorer. Importen av doktorander passar naturligtvis b\u00e4ttre f\u00f6r \u00e4mnen d\u00e4r inte spr\u00e5ket eller regional kunskap (kulturell, politisk, natur) \u00e4r det viktigaste.<\/p>\n

Antalet kandidat och magisterexamina \u00e4r ofta ett resultat av enhetens goda utbildning och handledning som avspeglas i l\u00e5g avbrytarprocent eftersom studenterna \u00e4r motiverade. F\u00f6r att detta ska lyckas b\u00f6r enheten ha en kritisk massa av goda l\u00e4rare s\u00e5 att det blir intellektuella resurser kvar f\u00f6r att sk\u00f6ta forskning och springa p\u00e5 m\u00f6ten.<\/p>\n

Publiceringspolicyn varierar stort fr\u00e5n \u00e4mne till \u00e4mne. En del \u00e4mnen kan f\u00e5 korta manuskript publicerade i peer-review serier efter en relativt kort arbetsinsats om f\u00f6ruts\u00e4ttningarna f\u00f6r den typens forskning finns inom universitetet. Andra \u00e4mnens journaler kr\u00e4ver ett bredare spektrum av metoder, vilket naturligtvis f\u00f6rl\u00e4nger tiden f\u00f6r att publicering av resultat. \u00a0M\u00e5nga \u00e4mnen \u00e4r begr\u00e4nsade regionalt p\u00e5 grund av sin karakt\u00e4r. Hur ska man t.ex. j\u00e4mf\u00f6ra en publikation i nordisk historia p\u00e5 svenska eller en publikation i analytisk kemi? Ett \u00e4mne med m\u00e5nga forskare publicerar naturligtvis mer \u00e4n de med f\u00e5 forskare.<\/p>\n

Arbetsmarknadsrelevans ligger tyv\u00e4rr inte s\u00e5 h\u00f6gt i kurs n\u00e4r man m\u00e4ter vad som \u00e4r stort. Tyv\u00e4rr blir m\u00e5nga \u00e4mnen bel\u00f6nade f\u00f6r att de utbildar f\u00f6r en m\u00e4ttad arbetsmarknad. Men tyv\u00e4rr \u00e4r det s\u00e5, att ofta g\u00e5r ett \u00e4mnes popularitet inte hand i hand med arbetsmarknadsrelevans.<\/p>\n

F\u00f6r tillf\u00e4llet definierar Akademin ett \u00e4mnes storlek utg\u00e5ende fr\u00e5n storleken p\u00e5 personalen. Men d\u00e5 r\u00e4knas inte t.ex. heltids stipendiatforskare inte till personalen. En f\u00f6rbannelse som inte \u00e4ndrats trots att decennierna flyter f\u00f6rbi. Stipendieforskarna bringar \u00e4ra och pengar till universitetet d\u00e5 de disputerar, men behandlas som paria innan det \u2013 de \u00e4r i princip r\u00e4ttsl\u00f6sa och klassas inte ens som personal. Nog \u00e4r det konstigt. Jag har doktorander i forskarskolan, i Finlands Akademiprojekt och stipendiater, men alla sk\u00f6ter sitt arbete p\u00e5 exakt samma s\u00e4tt. De duktiga stipendiatforskarna ger \u00c5A resurser genom undervisning och handledning, publiceringsverksamhet och Dr-avhandling, men som personal r\u00e4knas det inte.<\/p>\n

Storlek har v\u00e4ldigt lite att g\u00f6ra med effektivitet och arbetsm\u00e4ngd. Ett s\u00e4tt att m\u00e4ta effektivitet \u00e4r att titta p\u00e5 return of investment (ROI). D\u00e5 m\u00e5ste man dela \u00e4mnenas resultat med antalet undervisande personal eller antalet professorer. Att anv\u00e4nda sig av ROI medf\u00f6r ofta gr\u00e5t och tandagnisslan, bortf\u00f6rklaringar och mediebevakning. Det medf\u00f6r avundsjuka, pajkastning och annan osund traditionell akademisk verksamhet. Det g\u00e5r alltid att visa att man \u00e4r st\u00f6rst och vackrast. Har \u00e4mnet inga examina h\u00e4nvisar man till stor extern finansiering eller massiv bi\u00e4mnesundervisning som inte leder till examina.<\/p>\n

Det som f\u00f6refaller vara en god praxis \u00e4r ty sig till gammal jargong. Man lever med en f\u00f6rest\u00e4llning om vad som \u00e4r stort eller litet, man bryr sig inte om siffror utan argumenterar med argument tagna ur luften. Ett \u00e4mne som genom h\u00e5rt arbete jobbat upp sig fr\u00e5n litet till st\u00f6rre (d\u00e5 man ser p\u00e5 examina och extern finansiering) beh\u00f6ver n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inte bli identifierat som ett st\u00f6rre \u00e4mne \u2013 l\u00e5t dem h\u00e5llas sm\u00e5, det \u00e4r l\u00e4ttats s\u00e5, verkar det som. \u00c4mnen som tappar sin st\u00e4llning v\u00e4grar att ge upp tj\u00e4nster till v\u00e4xande enheter. Resultatet \u00e4r h\u00e5rdare arbete \u00e5t enheter med god genomstr\u00f6mning och mindre arbete \u00e5t enheter med mindre genomstr\u00f6mning.<\/p>\n

Allts\u00e5 g\u00e5r det inte att ens f\u00f6rs\u00f6ka definiera stora och sm\u00e5 enheter. Vi kan kanske n\u00f6ja oss med att konstatera att vi \u00e4r ett litet universitet. Men \u00e4ven i ett litet universitet beh\u00f6ver vi en bredd, annars kan vi inte l\u00e4nge kalla oss ett bildningsuniversitet.<\/p>\n

Upp till kamp mot allehanda framg\u00e5ngsnycklar som skapar d\u00e5lig st\u00e4mning bland landets intellektuella elit! Undervisningsministeriet ska sluta j\u00e4mf\u00f6ra simpla statistiktabeller och i st\u00e4llet stiga upp och appl\u00e5dera universitetens vilja att vara samh\u00e4llets bildningsh\u00e4rdar f\u00f6r landets och m\u00e4nsklighetens framtid.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

F\u00f6r ett tag sedan satt en grupp och funderade p\u00e5 hur man definierar ett stort \u00e4mne vid \u00c5A. Fr\u00e5gan kan te sig enkel om man spontant ska svara p\u00e5 den, men s\u00e5 fort man b\u00f6rjar syna fr\u00e5gan n\u00e4rmare blir den ganska komplicerad. Vad ska man ta i beaktande d\u00e5 man ska definiera ett stort \u00e4mne? […]<\/p>\n","protected":false},"author":96,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[8],"tags":[],"class_list":["post-853","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-eklund"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/96"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=853"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":854,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/853\/revisions\/854"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=853"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=853"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=853"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}