{"id":1018,"date":"2019-04-23T10:43:47","date_gmt":"2019-04-23T08:43:47","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1018"},"modified":"2019-10-31T14:06:47","modified_gmt":"2019-10-31T12:06:47","slug":"den-langsta-av-fredskriser","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/04\/23\/den-langsta-av-fredskriser\/","title":{"rendered":"Den l\u00e4ngsta av fredskriser?\u00a0"},"content":{"rendered":"

Av: Robert Louhimies, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Vad \u00e4r krig? \u00c4r det endast de milit\u00e4ra operationerna som r\u00e4knas in i begreppet eller kan begreppet innefatta ett bredare spektrum? De flesta kanske kan vara \u00f6verens om att \u00e4ven civila p\u00e5verkas av krig, som offer f\u00f6r bombningar, som f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn och som offer f\u00f6r territoriella gr\u00e4nsf\u00f6rflyttningar. Under kriget p\u00e5verkas samh\u00e4llet ocks\u00e5 rent ekonomiskt i form av brist p\u00e5 livsmedel, n\u00e5got som\u00a0\u00e4ven drabbar icke-krigf\u00f6rande l\u00e4nder. I samband med krig\u00a0ans\u00e4tts\u00a0ofta s\u00e5v\u00e4l krigf\u00f6rande som neutrala\u00a0l\u00e4nders\u00a0handelsflottor f\u00f6r att hindra handel med fienden.\u00a0<\/p>\n

Eftersom samh\u00e4llet p\u00e5verkas av krig p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt \u00e4r det f\u00f6rst\u00e5eligt att samh\u00e4llet inte \u00e5terg\u00e5r till normaltillst\u00e5nd genast d\u00e5 vapnen tystnar och fredstraktaten undertecknas. De utmaningar samh\u00e4llet st\u00e4lls inf\u00f6r efter ett avslutat krig tar sig m\u00e5nga former\u00a0och kan beskrivas med begreppet fredskris, en gr\u00e5zon mellan krig och fred.\u00a0Vissa\u00a0fredskrisutmaningar, som att\u00a0demobilisera soldater, g\u00e5r\u00a0snabbt i j\u00e4mf\u00f6relse med andra mer sv\u00e5rl\u00f6sta utmaningar, som att betala krigsskadest\u00e5nd. Samtidigt\u00a0b\u00f6r det p\u00e5pekas att utmaningarna inte heller enbart p\u00e5verkar statsapparaten. Privatpersoners mentala och fysiska skador kan s\u00e4tta sina sp\u00e5r hos hela familjer och leda till att kriget\u00a0forts\u00e4tter att vara\u00a0n\u00e4rvarande flera tiotals \u00e5r efter att krigshandlingarna tagit slut.<\/p>\n

Utmaningar kopplade till kriget kan \u00e4ven synas hos\u00a0privata\u00a0f\u00f6retag som p\u00e5verkas negativt av kriget. Ofta p\u00e5pekas krigets f\u00f6rdelar f\u00f6r industrin men privata f\u00f6retag kan\u00a0ocks\u00e5\u00a0drabbas negativt av krig, n\u00e5got som h\u00e4nde Finlands st\u00f6rsta rederi Finska \u00c5ngfartygs Aktiebolaget (F\u00c5A) efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.\u00a0Efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, d\u00e5 Finland blivit sj\u00e4lvst\u00e4ndigt och bolsjevikerna tagit makten i Ryssland, undertecknade l\u00e4nderna ett fredsf\u00f6rdrag\u00a0som innefattade\u00a0territoriella och ekonomiska fr\u00e5gor. I samband med detta hade finska f\u00f6retag fordringar p\u00e5\u00a0dryga 300 miljoner mark (idag motsvarande ungef\u00e4r 120 miljoner euro) f\u00f6r f\u00f6rlorad egendom till den r\u00e5dsryska staten. Dessa fordringar f\u00f6rkastades med h\u00e4nvisning till de nya nationaliseringslagar som inf\u00f6rts i R\u00e5dsryssland.<\/p>\n

\"\"<\/a>

s\/s Ariadne under rysk flagg sommaren 1914 f\u00f6re v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut. Foto: Sj\u00f6historiska institutet vid \u00c5bo Akademi.<\/p><\/div>\n

F\u00c5A, som vid krigets slut hade f\u00f6rlorat halva sin flotta, s\u00e5g den brittiska staten som enda m\u00f6jlighet till ers\u00e4ttning. Britterna hade under kriget anv\u00e4nt finska fartyg och till skillnad fr\u00e5n d\u00e5\u00a0fartyg\u00a0hade\u00a0rekvirerats av ryska staten\u00a0hade inga\u00a0rekvisitionskontrakt\u00a0uppr\u00e4ttats\u00a0mellan staten och rederiet. F\u00c5A kunde d\u00e4rmed h\u00e4vda att den brittiska staten var ers\u00e4ttningsskyldig f\u00f6r anv\u00e4ndningen av fartygen och f\u00f6rlusten av dem. Avsaknaden av rekvisitionskontrakt ledde rederiet in i en l\u00e5ng ers\u00e4ttningsprocess\u00a0som skulle r\u00e4cka i \u00f6ver 50 \u00e5r.<\/p>\n

F\u00c5A f\u00f6rde sin kamp tillsammans\u00a0med\u00a0sex\u00a0andra\u00a0rederier som ocks\u00e5 f\u00f6rlorat fartyg anv\u00e4nda av Storbritannien. Processen inleddes med att 1925 rikta\u00a0en\u00a0fordran mot den\u00a0brittiska staten i den f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let uppr\u00e4ttade\u00a0domstolen\u00a0Admiralty\u00a0<\/i>Transportation<\/i>\u00a0<\/i>Arbitration<\/i>\u00a0Board<\/i>.<\/i>\u00a0D\u00e4refter\u00a0tog finl\u00e4ndarna \u00e4rendet till Nationernas f\u00f6rbund\u00a0(NF) d\u00e4r finska staten i fyra \u00e5r, 1931-1935, f\u00f6rg\u00e4ves f\u00f6rs\u00f6kte tvinga britterna att ers\u00e4tta de finska redarna. D\u00e4refter kom ers\u00e4ttningsprocessen att ta en\u00a0ny\u00a0v\u00e4ndning och redarnas motpart kom att bli den brittiska banken\u00a0Baring\u00a0Bros. & Co. Ltd. Ryska staten hade varit kund hos banken innan revolutionerna br\u00f6t ut och\u00a0finl\u00e4ndarna kr\u00e4vde att det ryska kontot, som varit fryst sedan oktoberrevolutionen, skulle \u00f6ppnas f\u00f6r att ers\u00e4tta redarna. Kampen mot banken p\u00e5gick till en b\u00f6rjan i brittiskt r\u00e4ttsv\u00e4sende (High\u00a0Court\u00a0of\u00a0Justice\u00a01937, Court\u00a0of\u00a0Appeal\u00a01938 och House\u00a0of\u00a0Lords 1939). Efter ett naturligt avbr\u00e4ck under andra v\u00e4rldskriget \u00e5terupptogs kampen mot banken i b\u00f6rjan av 1950-talet. Sista brevet i fr\u00e5gan\u00a0f\u00f6rfattades\u00a01974, 54 \u00e5r efter att bolsjevikerna nekade de finl\u00e4ndska redarna ers\u00e4ttning vid freden i Dorpat.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Brev fr\u00e5n F\u00c5A till Sovjetunionens handelsrepresentant i Helsingfors 22.4.1974. Foto: Finska \u00c5ngfartygs Aktiebolagets arkiv, Sj\u00f6historiska institutet vid \u00c5bo Akademi.<\/p><\/div>\n

Vad \u00e4r det som f\u00e5r Finlands st\u00f6rsta rederi att forts\u00e4tta kampen om ers\u00e4ttning i s\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r? Fr\u00e5gan blir speciellt intressant eftersom f\u00f6retaget aldrig riskerade konkurs och dessutom genomled ytterligare ett v\u00e4rldskrig med f\u00f6rlorade fartyg? Till att b\u00f6rja med\u00a0b\u00f6r det\u00a0konstateras\u00a0att under st\u00f6rre delen av perioden\u00a0l\u00e5g\u00a0andra drivkrafter \u00e4n\u00a0ekonomiska s\u00e5dana\u00a0bakom de st\u00e4ndigt \u00e5terkommande f\u00f6rs\u00f6ken. F\u00c5A inledde ers\u00e4ttningsprocessen\u00a0av ekonomiska orsaker men kom under processens g\u00e5ng att i\u00a0h\u00f6gre\u00a0grad\u00a0agera\u00a0utg\u00e5ende fr\u00e5n krav p\u00e5\u00a0moralisk r\u00e4ttvisa och ett behov av uppr\u00e4ttelse. D\u00e5\u00a0F\u00e5A:s\u00a0tidigare verkst\u00e4llande direkt\u00f6r\u00a0Lars Krogius avled 1935 kom \u00e4rendet att f\u00e5 ny energi och drivkraft. Det faktum att Lars son Birger Krogius blev\u00a0chef\u00a0f\u00f6r F\u00c5A 1946 bidrog av allt att d\u00f6ma till\u00a0ers\u00e4ttningsprocessens fortlevnad.<\/p>\n

I min doktorsavhandling har jag studerat ovanst\u00e5ende ers\u00e4ttningsprocess f\u00f6r att f\u00f6rst\u00e5 vad det var som drev rederiet i kampen om ers\u00e4ttning. Genom att studera processen, och visa p\u00e5 \u00f6vriga drivkrafter \u00e4n rent ekonomiska, vill jag\u00a0bredda\u00a0f\u00f6rst\u00e5elsen av\u00a0krigets verkan p\u00e5 samh\u00e4llet. En tillsynes girig jakt p\u00e5 ekonomisk ers\u00e4ttning kan i sj\u00e4lva verket visa sig bottna i en vilja att f\u00f6rvalta sin fars ouppklarade aff\u00e4rer. Kriget kan\u00a0vara synligt\u00a0l\u00e5ngt\u00a0efter att vapnen tystnat och\u00a0g\u00e5 att finna\u00a0d\u00e4r vi minst anar. Genom att bredda v\u00e5r syn p\u00e5 hur krig p\u00e5verkar samh\u00e4llet kan vi f\u00f6rst\u00e5 annars tillsynes irrationella beteenden\u00a0i det f\u00f6rflutna.<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n

Skribenten<\/span><\/span>\u00a0\u00e4r doktorand i nordisk historia och ska disputera 2019 p\u00e5 avhandlingen\u00a0<\/span><\/span>Mellan Mercurius och Mars \u2013 Finska \u00c5ngfartygs Aktiebolaget och fredskrisen efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget.<\/span><\/span>\u00a0I a<\/span><\/span>vhandlingen studera<\/span><\/span>s<\/span><\/span>\u00a0rederiets ers\u00e4ttningsprocess och de drivkrafter som l\u00e5g bakom processens l\u00e5ngvarighet. I bloggtexten ovan belyses avhandlingens centrala tema, n\u00e4mligen krigets p\u00e5verkan p\u00e5 samh\u00e4llet.<\/span><\/span>\u00a0<\/span><\/em><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Robert Louhimies, doktorand i Nordisk historia Vad \u00e4r krig? \u00c4r det endast de milit\u00e4ra operationerna som r\u00e4knas in i begreppet eller kan begreppet innefatta ett bredare spektrum? De flesta kanske kan vara \u00f6verens om att \u00e4ven civila p\u00e5verkas av krig, som offer f\u00f6r bombningar, som f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn och som offer f\u00f6r territoriella gr\u00e4nsf\u00f6rflyttningar. Under […]<\/p>\n","protected":false},"author":612,"featured_media":1020,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141],"tags":[403,154,401,402],"class_list":["post-1018","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","tag-finska-angfartygs-aktiebolaget","tag-forsta-varldskriget","tag-fredskris","tag-sjofartshistoria"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1018","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/612"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1018"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1018\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1025,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1018\/revisions\/1025"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1020"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1018"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1018"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1018"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}