{"id":857,"date":"2013-01-28T22:35:06","date_gmt":"2013-01-28T20:35:06","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=857"},"modified":"2013-01-31T12:33:10","modified_gmt":"2013-01-31T10:33:10","slug":"doktorsutbildning-och-dess-mangsidiga-mojligheter","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/01\/28\/doktorsutbildning-och-dess-mangsidiga-mojligheter\/","title":{"rendered":"Doktorsutbildning och dess m\u00e5ngsidiga m\u00f6jligheter"},"content":{"rendered":"<p><a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Saara_Inkinen_blogg.jpg\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Saara_Inkinen_blogg.jpg\" alt=\"Saara Inkinen\" width=\"170\" height=\"220\" \/><\/a>Under de senaste \u00e5ren har det uppst\u00e5tt livlig diskussion i medierna om den akademiska arbetsl\u00f6sheten och speciellt om hur doktorer borde hitta nya s\u00e4tt att utnyttja sin utbildning. Ett klart faktum \u00e4r att alla doktorer inte har m\u00f6jlighet att hitta arbete inom forskning vid den offentliga sektorn, \u00e4ven om utbildningen huvudsakligen syftar till att f\u00f6rbereda forskarna f\u00f6r en akademisk karri\u00e4r. Trots detta verkar diskussionen kring temat vara begr\u00e4nsad speciellt inom de akademiska kretsarna.<\/p>\n<p>Sj\u00e4lv har jag st\u00f6tt p\u00e5 varierande \u00e5sikter till exempel gentemot mitt val att delvis avvika fr\u00e5n den traditionella akademiska forskarens karri\u00e4rstig. Trots att jag har doktorerat har jag har ocks\u00e5 arbetat p\u00e5 f\u00f6retag och under den senaste tiden skaffat erfarenhet av teknologi\u00f6verf\u00f6ring. Det \u00e4r just denna m\u00e5ngsidighet som jag sj\u00e4lv uppskattar mest och ser som min st\u00f6rsta styrka. Vi lever i ett dynamiskt samh\u00e4lle, och ett m\u00e5ngsidigt kunskapsomr\u00e5de \u00e4r nuf\u00f6rtiden ett m\u00e5ste i arbetsv\u00e4rlden oberoende av var man vill jobba. Man kan ocks\u00e5 inte f\u00f6rutsp\u00e5 de \u00e4ndringar som man m\u00e5ste \u00f6verv\u00e4ga under en livsl\u00e5ng karri\u00e4r &#8211; att beh\u00f6va vidareutbilda sig eller skaffa sig ett nytt yrke under arbetskarri\u00e4ren \u00e4r n\u00e4stan regel snarare \u00e4n undantag.<\/p>\n<p>Inst\u00e4llningen till olika karri\u00e4rval verkar fr\u00e4mst bero p\u00e5 motpartens egen bakgrund; de val man sj\u00e4lv gjort p\u00e5verkar naturligtvis det som man uppskattar och v\u00e4rderar h\u00f6gst. Av denna anledning har jag upplevt att folk som arbetar utanf\u00f6r den akademiska v\u00e4rlden har en mer positiv attityd till aff\u00e4rsrelaterade karri\u00e4rval, medan de som jobbar inom akademisk forskning har i allm\u00e4nhet en mera misst\u00e4nksam inst\u00e4llning till dem. Med andra ord varierar \u00e5sikten om vad som \u00e4r karri\u00e4rm\u00e4ssigt framg\u00e5ngsrikt kraftigt beroende p\u00e5 vem som man fr\u00e5gar; n\u00e5got som verkar som ett stort steg fram\u00e5t ur en synvinkel kan ses som ett professionellt misslyckande ur en annan.<\/p>\n<p>S\u00e5 hur bed\u00f6mer man d\u00e5 v\u00e4rdet av arbete? Hurdant arbete \u00e4r betydelsefullt? Vad \u00e4r det b\u00e4sta karri\u00e4ralternativet en nybliven doktor ska sikta p\u00e5? V\u00e4rdet av arbete kan f\u00f6rst\u00e5s betraktas ur flera olika synvinklar, men om man beg\u00e4nsar sig till det som \u00e4r nyttigt f\u00f6r samh\u00e4llet har forskning definitivt en betydande roll vad betr\u00e4ffar nya innovationer och deras betydelse f\u00f6r ekonomin. Forskning skapar ny information, p\u00e5 basen av vilken nya l\u00f6sningar till existerande problem eller framtida utmaningar kan hittas. Den vetenskapliga v\u00e4rlden och det ekonomiska systemet \u00e4r h\u00e4rigenom t\u00e4tt sammanbundna, vilket g\u00f6r meningsskiljaktigheterna mellan omr\u00e5dena ibland obegripligt stora.<\/p>\n<p>Den fria akademiska forskningen har utan tvivel ett v\u00e4rde i sig och ekonomiska aspekter borde inte blandas in i den i ett f\u00f6r tidigt skede, men det \u00e4r viktigt att inte separera dessa helt och h\u00e5llet ens i b\u00f6rjan av uppfinningsprocessen. Genom att k\u00e4nna igen v\u00e4rdet av en uppfinning i r\u00e4tt sammanhang s\u00e5 tidigt som m\u00f6jligt kan id\u00e9n bakom den f\u00f6r\u00e4dlas till n\u00e5gonting som kan utnyttjas b\u00e5de f\u00f6r att nyttja samh\u00e4llet i uppfinningens egna till\u00e4mpningsomr\u00e5den och eventuellt ocks\u00e5 f\u00f6r att ge ekonomisk vinning.<\/p>\n<p>Gr\u00e4nsytan mellan forskningen och aff\u00e4rsv\u00e4rlden \u00e4r komplex och den kr\u00e4ver vetenskapliga experter f\u00f6r att kunna fungera effektivt. Doktorer har mycket att erbjuda aff\u00e4rsv\u00e4rlden tack vare sin m\u00e5ngsidiga utbildning och det \u00e4r dags att bli av med de gamla stela och felaktiga uppfattningarna om akademiskt utbildade forskare som inte kan anpassa sig till jobb utanf\u00f6r universitetsv\u00e4rlden. Ist\u00e4llet borde vi m\u00f6jligg\u00f6ra utnyttjandet av deras otroligt m\u00e5ngsidiga kompetens som passar till flera typer av specialistpositioner. \u00a0D\u00e4rf\u00f6r tycker jag att det \u00e4r oerh\u00f6rt viktigt att erbjuda m\u00f6jligheter till aff\u00e4rsrelaterad utbildning \u00e4ven f\u00f6r doktorander och \u00e4ldre forskare f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra deras arbetsm\u00f6jligheter ocks\u00e5 utanf\u00f6r universitet. Sakkunnande i aff\u00e4rsprinciper \u00e4r dock ocks\u00e5 nyttigt f\u00f6r forskare inom akademin: kommersialiseringsverktygen kan ofta direkt till\u00e4mpas ocks\u00e5 i olika innovations- och utvecklingsprocesser vid universitetet.<\/p>\n<p>Det finns flera p\u00e5g\u00e5ende projekt f\u00f6r att unders\u00f6ka och f\u00f6rb\u00e4ttra nyblivna doktorers karri\u00e4rm\u00f6jligheter i Finland, och m\u00f6jligheterna till relaterad utbildning har \u00f6kat ocks\u00e5 vid \u00c5A t.ex. genom <a href=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2012\/12\/03\/business-essentials-for-scientists-bes-2012\/\">Business Essentials for Scientists-kursen<\/a>. Det har ocks\u00e5 skett en tydlig f\u00f6r\u00e4ndring i attityderna mot kommersialisering av vetenskap under de senaste \u00e5ren speciellt bland yngre forskare, och framtiden ser bra ut. Jag vill speciellt po\u00e4ngtera vikten av att \u00e4ndra p\u00e5 forskarnas egna attityder mot deras karri\u00e4rm\u00f6jligheter s\u00e5 att de b\u00e4ttre kan utveckla och v\u00e4rdes\u00e4tta sin kompetens samt \u00a0marknadsf\u00f6ra denna f\u00f6r f\u00f6retagen och medierna.<\/p>\n<p>Detta \u00e4r mitt sista blogginl\u00e4gg i Forskarbloggen. Jag vill tacka alla mina l\u00e4sare f\u00f6r det g\u00e5ngna \u00e5ret och \u00f6nska er en bra forts\u00e4ttning p\u00e5 v\u00e5ren. Ta g\u00e4rna kontakt med mig om ni vill diskutera min forskning eller mitt arbete inom teknologi\u00f6verf\u00f6ring \u00e4ven i framtiden!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Under de senaste \u00e5ren har det uppst\u00e5tt livlig diskussion i medierna om den akademiska arbetsl\u00f6sheten och speciellt om hur doktorer borde hitta nya s\u00e4tt att utnyttja sin utbildning. Ett klart faktum \u00e4r att alla doktorer inte har m\u00f6jlighet att hitta arbete inom forskning vid den offentliga sektorn, \u00e4ven om utbildningen huvudsakligen syftar till att f\u00f6rbereda [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":160,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[75],"tags":[130,127,128,129],"class_list":["post-857","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-inkinen","tag-affarsvarld","tag-doktorsutbildning","tag-karriarutveckling","tag-universitetsvarld"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/857","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/160"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=857"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/857\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":889,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/857\/revisions\/889"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=857"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=857"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=857"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}