{"id":1046,"date":"2019-06-04T13:34:51","date_gmt":"2019-06-04T11:34:51","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1046"},"modified":"2019-10-31T14:04:55","modified_gmt":"2019-10-31T12:04:55","slug":"fordomda-minnen-och-utsuddade-historier","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/06\/04\/fordomda-minnen-och-utsuddade-historier\/","title":{"rendered":"F\u00f6rd\u00f6mda minnen och utsuddade historier"},"content":{"rendered":"

Av: Miriam R\u00f6nnqvist, doktorand i Nordisk historia<\/span><\/h3>\n

Den mest framtr\u00e4dande rubriken i n\u00e4tversionen av den tyska tidningen Die Zeit<\/em> lyder idag (4.6.2019) \u201dHistorien undanr\u00f6js\u201d. I kolumnen f\u00f6rfattad av Theo Sommer beskrivs den fruktansv\u00e4rda h\u00e4ndelsen som \u00e4gde rum i Beijing f\u00f6r trettio \u00e5r sedan: Tiananmen- massakern. De fredliga protesterna, som i n\u00e5gra veckor hade p\u00e5g\u00e5tt p\u00e5 Himmelska fridens torg, kulminerade den 4 juni 1989 i ett f\u00f6rskr\u00e4ckligt v\u00e5ldsd\u00e5d. Folkets befrielsearm\u00e9 \u00f6ppnade eld mot protestr\u00f6relsens deltagare och massakern kostade uppskattningsvis flera tusen m\u00e4nniskor livet. Det \u00f6k\u00e4nda citatet av Deng Xiaoping, den d\u00e5varande h\u00f6gste ledaren, f\u00f6rklarade enligt Sommers artikel h\u00e4ndelsen med att \u201d200 d\u00f6da kan ge Kina 20 \u00e5r av fred.\u201d Uttalandet \u00e5terspeglar synen av en ber\u00e4knande politisk ledare f\u00f6r vilken mordet p\u00e5 200 m\u00e4nniskor var en n\u00f6dv\u00e4ndig \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att statuera ett exempel. Ett exempel som p\u00e5 inget s\u00e4tt skulle leda till \u201dfred\u201d utan till f\u00f6rtryck. Sedan 1989 har h\u00e4ndelsen p\u00e5 torget tabubelagts av den kinesiska regeringen. Medan Tiananmen-massakern uppm\u00e4rksammas i en stor del av v\u00e4rlden den 4 juni, forts\u00e4tter nedtystandet av massakerns minne i dagens Kina.<\/p>\n

Min egen forskning behandlar tidigmoderna uppror, ett \u00e4mne som vid f\u00f6rsta \u00f6gonkastet kan verka mycket avl\u00e4gset fr\u00e5n den ytterst sorgsna h\u00e4ndelsen vi uppm\u00e4rksammar idag. Men \u00e4ven i samband med den tidigmoderna tidens protester m\u00f6ter vi regeringens strategi att systematiskt f\u00f6rtrycka s\u00e5v\u00e4l informationsspridningen i samband med revolter som deras minne i efterhand. I forskningen har begreppet damnatio memoriae<\/em>, f\u00f6rd\u00f6mande av minnet,\u00a0 etablerats f\u00f6r denna strategi och den brukar st\u00e4llas emot det medvetna ih\u00e5gkommandet av revolter.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Rikskansler Axel Oxenstierna, 1635.<\/p><\/div>\n

Den svenska rikskanslern Axel Oxenstierna uppmanade \u00e5r 1638 en upprorisk bondedelegation att<\/p>\n

\u201cEfftertenker hvad f\u00f6r n\u00e5gon tidh uthi Finland haffver sigh tilldragitt, der 9,000 b\u00f6nder bleffve p\u00e5 plattzen.\u201d<\/p><\/blockquote>\n

Oxenstiernas skarpa uppmaning syftar p\u00e5 klubbekriget som \u00e4gde rum i Finland 1596\u20131597. Konflikten var m\u00e5ngfacetterad med gr\u00e4ns\u00f6verskridande, religi\u00f6sa och dynastiska dimensioner. Antalet b\u00f6nder som omkom i samband med revolten \u00f6verdrevs starkt av kanslern i avsikt att l\u00e4gga ytterligare vikt p\u00e5 det underliggande hotet att revolterande b\u00f6nder skulle straffas h\u00e5rt.<\/p>\n

\"\"<\/a>

Den br\u00e4nda byn, Albert Edelfelt, 1879.<\/p><\/div>\n

\u00c4ven om det d\u00e5 redan g\u00e5tt 42 \u00e5r sedan klubbekrigets inledningsfas, visar uttalandet tydligt hur upprorsminnena levde kvar s\u00e5v\u00e4l bland befolkningen som bland den politiska eliten. I mina \u00f6gon \u00e4r citatet s\u00e4rskilt intressant f\u00f6r att det varken kan sorteras in under kategorin damnatio memoriae<\/em> eller kommemorering. \u00c4ven h\u00e4r finns ocks\u00e5 ett tabubel\u00e4ggande i och med att upproret inte explicit n\u00e4mns, men samtidigt lyfts \u00f6verhetens misslyckade strategi att kontrollera spridningen av upprorsminnena fram.<\/p>\n

Referenser:<\/p>\n

Theo Sommer, Die Geschichte wird ausradiert.<\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Av: Miriam R\u00f6nnqvist, doktorand i Nordisk historia Den mest framtr\u00e4dande rubriken i n\u00e4tversionen av den tyska tidningen Die Zeit lyder idag (4.6.2019) \u201dHistorien undanr\u00f6js\u201d. I kolumnen f\u00f6rfattad av Theo Sommer beskrivs den fruktansv\u00e4rda h\u00e4ndelsen som \u00e4gde rum i Beijing f\u00f6r trettio \u00e5r sedan: Tiananmen- massakern. De fredliga protesterna, som i n\u00e5gra veckor hade p\u00e5g\u00e5tt p\u00e5 […]<\/p>\n","protected":false},"author":618,"featured_media":1048,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[383,147],"tags":[427,428,430,429],"class_list":["post-1046","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-1600-tal","category-1900-tal","tag-aktualiteter","tag-klubbekriget","tag-protester","tag-tiananmen-massakern"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/618"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1046"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1051,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1046\/revisions\/1051"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1048"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1046"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1046"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1046"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}