{"id":1053,"date":"2019-06-05T12:41:55","date_gmt":"2019-06-05T10:41:55","guid":{"rendered":"http:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/?p=1053"},"modified":"2019-10-31T14:04:24","modified_gmt":"2019-10-31T12:04:24","slug":"15-graders-stegring","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/2019\/06\/05\/15-graders-stegring\/","title":{"rendered":"1,5 graders stegring"},"content":{"rendered":"

Den h\u00e4r v\u00e5ren h\u00f6lls m\u00e5nga protester och tal om att begr\u00e4nsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i \u00c5bo har vi troligen redan n\u00e5tt den h\u00e4r tr\u00f6skeltemperaturen. Officiellt klarg\u00f6rs det h\u00e4r f\u00f6rst om tv\u00e5 \u00e5r n\u00e4r temperaturen f\u00f6r den nya standardnormalperioden sammanst\u00e4lls. D\u00e5 f\u00e5r vi veta hur klimatet har f\u00f6r\u00e4ndrats i f\u00f6rh\u00e5llande till tidigare perioder. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att v\u00e4nta tv\u00e5 \u00e5r gjorde jag en tjuvstart och r\u00e4knade ut temperaturen f\u00f6r den nya standardnormalperioden (1991-2020) i \u00c5bo redan nu.<\/p>\n

F\u00f6r att m\u00e4ta klimatet skapade den v\u00e4rldsmeteorologiska organisationen (WMO) 1935 en s\u00e5 kallad standardnormalperiod mot vilken alla observationer skulle j\u00e4mf\u00f6ras. Perioden innefattar medelv\u00e4rdet av 30 \u00e5r av observationer och den f\u00f6rsta perioden fastst\u00e4lldes till 1901\u20131930. L\u00e4ngden p\u00e5 perioden valdes f\u00f6r att inkludera alla aspekter av klimatets variationer, \u00e4ven de v\u00e4rsta indiansomrarna och k\u00f6ldkn\u00e4pparna. L\u00e4ngden p\u00e5 perioden g\u00f6r att effekten av de mest extrema fenomenen f\u00f6r vissa \u00e5r j\u00e4mnas ut n\u00e4r medelv\u00e4rdet f\u00f6r temperaturen r\u00e4knas.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta klimatperioden f\u00f6ljdes av den andra perioden 1931\u20131960 och den tredje (nuvarande) perioden 1961\u20131990. Eftersom klimatet just nu f\u00f6r\u00e4ndras kraftigt s\u00e5 har somliga l\u00e4nder, men inte alla, skapat nya och kortare referensperioder f\u00f6r att b\u00e4ttre registrera f\u00f6r\u00e4ndringar under 1900-talet. I Finland har d\u00e4rf\u00f6r Meteorologiska Institutet (FMI) ut\u00f6ver den vanliga standardnormalperioden 1961\u20131990 \u00e4ven sammanst\u00e4llt referensperioder f\u00f6r 1971\u20132000 och 1981\u20132010. Den senaste referensperioden (1981\u20132010) visar till exempel att \u00e5rsmedeltemperaturen i Finland \u00e4r 0.4\u00b0C h\u00f6gre \u00e4n perioden 1971\u20132000 och 0.7\u00b0C h\u00f6gre \u00e4n f\u00f6r perioden 1961\u20131990. N\u00e4r det idag talas om Finlands eller \u00c5bos klimat avses allts\u00e5 medelv\u00e4rdet f\u00f6r till exempel nederb\u00f6rd och temperatur under perioden 1961\u20131990 eller 1981-2010. N\u00e4r du i tidningen l\u00e4ser att en lika varm aprilm\u00e5nad intr\u00e4ffar en g\u00e5ng p\u00e5 10 \u00e5r, d\u00e5 sker j\u00e4mf\u00f6relsen till data fr\u00e5n de h\u00e4r perioderna. N\u00e4sta standardnormalperiod \u00e4r allts\u00e5 den f\u00f6r 1991\u20132020 och h\u00e4r har jag plocka ihop tillg\u00e4nglig data f\u00f6r att syna temperaturutvecklingen f\u00f6r den h\u00e4r perioden.<\/p>\n

Eftersom det fortfarande \u00e4r 2019 r\u00e4knade jag medeltemperaturen f\u00f6r den nya perioden f\u00f6r \u00e5ren 1991\u20132018. Resultaten syns i tabellen nedan. Med tanke p\u00e5 den globala upphettningen visar tabellen tv\u00e5 intressanta f\u00f6r\u00e4ndringar. F\u00f6r det f\u00f6rsta, fr\u00e5n perioden 1931\u20131960 till 1991\u20132016 \u00f6kar medeltemperaturen f\u00f6r varje period, \u00e4ven n\u00e4r mellanperioden 1981\u20132010 inkluderas. F\u00f6r det andra, och kanske av mest intresse, \u00e4r att temperaturen i \u00c5bo fr\u00e5n perioden 1931\u20131960 fram till 1991\u20132016 har stigit med 1,5 grader<\/strong>.<\/p>\n

Avsaknaden av \u00e5rsmedeltemperaturen f\u00f6r 2019 och 2020 torde inte ha n\u00e5gon st\u00f6rre inverkan p\u00e5 medeltemperaturen f\u00f6r den nya perioden. F\u00f6r att medeltemperaturen\u00a0 perioden 1991\u20132020 skall sjunka under 6,1 grader (och \u00f6kningen bli l\u00e4gre \u00e4n 1,5 grader) kr\u00e4vs att 2019 och 2020 skall vara kallare \u00e4n normalt. Ifall \u00e5rsmedeltemperaturen f\u00f6r b\u00e4gge \u00e5ren blir 4,7 grader (motsvarande 1996, det kallaste \u00e5ret i \u00c5bo under samma period) blir medeltemperaturen fortfarande \u00f6ver 6 grader. Det \u00e4r d\u00e4remot osannolikt att \u00e5rsmedeltemperaturen skulle sjunka s\u00e5 l\u00e5gt. Kort sagt. Om tv\u00e5 \u00e5r n\u00e4r den nya standardnormalperioden blir officiellt, blir resultatet troligen att medeltemperaturen i \u00c5bo stigit med 1,5 grader.<\/p>\n

F\u00f6r att f\u00e5 lite perspektiv p\u00e5 uppv\u00e4rmningen inkluderade jag temperaturerna fr\u00e5n de m\u00e4tningarna som gjordes i \u00c5bo p\u00e5 1700-talet. Jag anpassade m\u00e4tningarna fr\u00e5n den h\u00e4r perioden s\u00e5 att om systemet med standarnormalperioder b\u00f6rjade 1751 s\u00e5 skulle vi fortfarande ha samma perioder idag. Resultatet visar bland annat att det var varmt i \u00c5bo under perioden 1751\u20131780. Medeltemperaturen i \u00c5bo var d\u00e5 den samma som under perioden 1931\u20131960. Men olikt trenden under 1900-talet s\u00e5 sjunker medeltemperaturen under f\u00f6ljande period (1781\u20131810). Under den h\u00e4r perioden var 1780-talet speciellt kallt. Till exempel 1785 var \u00e5rsmedeltemperaturen 2,6 grader, emedan den 1803 sj\u00f6nk till 1,8 grader. J\u00e4mf\u00f6relsevis var \u00e5rsmedeltemperaturen 1996 (det kallaste \u00e5ret under perioden 1991\u20132018) bara 4,7 grader. Det mest intressanta \u00e4r kanske att i \u00c5bo \u00e4r det kallaste \u00e5ret under perioden 1991\u20132018 varmare \u00e4n medeltemperaturen f\u00f6r perioden 1931\u20131960. Det h\u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandet finns inte i n\u00e5gon av de tidigare perioderna. Det kallaste \u00e5ren under perioden 1961\u20131991 var till exempel 1985 och 1987 (3,0 grader).<\/p>\n

Den h\u00e4r lilla sammanst\u00e4llningen visar p\u00e5 skillnaden i temperaturvariationerna under den s\u00e5 kallade lilla istiden (1350~1850) men ocks\u00e5 p\u00e5 trenden i uppv\u00e4rmningen under 1900-talet. F\u00f6ljdfr\u00e5gan \u00e4r f\u00f6rst\u00e5s: vad h\u00e4nder efter 2020?<\/p>\n

\"\"<\/a><\/p>\n

M\u00e4tningarna fr\u00e5n 1700-talet gjordes i centrala \u00c5bo. M\u00e4tningarna fr\u00e5n 1900-talet \u00e4r fr\u00e5n de officiella m\u00e4tstationerna vid \u00c5bo flygplats och Artukais. Temperaturdata \u00e4r insamlat fr\u00e5n Meteorologiska Institutets rapporter och \u00f6ppna databaser samt \u00c5bos Statistiska \u00c5rsb\u00f6cker.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Den h\u00e4r v\u00e5ren h\u00f6lls m\u00e5nga protester och tal om att begr\u00e4nsa den globala upphettningen till 1,5 grader. Men i \u00c5bo har vi troligen redan n\u00e5tt den h\u00e4r tr\u00f6skeltemperaturen. Officiellt klarg\u00f6rs det h\u00e4r f\u00f6rst om tv\u00e5 \u00e5r n\u00e4r temperaturen f\u00f6r den nya standardnormalperioden sammanst\u00e4lls. D\u00e5 f\u00e5r vi veta hur klimatet har f\u00f6r\u00e4ndrats i f\u00f6rh\u00e5llande till tidigare […]<\/p>\n","protected":false},"author":396,"featured_media":1054,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[141,138],"tags":[],"class_list":["post-1053","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-finland","category-klimat"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1053","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/users\/396"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1053"}],"version-history":[{"count":13,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1053\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1070,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1053\/revisions\/1070"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1054"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1053"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1053"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/blogs.abo.fi\/historia\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1053"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}