{"id":968,"date":"2013-03-20T05:44:36","date_gmt":"2013-03-20T03:44:36","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/?p=968"},"modified":"2013-04-01T21:11:40","modified_gmt":"2013-04-01T19:11:40","slug":"planerade-och-oplanerade-karriarer","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/2013\/03\/20\/planerade-och-oplanerade-karriarer\/","title":{"rendered":"Planerade och oplanerade karri\u00e4rer"},"content":{"rendered":"<p><strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignleft size-full wp-image-12\" src=\"http:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/files\/Salmi_blogg.jpg\" alt=\"Tapio Salmi\" width=\"170\" height=\"220\" \/><\/strong><\/p>\n<p>Maria de Lourdes Ruivo da Silva de Matos Pintasilco (av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l ofta kallad Maria de Pintasilco, vilket \u00e4r obildat!) f\u00f6ddes 1930 i Abrantes, Portugal. Hennes barndom och ungdom pr\u00e4glades av Antonio Salazars diktatur i Portugal. Den totalit\u00e4ra regimen f\u00e4lldes 1974 av den portugisiska arm\u00e9n, som inledde en s.k. nejlikarevolution. Maria de Lourdes var l\u00e4nge en opolitisk, yrkesarbetande kvinna, men efter revolutionen fanns det ett stort behov av nya, okorruperade krafter i statens tj\u00e4nst. 1975 blev Maria Portugals ambassad\u00f6r f\u00f6r UNESCO i Paris. \u00c5ren efter revolutionen var politiskt turbulenta i Portugal, och efter en regeringskris kallade president Antonio Ramalho Eanes Maria de Lourdes till statsminister f\u00f6r en \u00f6verg\u00e5ngsregering. Detta skedde p\u00e5 sommaren 1979. Maria fortsatte sina samh\u00e4lleliga aktiviteter och var senare \u00a0bl.a. presidentkandidat och medlem i EU-parlamentet.<\/p>\n<p>Lady Margaret Thatcher f\u00f6ddes i en medelklassfamilj 1925. D\u00e5 hette hon Margaret Roberts. Snart efter universitetsstudierna i Oxford kandiderade hon f\u00f6r det brittiska underhuset \u00e5r 1950, men lyckades inte vinna valet, vilket var en stor besvikelse f\u00f6r henne. Margaret var van vid att alltid vara b\u00e4st. 1959 lyckades hon komma till parlamentet och vi kunde se en brant stigande politisk karri\u00e4r, pr\u00e4glad av en enorm viljestyrka. Efter att konservativpartiet f\u00f6rlorade valet 1975 v\u00e5gade hon utmana partiledaren Edward Heath, den sympatiske f\u00f6rre premi\u00e4rministern. Margaret vann och blev partiledare och oppositionsledare. 1979 blev hon den f\u00f6rsta kvinnliga brittiska premi\u00e4rministern, som med j\u00e4rnhand reformerade Britannien \u2013 \u00e4nnu i dag \u00e4r Lady Margaret en av de mest kontroversiella politikerna som vi har sett efter andra v\u00e4rldskriget.<\/p>\n<p>Angela Merkel innehar sedan 2005 en av v\u00e4rldens mest inflytelserika positioner: hon \u00e4r Tysklands f\u00f6rbundskansler. Merkel \u00e4r f\u00f6dd 1954 i Hamburg, men hennes far, som var protentantisk pr\u00e4st flyttade till \u00d6sttyskland och Merkel blev uppvuxen och utbildad d\u00e4r. I samband med de stora omv\u00e4lvningarna under \u00e5ren 1989-90 blev Angela politiker i CDU och tack vare sin beg\u00e5vning, sina personliga egenskaper och goda relationer till f\u00f6rbundskansler Kohl avancerade hon snabbt: hon blev medlem i tyska parlamentet efter landets \u00e5terf\u00f6rening och senare minister och oppositionsledare. Den politiska karri\u00e4ren kr\u00f6ntes 2005, d\u00e5 Angelas parti lyckades vinna valet och hon blev den f\u00f6rsta kvinnliga f\u00f6rbundskanslern i Tyskland.<\/p>\n<p>Vaclav Havel f\u00f6ddes 1936 i Tjeckoslovakien. Havels bakgrund var i den \u00f6vre medelklassen, vilket gjorde hans ungdom sv\u00e5r: 1948 hade Tjeckoslovakien \u00f6verg\u00e5tt till ett totalit\u00e4rt kommunistiskt styre, trots att den officiella propagandan och banderollerna talade annat. Havels utbildning var typisk f\u00f6r en blivande journalist och f\u00f6rfattare: taxichaf\u00f6r, avbrutna studier i ekonomi, praktiskt arbete som teatertekniker&#8230; Teatern kom att \u00e4ndra Havels v\u00e4rld och v\u00e4rldsbild. Han b\u00f6rjade med att skriva artiklar och teaterstycken \u2013 det f\u00f6rsta hette \u2019Tr\u00e4dg\u00e5rdsfest\u2019. Havel var en av initiativtagarna f\u00f6r landets \u00e5terdemokratisering, en av dem som undertecknade Charta77-dokumentet, d\u00e4r man kr\u00e4vde att den tjeckoslovakiska regeringen skall \u00e5terinf\u00f6ra demokrati och b\u00f6rja respektera m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. F\u00f6r denna underskrift fick Havel betala ett h\u00f6gt personligt pris: diverse former av censurering, arresteringar och t.o.m. f\u00e4ngelsestraff. Vinden v\u00e4ndes slutligen i november 1989, d\u00e5 sammetsrevolutionen br\u00f6t ut i Tjeckoslovakien. Diktaturen st\u00f6rtades praktiskt taget fredligt och Havel, tillsammans med Alexander Dubcek, h\u00e4lsade jubilerande folkmassor p\u00e5 Vaclavske Namesti i Prag. Havel blev snart valt till Tjeckoslovakiens president och fortsatte efter landets klyvning som president f\u00f6r Tjeckiska republiken \u00e4nda till 2003. En av mina favoritb\u00f6cker \u00e4r Havels ess\u00e4samling \u2019En d\u00e5re fr\u00e5n Prag\u2019.<\/p>\n<p>Jorge Mario Bergoglio f\u00f6ddes 1936 i Argentina. Han insjuknade i tuberkulos och blev en religi\u00f6s ung man, som 1958 ansl\u00f6t sig till jesuiterna. Jorge studerade teologi i Chile, sedan fortsatte han med studier i sitt hemland och avlade examen i filosofi (1960) och teologi (1970) vid Colegno Maximo San Jos\u00e9. Jorge \u00e4r k\u00e4nd f\u00f6r sitt arbete f\u00f6r de fattigas b\u00e4sta och f\u00f6r sin anspr\u00e5ksl\u00f6sa livsstil. Han \u00e4r en l\u00e4rd och spr\u00e5kkunnig katolsk teolog, som 1998 uts\u00e5gs till \u00e4rkebiskop av Buenos Aires. I mars 2013, efter en dramatisk abdikering av p\u00e5ven Benedictus XVI, blev Jorge vald till den h\u00f6gsta positionen i den v\u00e4rldsomfattande romersk-katolska kyrkan: han blev p\u00e5ve Franciscus I, f\u00f6r enkelhetens skull bara Franciscus.<\/p>\n<p>***<\/p>\n<p>Varf\u00f6r denna samling av kvinnor och m\u00e4n i h\u00f6ga positioner \u2013 tre kvinnor, tv\u00e5 m\u00e4n, s\u00e5 att k\u00e5seriet \u00e4r politiskt korrekt. Den gemensamma n\u00e4mnaren \u00e4r deras grundutbildning.\u00a0 Franciskus I och Vaclav Havel har en teknikerutbildning i kemi bakom sig. Maria de Lourdes Pintasilco \u00e4r kemiingenj\u00f6r fr\u00e5n Instituto Superior Tecnico, Lissabon (1953) och hade en karri\u00e4r i cementindustrin, innan hon blev diplomat och politiker. Margaret Thatcher avlade magistersexamen i kemi vid det \u00e4rev\u00f6rdiga Oxford, och arbetade i livsmedelsindustrin, innan hon gifte sig, b\u00f6rjade studera juridik och blev topppolitiker. Fru Angela Merkels studier i teoretisk kemi kr\u00f6ntes vid Akademie der Wissenschaften der DDR, d\u00e4r hon 1986 f\u00f6rsvarade en doktorsavhandling med titeln \u2019Untersuchung des Mechanismus von Zerfallsreaktionen mit einfachem Bildungsbruch und Berechnung ihrer Geschwindigkeitskonstanten auf der Grundlage quantumchemischer und statistischer Methoden\u2019 Rubriken \u00e4r ytterst grundlig, som ett litet referat och avhandlingen fick vitsordet <em>magna cum laude<\/em>.<\/p>\n<p>Slutsats: Kemist, javisst!<\/p>\n<p>Tapio Salmi<\/p>\n<p>Akademiprofessor<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Maria de Lourdes Ruivo da Silva de Matos Pintasilco (av f\u00f6rst\u00e5eliga sk\u00e4l ofta kallad Maria de Pintasilco, vilket \u00e4r obildat!) f\u00f6ddes 1930 i Abrantes, Portugal. Hennes barndom och ungdom pr\u00e4glades av Antonio Salazars diktatur i Portugal. Den totalit\u00e4ra regimen f\u00e4lldes 1974 av den portugisiska arm\u00e9n, som inledde en s.k. nejlikarevolution. Maria de Lourdes var l\u00e4nge [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":102,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5],"tags":[],"class_list":["post-968","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-salmi"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/968","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/users\/102"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=968"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/968\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":971,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/968\/revisions\/971"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=968"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=968"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/forskarbloggen\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=968"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}